Mardrömsbesked för Kuba

2024 11 17

De kommande åren kan bli en mardröm för Kubas regim.

Relationerna mellan Kuba och USA har varit dåliga ända sedan kommunistpartiet tog makten på ön 1959.

Men de kommande åren kan USA komma att sätta hårdare press än någonsin på den kubanska regimen.

Donald Trump har meddelat att Marco Rubio kommer att ta över posten som amerikansk utrikesminister. Han blir därmed den första amerikanska utrikesministern med kubansk bakgrund.

Men för Kubas del är utnämningen allt annat än goda nyheter.

– Marco Rubio kan bli Kubas värsta mardröm, rapporterar Newsweek.

Hård linje mot regimen

Marco Rubio föddes i Miami av kubanska föräldrar som hade emigrerat till USA 1956.

Rubio har visat sig vara en av de hårdaste motståndarna till regimen i Havana. På Kuba utmålas Rubio som nationens fiende i de statliga medierna, skriver tidningen.

De kommande åren ser ut att bli en hård kamp mellan USA och den kubanska regimen.

– Tillträdande president Trump verkar redo för ytterligare en duell med den kubanska regimen, och en potentiell utrikesminister Rubio skulle vara hans chefsdiplomat för att uppnå det målet, säger Daniel Pedreira, adjungerad professor i politik och internationella relationer vid Florida International University.

– Det är troligt att utrikesminister Rubio kommer att hålla en hård linje mot den kubanska regimen och samtidigt ge stöd till Kubas interna opposition och det civila samhället, enligt Pedreira.

”Kommer att reagera negativt”

Marco Rubio kommer sannolikt att pressa på för att Trump-administrationen ska driva en mycket hård politik mot den kubanska diktaturen, enligt tidningen.

Och reaktionen från kubanskt håll lär bli stark.

– Den kubanska regeringen kommer att reagera negativt på utnämningen av Rubio, eftersom han alltid har varit en fiende till den kubanska regimen. Utnämningen kommer dock att välkomnas av kubanska oppositionsledare, både på ön och utomlands, säger Pedreira till tidningen.

Sanktioner och isolering

Trump-administrationen politik gentemot Kuba lär därför karaktäriseras av sanktioner och isolering av den kubanska diktaturen.

Så var det även under Trumps första period som president.

– Amerikansk-kubanska relationer har varit väldigt dåliga ända sedan Trumps första mandatperiod, då han införde de tuffaste sanktionerna mot Kuba som någon president har infört sedan Kennedy. Biden har gjort väldigt lite för att lätta på dessa sanktioner, säger William LeoGrande, professor vid American University i Washinton D.C., till tidningen.

På senare tid har det även förekommit öppna protester mot regimen på Kuba.

Foto: Dennis Schmidt

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen