SVERIGE: Många känner sig lurade – anmäler elbolag

2022 10 09

Allt fler kunder anmäler elhandelsbolag.

Hittills i år har det inkommit 274 anmälningar till  Allmänna reklamationsnämnden (ARN) jämfört med 119 stycken under samma period 2021, rapporterar SR Ekot.

En stor del av anmälningarna är riktade mot den tyska energikoncernen Eon som är en av de största energiaktörerna i Sverige.

Majoriteten av anmälningar gäller automatiskt förlängda kontrakt. Flera kunder har haft avtal som löpt ut.

Enligt anmälningarna har elbolagen bundit upp kunderna i nya kontrakt med högre priser utan att ha fått ett godkännande.

Sofie Bredinger, marknadschef på Eon, säger att de alltid hänvisar sina kunder till ARN om det uppstår en tvist och att elbolaget har slutat att förlänga kunders fastprisavtal.

– Så fort situationen ändrades i mars 2022 så slutade vi att förlänga med fastprisavtal och förlängde istället med kunder som valde att inte vara aktiva med ett rörligt avtal, säger hon till SR.

Kan säga upp bundna avtal

Sveriges Radio har tidigare rapporterat att flera elbolag vill säga upp långa fleråriga elavtal med privatkunder med hänvisning till klausulen ”force majeure”.

Bolagen befarar att elpriserna kan vara höga under en lång tid, och deras ekonomi skulle kunna påverkas dramatiskt. Elbolagen vill  därför utnyttja klausulen och säga upp bundna avtal med kunder, enligt SR:s uppgifter.

Force majeure är en juridisk term som används för att beskriva under vilka onormala eller oförutsedda händelser som en avtalspart inte är bunden av sina förpliktelser enligt avtalet.

Stor oförutsedd händelse

Enligt elbolagen kan den nuvarande situationen med strypta gasleveranser och skenande elpriser kunna anses vara force majeure, en oförutsedd händelse, som ger upphov till att kunna bryta rådande elavtal med kunder.

I dag har många kunder långa elavtal som i dagsläget kan betraktas som väldigt förmånliga med ett lågt pris per kilowattimme.

Avtalen sträcker sig i regel över 3-5 år.

Regeringens besked

Enligt regeringen handlar SR:s uppgifter om ett enstaka elbolag.

– Energiföretagen har i nuläget inte någon kännedom om att någon av deras medlemmar är i begrepp att agera på det sätt som medierna har rapporterat. Mina myndigheter har klargjort att det i det allmänna fallet inte är brukligt att hänvisa till force majeure om förmåga att leverera föreligger. Utgångspunkten är alltid att avtal ska hållas, konstaterade finansmarknadsminister Max Elger (S) på en pressträff.

Kriterier som vanligtvis ingår i force majeure-klausuler

Det är viktigt att ha i åtanke att det inte finns någon enhetlig definition av begreppet och att force majeure-klausuler kan utformas på olika sätt.

Tre kriterier brukar dock normalt ingå i sådana villkor:

  1. Det gäller en extern händelse som ingen av parterna har någon del i eller kontroll över.
  2. Händelsen är onormal eller var oförutsebar vid kontraktstillfället.
  3. Händelsen medför ett oöverstigligt hinder för leverantören att fullfölja sina åtaganden helt eller delvis.

Källa: Upphandlingsmyndigheten

Foto: F. Sonneveld

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Helt ny avgift föreslås – ny faktura för svenska hushåll

2026 06 12

Vattensituationen i delar av Sverige är historiskt allvarlig.

Under större delen av våren har det larmats om grundvattennivåer mycket under det normala i större delen av södra landet. Enligt SMHI riskerar sju län vattenbrist.

– I Ringsjöarna är vattennivån den lägsta sedan mätningarna började 1974, säger Nina Bosshard, vakthavande hydrolog på SMHI, i en kommentar.

Korta duschar räcker inte

I Skåne har det skickats ut akuta kris-sms till hundratusentals svenskar om att minska på vattenanvändningen. Vattnet får enbart användas till det allra viktigaste. Fylla poolen, tvätta bilen eller vattna gräsmattan är bara att glömma.

Men de skarpa uppmaningarna hjälper inte.

Det är dags att ta i med hårdhandskarna och kräva många hushåll på en ny avgift, anser mjukvaru- och teknikföretag Vitec Infometric.

– I dag ingår vattnet oftast i månadsavgiften eller hyran i bostadsrättsföreningar och hyresrätter som en schablon. Det innebär att det inte, rent privatekonomiskt, lönar sig att spara och att den som ändå hushåller subventionerar den som slösar. Det upplevs ofta som orättvist, skriver Vitec Infometric i ett officiellt uttalande.

Vill göra som i Danmark

Det svenska företaget jämför med Danmark. Varje svensk förbrukar drygt 40 procent mer vatten än en dansk, enligt statistik från Svenskt Vatten. Infometric bedömer att det beror på att förbrukningen mäts och debiteras i mer eller mindre alla danska hushåll.

– Mätningar från tusentals lägenheter visar att förbrukningen sjunker med 20–30 procent när hushållen betalar för sitt eget vatten. Investeringen är kostnadseffektiv och betalar sig snabbt. Föreningens vattenkostnad sjunker i takt med förbrukningen. De boende betalar bara för det vatten de själva använder – en rättvisa som uppskattas, framhåller företaget.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Inkludera även kallvatten

Idag kräver Boverkets byggregler individuell mätning av varmvatten vid stambyten och i nybyggda flerfamiljshus. Men det gäller bara varmvatten.

– Lagkravet bör rimligtvis utvidgas till att omfatta både varm- och kallvatten och kompletteras med krav, anser Infometric.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna. 

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats. 

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen