Många pensionärer riskerar 860 000 kronor mindre i pension

2026 06 17

Det varnar Länsförsäkringar för i en ny undersökning.

Banken pekar ut en grupp som är särskilt utsatt: företagare som inte pensionssparar tillräckligt.

Enligt ett räkneexempel från granskningen riskerar en 40-årig företagare med 55 000 kronor i månadsinkomst som sparar 3 procent att sakna omkring 860 000 kronor i pensionskapital vid 69 års ålder. Detta jämfört med en anställd med samma inkomst och tjänstepension.

För en företagare med 70 000 kronor i månadsinkomst och 3 procents sparande kan skillnaden bli omkring tre miljoner kronor.

.– Många företagare gör rätt i att pensionsspara, men fel i att tro att några procent alltid räcker. Det är en dold pensionsrisk, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

”Märks först långt senare”

Den avgörande frågan är inte huruvida företagare har ett pensionssparande, utan om nivån är tillräckligt hög för att ersätta den tjänstepension som hade betalats in vid anställning.  

– Problemet är att pensionsgapet inte syns i vardagen. Det märks först långt senare, när arbetsinkomsten ska ersättas av pension. Då kan några procentenheter för lite i sparande ha vuxit till hundratusentals kronor eller mer, säger Westerberg.  

LÄS OCKSÅ: 84 procent av pensionärerna drabbas av stor brist 

Känner till risken  

Enligt en undersökning från Pensionsmyndigheten är 89 procent av företagarna medvetna om att de behöver ett pensionssparande utöver den allmänna pensionen.

Trots det sparar betydligt färre för att kompensera för den uteblivna tjänstepensionen.

– Många företagare har frågan på radarn. Men det räcker inte att bara ha ett sparande. Man behöver också veta om sparandet faktiskt ersätter den tjänstepension man saknar och om lönen eller överskottet samtidigt bygger allmän pension. Annars riskerar man att missa pension från två håll, säger Stefan Westerberg.

ANDRA LÄSER: Möbelbutik i konkurs efter 120 år

Foto: A. Koch

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen