Mardrömsbesked för Kuba

2024 11 17

De kommande åren kan bli en mardröm för Kubas regim.

Relationerna mellan Kuba och USA har varit dåliga ända sedan kommunistpartiet tog makten på ön 1959.

Men de kommande åren kan USA komma att sätta hårdare press än någonsin på den kubanska regimen.

Donald Trump har meddelat att Marco Rubio kommer att ta över posten som amerikansk utrikesminister. Han blir därmed den första amerikanska utrikesministern med kubansk bakgrund.

Men för Kubas del är utnämningen allt annat än goda nyheter.

– Marco Rubio kan bli Kubas värsta mardröm, rapporterar Newsweek.

Hård linje mot regimen

Marco Rubio föddes i Miami av kubanska föräldrar som hade emigrerat till USA 1956.

Rubio har visat sig vara en av de hårdaste motståndarna till regimen i Havana. På Kuba utmålas Rubio som nationens fiende i de statliga medierna, skriver tidningen.

De kommande åren ser ut att bli en hård kamp mellan USA och den kubanska regimen.

– Tillträdande president Trump verkar redo för ytterligare en duell med den kubanska regimen, och en potentiell utrikesminister Rubio skulle vara hans chefsdiplomat för att uppnå det målet, säger Daniel Pedreira, adjungerad professor i politik och internationella relationer vid Florida International University.

– Det är troligt att utrikesminister Rubio kommer att hålla en hård linje mot den kubanska regimen och samtidigt ge stöd till Kubas interna opposition och det civila samhället, enligt Pedreira.

”Kommer att reagera negativt”

Marco Rubio kommer sannolikt att pressa på för att Trump-administrationen ska driva en mycket hård politik mot den kubanska diktaturen, enligt tidningen.

Och reaktionen från kubanskt håll lär bli stark.

– Den kubanska regeringen kommer att reagera negativt på utnämningen av Rubio, eftersom han alltid har varit en fiende till den kubanska regimen. Utnämningen kommer dock att välkomnas av kubanska oppositionsledare, både på ön och utomlands, säger Pedreira till tidningen.

Sanktioner och isolering

Trump-administrationen politik gentemot Kuba lär därför karaktäriseras av sanktioner och isolering av den kubanska diktaturen.

Så var det även under Trumps första period som president.

– Amerikansk-kubanska relationer har varit väldigt dåliga ända sedan Trumps första mandatperiod, då han införde de tuffaste sanktionerna mot Kuba som någon president har infört sedan Kennedy. Biden har gjort väldigt lite för att lätta på dessa sanktioner, säger William LeoGrande, professor vid American University i Washinton D.C., till tidningen.

På senare tid har det även förekommit öppna protester mot regimen på Kuba.

Foto: Dennis Schmidt

Text: Redaktionen


JUST NU: Alexander Bard dundrar – ”Reagerar i panik”

2025 11 24

Alexander Bard riktar hård kritik mot en skola.

Artisten, författaren och samhällsdebattören Alexander Bard riktar hård kritik mot Handelshögskolan i Stockholm.

Även höga företrädare för SD och KD kritiserar skolan.

Bard kritisk mot Handelshögskolan

Handelshögskolan i Stockholm har beslutat att dra tillbaka krav på högskoleprov, rapporterar SVT.

Krav på högskoleprov hade införts för att kringgå problem med glädjebetyg – men avskaffas nu med motiveringen att det lett till att färre kvinnor kom in på utbildningarna.

Andelen kvinnor minskade från 39 till 29 procent.

– Det fick negativa effekter på mångfalden. Vi tar nu bort kravet på högskoleprov inför hösten 2026, säger Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan, till kanalen.

Beslutet får artisten och debattören Alexander Bard, som själv har studerat på Handelshögskolan, att rasa.

– Fascinerande hur Handelshögskolan reagerar i panik när grabbarna tar för sig efter att de förbannade kvoteringarna har skrotats, dundrar Alexander Bard i ett inlägg på X.

– Men varför inte bara bekämpa betygsinflationen direkt? Vad fan hände med de nationella proven? Skit i orättvisa könskvoter! tillägger Bard i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Forskare varnar för drönarattacker i Sverige

Kritiseras även av SD

Handelshögskolans besked har väckt reaktioner från flera håll.

Bland dem som har reagerat finns Sverigedemokraternas toppolitiker Tobias Andersson, som är ordförande i riksdagens näringsutskott.

– Mångfald före excellens låter Handelshögskolan i Stockholm hälsa, skriver Andersson på X, i ett inlägg där han delar en artikel om skolans beslut.

Partikollegan Jessica Stegrud (SD) instämmer.

– Kvinnor ska komma in på egna och likvärdiga meriter. Allt annat är både förnedrande, fördummande och orättvist, skriver Stegrud på X.

Teodorescu Måwe instämmer

Även Kristdemokraternas Europaparlamentariker Alice Teodorescu Måwe är kritisk till Handelshögskolans besked.

– Borde inte det centrala vara faktiska meriter och inte kön? Om man nu ansåg att man fick in studenter vars betyg inte motsvarade deras faktiska kunskaper finns det väl ingen anledning att vilja ha in dessa studenter bara för att de är kvinnor? Märklig syn på meritokrati, skriver Teodorescu Måwe på X.

Handelshögskolan uppger emellertid att man ser över sin antagningsmodell. Inför höstterminen 2026 har man enbart betygskrav, därefter kommer man dock att även titta på andra antagningsmodeller som används internationellt, rapporterar kanalen.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan - jättebolag satsar 475 miljarder

Foto: Stockholm Pride, Wikimedia 

Text: Redaktionen


24nov25

JUST NU: Moskva attackerat – akut evakueringsorder

2025 11 24

Ukraina har avfyrat flera drönare mot Moskvaregionen.

Enligt det ryska försvarsdepartementet har 14 ukrainska drönare skjutits ner ovanför regionen. Över hälften av dem uppges ha varit på väg direkt mot huvudstaden.

Det finns inga rapporter om personskador eller skador på infrastruktur, uppger departementet.

Samtidigt rapporterar pro-ukrainska konton om turbulens i industriområdet Zelenograd, som är beläget nordväst om Moskva. 

– I industriområdet Zelenograd i ryska Moskvaregionen har en akut evakueringsorder utfärdats, sannolikt på grund av en robotattack. Studenter och personal vid institutet för elektronik har hänvisats till skyddsrum, rapporterar det brittiskbaserade X-kontot WarTranslated som följer kriget i Ukraina.

Enligt kontot är institutet specialiserat på utveckling av mikro- och nanoteknik – det vill säga utveckling av halvledarkomponenter och mikrochip.

Halvledare och mikrochip spelar en avgörande roll i dagens krigföring. Ryssland använder komponenterna i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

LÄS MER: Kreml säger blank nej – nytt besked om kriget 

Uppdaterat avtal

Samtidigt fortsätter det att svänga i fredsförhandlingarna mellan USA, Ryssland och Ukraina.

Enligt uppgifter till Financial Times har Ukraina och USA enats om en ny, nedbantad fredsplan.

Den nya fredsplanen innehåller 19 punkter, jämfört med det tidigare avtalet på 28 punkter som presenterats av USA och Ryssland.

De känsligaste frågorna, som handlar om territoriella uppgörelser och ett framtida ukrainskt Natomedlemskap, har inte berörts i det uppdaterade avtalet. Dessa frågor ska i stället diskuteras direkt mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och hans amerikanske motsvarighet Donald Trump.

Det är dock oklart när presidenterna ska träffas. Enligt det ukrainska presidentkansliet finns det i nuläget ingen konkret plan för ett sådant möte.

LÄS OCKSÅ: “Mäktigast sedan Obama” – pekas ut som presidentkandidat i USA

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen