Mardrömsbesked för Kuba

2024 11 17

De kommande åren kan bli en mardröm för Kubas regim.

Relationerna mellan Kuba och USA har varit dåliga ända sedan kommunistpartiet tog makten på ön 1959.

Men de kommande åren kan USA komma att sätta hårdare press än någonsin på den kubanska regimen.

Donald Trump har meddelat att Marco Rubio kommer att ta över posten som amerikansk utrikesminister. Han blir därmed den första amerikanska utrikesministern med kubansk bakgrund.

Men för Kubas del är utnämningen allt annat än goda nyheter.

– Marco Rubio kan bli Kubas värsta mardröm, rapporterar Newsweek.

Hård linje mot regimen

Marco Rubio föddes i Miami av kubanska föräldrar som hade emigrerat till USA 1956.

Rubio har visat sig vara en av de hårdaste motståndarna till regimen i Havana. På Kuba utmålas Rubio som nationens fiende i de statliga medierna, skriver tidningen.

De kommande åren ser ut att bli en hård kamp mellan USA och den kubanska regimen.

– Tillträdande president Trump verkar redo för ytterligare en duell med den kubanska regimen, och en potentiell utrikesminister Rubio skulle vara hans chefsdiplomat för att uppnå det målet, säger Daniel Pedreira, adjungerad professor i politik och internationella relationer vid Florida International University.

– Det är troligt att utrikesminister Rubio kommer att hålla en hård linje mot den kubanska regimen och samtidigt ge stöd till Kubas interna opposition och det civila samhället, enligt Pedreira.

”Kommer att reagera negativt”

Marco Rubio kommer sannolikt att pressa på för att Trump-administrationen ska driva en mycket hård politik mot den kubanska diktaturen, enligt tidningen.

Och reaktionen från kubanskt håll lär bli stark.

– Den kubanska regeringen kommer att reagera negativt på utnämningen av Rubio, eftersom han alltid har varit en fiende till den kubanska regimen. Utnämningen kommer dock att välkomnas av kubanska oppositionsledare, både på ön och utomlands, säger Pedreira till tidningen.

Sanktioner och isolering

Trump-administrationen politik gentemot Kuba lär därför karaktäriseras av sanktioner och isolering av den kubanska diktaturen.

Så var det även under Trumps första period som president.

– Amerikansk-kubanska relationer har varit väldigt dåliga ända sedan Trumps första mandatperiod, då han införde de tuffaste sanktionerna mot Kuba som någon president har infört sedan Kennedy. Biden har gjort väldigt lite för att lätta på dessa sanktioner, säger William LeoGrande, professor vid American University i Washinton D.C., till tidningen.

På senare tid har det även förekommit öppna protester mot regimen på Kuba.

Foto: Dennis Schmidt

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen