Mardrömsbesked för Kuba

2024 11 17

De kommande åren kan bli en mardröm för Kubas regim.

Relationerna mellan Kuba och USA har varit dåliga ända sedan kommunistpartiet tog makten på ön 1959.

Men de kommande åren kan USA komma att sätta hårdare press än någonsin på den kubanska regimen.

Donald Trump har meddelat att Marco Rubio kommer att ta över posten som amerikansk utrikesminister. Han blir därmed den första amerikanska utrikesministern med kubansk bakgrund.

Men för Kubas del är utnämningen allt annat än goda nyheter.

– Marco Rubio kan bli Kubas värsta mardröm, rapporterar Newsweek.

Hård linje mot regimen

Marco Rubio föddes i Miami av kubanska föräldrar som hade emigrerat till USA 1956.

Rubio har visat sig vara en av de hårdaste motståndarna till regimen i Havana. På Kuba utmålas Rubio som nationens fiende i de statliga medierna, skriver tidningen.

De kommande åren ser ut att bli en hård kamp mellan USA och den kubanska regimen.

– Tillträdande president Trump verkar redo för ytterligare en duell med den kubanska regimen, och en potentiell utrikesminister Rubio skulle vara hans chefsdiplomat för att uppnå det målet, säger Daniel Pedreira, adjungerad professor i politik och internationella relationer vid Florida International University.

– Det är troligt att utrikesminister Rubio kommer att hålla en hård linje mot den kubanska regimen och samtidigt ge stöd till Kubas interna opposition och det civila samhället, enligt Pedreira.

”Kommer att reagera negativt”

Marco Rubio kommer sannolikt att pressa på för att Trump-administrationen ska driva en mycket hård politik mot den kubanska diktaturen, enligt tidningen.

Och reaktionen från kubanskt håll lär bli stark.

– Den kubanska regeringen kommer att reagera negativt på utnämningen av Rubio, eftersom han alltid har varit en fiende till den kubanska regimen. Utnämningen kommer dock att välkomnas av kubanska oppositionsledare, både på ön och utomlands, säger Pedreira till tidningen.

Sanktioner och isolering

Trump-administrationen politik gentemot Kuba lär därför karaktäriseras av sanktioner och isolering av den kubanska diktaturen.

Så var det även under Trumps första period som president.

– Amerikansk-kubanska relationer har varit väldigt dåliga ända sedan Trumps första mandatperiod, då han införde de tuffaste sanktionerna mot Kuba som någon president har infört sedan Kennedy. Biden har gjort väldigt lite för att lätta på dessa sanktioner, säger William LeoGrande, professor vid American University i Washinton D.C., till tidningen.

På senare tid har det även förekommit öppna protester mot regimen på Kuba.

Foto: Dennis Schmidt

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen