SVERIGE: Många känner sig lurade – anmäler elbolag

2022 10 09

Allt fler kunder anmäler elhandelsbolag.

Hittills i år har det inkommit 274 anmälningar till  Allmänna reklamationsnämnden (ARN) jämfört med 119 stycken under samma period 2021, rapporterar SR Ekot.

En stor del av anmälningarna är riktade mot den tyska energikoncernen Eon som är en av de största energiaktörerna i Sverige.

Majoriteten av anmälningar gäller automatiskt förlängda kontrakt. Flera kunder har haft avtal som löpt ut.

Enligt anmälningarna har elbolagen bundit upp kunderna i nya kontrakt med högre priser utan att ha fått ett godkännande.

Sofie Bredinger, marknadschef på Eon, säger att de alltid hänvisar sina kunder till ARN om det uppstår en tvist och att elbolaget har slutat att förlänga kunders fastprisavtal.

– Så fort situationen ändrades i mars 2022 så slutade vi att förlänga med fastprisavtal och förlängde istället med kunder som valde att inte vara aktiva med ett rörligt avtal, säger hon till SR.

Kan säga upp bundna avtal

Sveriges Radio har tidigare rapporterat att flera elbolag vill säga upp långa fleråriga elavtal med privatkunder med hänvisning till klausulen ”force majeure”.

Bolagen befarar att elpriserna kan vara höga under en lång tid, och deras ekonomi skulle kunna påverkas dramatiskt. Elbolagen vill  därför utnyttja klausulen och säga upp bundna avtal med kunder, enligt SR:s uppgifter.

Force majeure är en juridisk term som används för att beskriva under vilka onormala eller oförutsedda händelser som en avtalspart inte är bunden av sina förpliktelser enligt avtalet.

Stor oförutsedd händelse

Enligt elbolagen kan den nuvarande situationen med strypta gasleveranser och skenande elpriser kunna anses vara force majeure, en oförutsedd händelse, som ger upphov till att kunna bryta rådande elavtal med kunder.

I dag har många kunder långa elavtal som i dagsläget kan betraktas som väldigt förmånliga med ett lågt pris per kilowattimme.

Avtalen sträcker sig i regel över 3-5 år.

Regeringens besked

Enligt regeringen handlar SR:s uppgifter om ett enstaka elbolag.

– Energiföretagen har i nuläget inte någon kännedom om att någon av deras medlemmar är i begrepp att agera på det sätt som medierna har rapporterat. Mina myndigheter har klargjort att det i det allmänna fallet inte är brukligt att hänvisa till force majeure om förmåga att leverera föreligger. Utgångspunkten är alltid att avtal ska hållas, konstaterade finansmarknadsminister Max Elger (S) på en pressträff.

Kriterier som vanligtvis ingår i force majeure-klausuler

Det är viktigt att ha i åtanke att det inte finns någon enhetlig definition av begreppet och att force majeure-klausuler kan utformas på olika sätt.

Tre kriterier brukar dock normalt ingå i sådana villkor:

  1. Det gäller en extern händelse som ingen av parterna har någon del i eller kontroll över.
  2. Händelsen är onormal eller var oförutsebar vid kontraktstillfället.
  3. Händelsen medför ett oöverstigligt hinder för leverantören att fullfölja sina åtaganden helt eller delvis.

Källa: Upphandlingsmyndigheten

Foto: F. Sonneveld

Text: Redaktionen


06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


06mars26

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson  Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen