SVERIGE: Många känner sig lurade – anmäler elbolag

2022 10 09

Allt fler kunder anmäler elhandelsbolag.

Hittills i år har det inkommit 274 anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) jämfört med 119 stycken under samma period 2021, rapporterar SR Ekot.

En stor del av anmälningarna är riktade mot den tyska energikoncernen Eon som är en av de största energiaktörerna i Sverige.

Majoriteten av anmälningar gäller automatiskt förlängda kontrakt. Flera kunder har haft avtal som löpt ut.

Enligt anmälningarna har elbolagen bundit upp kunderna i nya kontrakt med högre priser utan att ha fått ett godkännande.

Sofie Bredinger, marknadschef på Eon, säger att de alltid hänvisar sina kunder till ARN om det uppstår en tvist och att elbolaget har slutat att förlänga kunders fastprisavtal.

– Så fort situationen ändrades i mars 2022 så slutade vi att förlänga med fastprisavtal och förlängde istället med kunder som valde att inte vara aktiva med ett rörligt avtal, säger hon till SR.

Kan säga upp bundna avtal

Sveriges Radio har tidigare rapporterat att flera elbolag vill säga upp långa fleråriga elavtal med privatkunder med hänvisning till klausulen ”force majeure”.

Bolagen befarar att elpriserna kan vara höga under en lång tid, och deras ekonomi skulle kunna påverkas dramatiskt. Elbolagen vill därför utnyttja klausulen och säga upp bundna avtal med kunder, enligt SR:s uppgifter.

Force majeure är en juridisk term som används för att beskriva under vilka onormala eller oförutsedda händelser som en avtalspart inte är bunden av sina förpliktelser enligt avtalet.

Stor oförutsedd händelse

Enligt elbolagen kan den nuvarande situationen med strypta gasleveranser och skenande elpriser kunna anses vara force majeure, en oförutsedd händelse, som ger upphov till att kunna bryta rådande elavtal med kunder.

I dag har många kunder långa elavtal som i dagsläget kan betraktas som väldigt förmånliga med ett lågt pris per kilowattimme.

Avtalen sträcker sig i regel över 3-5 år.

Regeringens besked

Enligt regeringen handlar SR:s uppgifter om ett enstaka elbolag.

– Energiföretagen har i nuläget inte någon kännedom om att någon av deras medlemmar är i begrepp att agera på det sätt som medierna har rapporterat. Mina myndigheter har klargjort att det i det allmänna fallet inte är brukligt att hänvisa till force majeure om förmåga att leverera föreligger. Utgångspunkten är alltid att avtal ska hållas, konstaterade finansmarknadsminister Max Elger (S) på en pressträff.

Kriterier som vanligtvis ingår i force majeure-klausuler

Det är viktigt att ha i åtanke att det inte finns någon enhetlig definition av begreppet och att force majeure-klausuler kan utformas på olika sätt.

Tre kriterier brukar dock normalt ingå i sådana villkor:

Det gäller en extern händelse som ingen av parterna har någon del i eller kontroll över.
Händelsen är onormal eller var oförutsebar vid kontraktstillfället.
Händelsen medför ett oöverstigligt hinder för leverantören att fullfölja sina åtaganden helt eller delvis.

Källa: Upphandlingsmyndigheten

Foto: F. Sonneveld

Text: Redaktionen

Sverige gör tvärtom – nej till ny regel på internet

2025 11 25

Regeringen kommer inte att gå vidare med en grundlagsändring för att begränsa söktjänster som Ratsit och MrKoll.

Det meddelade bland annat justitieminister Gunnar Strömmer (M) under gårdagen.

Frågan hamnade under utredning i oktober 2023, vilket ledde till rekommendationen att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

I praktiken: att de skulle omfattas av GDPR.

Men Sverige säger nej till rekommendationen, som föreslogs träda i kraft 1 januari 2027.

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, skriver Gunnar Strömmer tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di.

Tvärsemot Europa

Beskedet får kritik.

Villaägarnas Riksförbund har drivit frågan i fem år och menar att söktjänster som Ratsit och MrKoll är “ultimata verktyg för kriminella”.

– På några knapptryck kan man se vilka som bor på en adress, hur gamla de är, om familjen har bil och vad den är värd. Det är precis den information som används för att kartlägga nästa offer, säger Lena Södersten, förbundsjurist på Villaägarnas Riksförbund, i ett uttalande

Hon påtalar att Sverige därmed går emot Europa, då motsvarande söktjänster i övriga unionen inte erbjuder samma mängd känslig information.

– I andra europeiska länder är det inte fritt fram att publicera den här typen av känsliga personuppgifter. Sverige är unikt, och det gör människor mer utsatta, säger Lena Södersten.

Inväntar EU-dom

Regeringen understryker att det för närvarande pågår en rättslig prövning i EU gällande ett svenskt fall som kan få “avgörande betydelse för hur vi kan utforma vår reglering på området”.

Av det skälet vill Sverige avvakta innan några beslut tas i frågan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

20 år gamla regler

Reglerna som möjliggör fri publicering av personuppgifter skrevs 2003. Då såg internet helt annorlunda ut, menar Lena Södersten.

– Sverige är ett helt annat land i dag. Brottsligheten är mer systematisk och söktjänster används av organiserad brottslighet. Att låtsas som om 2003 års lagstiftning fortfarande duger är naivt.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp John

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukrainas pulsåder “faller inom 12 månader”

2025 11 25

Den symboliskt viktiga regionen Donetsk kan vara förlorad för Ukraina.

Enligt representanter från den amerikanska militären kan den östra regionen ha gått förlorad till Ryssland inom ett år.

Bedömningen ska ha gjorts under ett besök i huvudstaden Kyiv förra veckan, uppger RBC-Ukraine.

– De tror att de närmaste månaderna kommer att bli kritiska för oss, att vi kommer att förlora Donetsk inom tolv månader, och att det kommer att ske ännu snabbare om de avbryter allt stöd, säger en anonym källa till nyhetssajten.

Planen: demilitariserad zon

Donetsk har under en längre tid varit hjärtat i Ukrainas tungindustri och kolgruvor. Staden har till stor del varit motorn för ekonomin går kol och stål pumpats in i resten av Ukrainas industri och försett hela landet med energi och resurser

Regionen ligger strategiskt i östra Ukraina och har haft en funktion som ett nav för transport och logistik.

Enligt den 28-punktersplan som enligt uppgift förra veckan lades fram av USA ska Donetskregionen bli en neutral demilitariserad buffertzon under rysk kontroll.

LÄS MER: Ryskt flygplansbolag attackerat

"Enorm kostnad för Ryssland"

Enligt AFP kontrollerar Ryssland idag 81 procent av Donetsk. Framstegen har dock varit långsamma och Vladimir Putin har behövt betala ett högt pris.

Arne Bård Dalhaug, pensionerad generallöjtnant i Norge, menar att prognosen är osäker. Det skulle dessutom vara en brutal kostnad för Ryssland om man försöker ta över Donetsk med militära medel.

Hittills har Kreml förlorat 332 000 ryska soldater bara i år, enligt en uppskattning från Storbritanniens underrättelsetjänst.

– Det blir en enorm kostnad för Ryssland om de måste ta området militärt – de kommer att lida katastrofala förluster i processen. Därför blir det ett mycket svagare Ryssland om de tar Donetsk om ett år än om området avstår frivilligt idag, säger Arne Bård Dalhaug till Dagbladet.

LÄS MER: Kreml säger blank nej – nytt besked om kriget

Foto: Foto President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen