Marco Rubio går till angrepp mot Tyskland – ”Det är tyranni”

2025 05 03

USA:s utrikesminister Marco Rubio går till angrepp mot Tyskland.

Trumpadministrationen relation till Europa har inte varit den bästa under presidentens första månader i Vita huset.

Europa har bland annat utsatts för hårda angrepp av vicepresidenten JD Vance.

Nu går utrikesminister Marco Rubio till angrepp mot Västeuropas största land, Tyskland – och anklagar det för att inte vara demokratiskt.

”Tyranni i förklädnad”

Bakgrunden till Rubios ilska mot Tyskland är ett besked som kom från den tyska säkerhetstjänsten tidigare på fredagen.

De meddelade att högerpartiet AFD, Alternative für Deutschland, nu klassas som högerextremt av det tyska författningsskyddet.

Detta ifrågasätts nu starkt av USA:s utrikesminister Marco Rubio.

– Tyskland har just gett sin spionorganisation nya befogenheter att övervaka oppositionen. Det är inte demokrati – det är tyranni i förklädnad, kommenterar Rubio i ett inlägg på X.

”Tyskland borde ändra kurs”

AFD blev Tysklands näst största parti i valet i februari, och fick över 20 procent av rösterna.

Men den tyska säkerhetstjänsten betecknar alltså partiet som ett hot mot demokratin, vilket Marco Rubio är starkt kritisk till.

Han menar att AFD inte är extremistiskt.

– Det som är verkligt extremistiskt är inte det populära AFD – som kom tvåa i det senaste valet – utan snarare etablissemangets dödliga öppna gränspolitik för invandring som AFD motsätter sig, menar den amerikanska utrikesministern.

Marco Rubio manar Tyskland till förändring.

– Tyskland borde ändra kurs, skriver Rubio i inlägget.

Splittring mellan Europa och USA

Beslutet att klassa AFD som högerextremt har väckt stor uppståndelse inte bara i Tyskland, utan på många håll runt om i världen.

När partiet klassas som en säkerhetsrisk, blir det bland annat lättare för författningsskyddet att övervaka partiet, vilket Rubio hänvisar till i sitt inlägg.

Det tyska beslutet grundar sig bland annat i säkerhetstjänstens bedömning att AFD är främlingsfientligt och inte ser medborgare med utländsk bakgrund som likvärdiga.

Men Marco Rubio är alltså kritisk till beslutet, och kritiserar Tyskland i ett inlägg som också ännu en gång uppenbarar splittringen mellan Europa och USA.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen