SVERIGE: Många känner sig lurade – anmäler elbolag

2022 10 09

Allt fler kunder anmäler elhandelsbolag.

Hittills i år har det inkommit 274 anmälningar till  Allmänna reklamationsnämnden (ARN) jämfört med 119 stycken under samma period 2021, rapporterar SR Ekot.

En stor del av anmälningarna är riktade mot den tyska energikoncernen Eon som är en av de största energiaktörerna i Sverige.

Majoriteten av anmälningar gäller automatiskt förlängda kontrakt. Flera kunder har haft avtal som löpt ut.

Enligt anmälningarna har elbolagen bundit upp kunderna i nya kontrakt med högre priser utan att ha fått ett godkännande.

Sofie Bredinger, marknadschef på Eon, säger att de alltid hänvisar sina kunder till ARN om det uppstår en tvist och att elbolaget har slutat att förlänga kunders fastprisavtal.

– Så fort situationen ändrades i mars 2022 så slutade vi att förlänga med fastprisavtal och förlängde istället med kunder som valde att inte vara aktiva med ett rörligt avtal, säger hon till SR.

Kan säga upp bundna avtal

Sveriges Radio har tidigare rapporterat att flera elbolag vill säga upp långa fleråriga elavtal med privatkunder med hänvisning till klausulen ”force majeure”.

Bolagen befarar att elpriserna kan vara höga under en lång tid, och deras ekonomi skulle kunna påverkas dramatiskt. Elbolagen vill  därför utnyttja klausulen och säga upp bundna avtal med kunder, enligt SR:s uppgifter.

Force majeure är en juridisk term som används för att beskriva under vilka onormala eller oförutsedda händelser som en avtalspart inte är bunden av sina förpliktelser enligt avtalet.

Stor oförutsedd händelse

Enligt elbolagen kan den nuvarande situationen med strypta gasleveranser och skenande elpriser kunna anses vara force majeure, en oförutsedd händelse, som ger upphov till att kunna bryta rådande elavtal med kunder.

I dag har många kunder långa elavtal som i dagsläget kan betraktas som väldigt förmånliga med ett lågt pris per kilowattimme.

Avtalen sträcker sig i regel över 3-5 år.

Regeringens besked

Enligt regeringen handlar SR:s uppgifter om ett enstaka elbolag.

– Energiföretagen har i nuläget inte någon kännedom om att någon av deras medlemmar är i begrepp att agera på det sätt som medierna har rapporterat. Mina myndigheter har klargjort att det i det allmänna fallet inte är brukligt att hänvisa till force majeure om förmåga att leverera föreligger. Utgångspunkten är alltid att avtal ska hållas, konstaterade finansmarknadsminister Max Elger (S) på en pressträff.

Kriterier som vanligtvis ingår i force majeure-klausuler

Det är viktigt att ha i åtanke att det inte finns någon enhetlig definition av begreppet och att force majeure-klausuler kan utformas på olika sätt.

Tre kriterier brukar dock normalt ingå i sådana villkor:

  1. Det gäller en extern händelse som ingen av parterna har någon del i eller kontroll över.
  2. Händelsen är onormal eller var oförutsebar vid kontraktstillfället.
  3. Händelsen medför ett oöverstigligt hinder för leverantören att fullfölja sina åtaganden helt eller delvis.

Källa: Upphandlingsmyndigheten

Foto: F. Sonneveld

Text: Redaktionen


02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen


Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen