Mannen med två ansikten – Kryptiskt meddelande från Löfven

2021 06 16

V: – Vi ser fram emot möte med statsministern i dag kl 14.

S: – Något sådant möte finns inte inplanerat.

Ungefär så ser läget ut just nu mellan V och S när det gäller den brännheta frågan om marknadshyror. Enligt uppgifter från Vänsterpartiet tycks Stefan Löfven har vägrat att tala med Nooshi Dadgostar om marknadshyror men igår kväll signalerade V att Löfven svängt och enligt uppgifter till Aftonbladet ska de båda partiledarna ses redan kl 14 idag torsdag.

– Jag kan inte säga så mycket mer än att mötet kommer att ske. Det kommer att handla om marknadshyror, säger V:s presstalesperson Anna Herdy till SVT.

– Vi vi kan bekräfta att det kommer att ske, säger V:s pressavdelning till Aftonbladet.

Men bara några minuter senare kom ett kryptiskt meddelande från statsministern till media, nämligen att det inte finns sådant möte inplanerat.

– Statsministern träffar andra partiledare emellanåt. Ett sånt här möte finns inte inplanerat, skriver Maria Soläng i ett sms till Aftonbladet.

ANALYS

Man kan inläsa två helt olika budskap i statsministerns meddelande:

Budskap nr 1:

"Ett sånt här möte finns inte inplanerat"

Detta signalerar att V är ute och cyklar och att något möte inte kommer att äga rum. Efter statsministers SMS gick till exempel SVT ut med rubriken ” Dementerar möte om hyrorna”.

Budskap nr 2:

"Statsministern träffar andra partiledare emellanåt"

Detta signalerar tvärtom att statsministern mycket väl kan komma att träffa Nooshi (V) idag torsdag men att han inte hunnit skriva ned själva tidpunkten i sin kalender ännu så att säga.

Verkliga budskapet

Det verkliga budskapet är sannolikt följande:

Statsministern pressas en aning av V:s krumbuktande och vill lugna V genom att träffa Nooshi. Samtidigt vill han inte signalera till Centern att det är något vänsterprasslande på gång. Och han vill heller inte signalera till väljarna att han har något behov av att träffa Nooshi (V) om marknadshyrorna – för enligt Stefan (S) så är det ju inga marknadshyror överhuvudtaget. Utan bara friare hyressättning i nyproducerade lägenheter vilket är korrekt. Men V befarar smittoeffekter och ett sluttande plan vilket stöds av utvecklingen i Finland.

Och för den som undrar – ja, det är bra att som statsminister ha två olika ansikten. Det kan nog behövas både tre och fyra olika ansiktsuttryck för att kunna hantera toppolitikens alla förvecklingar emellanåt. En sak till - även Vänsterpartiet kan vara bra på taktik och strategi. Nooshi och V har fortfarande god möjlighet att utgå som vinnare när det gäller M, KD och S försök att förminska V:s inflytande i frågan om marknadshyror.

To be continued.

[yop_poll id="176"]

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 30

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR.

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen.

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan.

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen