Mardrömsbesked för Kuba

2024 11 17

De kommande åren kan bli en mardröm för Kubas regim.

Relationerna mellan Kuba och USA har varit dåliga ända sedan kommunistpartiet tog makten på ön 1959.

Men de kommande åren kan USA komma att sätta hårdare press än någonsin på den kubanska regimen.

Donald Trump har meddelat att Marco Rubio kommer att ta över posten som amerikansk utrikesminister. Han blir därmed den första amerikanska utrikesministern med kubansk bakgrund.

Men för Kubas del är utnämningen allt annat än goda nyheter.

– Marco Rubio kan bli Kubas värsta mardröm, rapporterar Newsweek.

Hård linje mot regimen

Marco Rubio föddes i Miami av kubanska föräldrar som hade emigrerat till USA 1956.

Rubio har visat sig vara en av de hårdaste motståndarna till regimen i Havana. På Kuba utmålas Rubio som nationens fiende i de statliga medierna, skriver tidningen.

De kommande åren ser ut att bli en hård kamp mellan USA och den kubanska regimen.

– Tillträdande president Trump verkar redo för ytterligare en duell med den kubanska regimen, och en potentiell utrikesminister Rubio skulle vara hans chefsdiplomat för att uppnå det målet, säger Daniel Pedreira, adjungerad professor i politik och internationella relationer vid Florida International University.

– Det är troligt att utrikesminister Rubio kommer att hålla en hård linje mot den kubanska regimen och samtidigt ge stöd till Kubas interna opposition och det civila samhället, enligt Pedreira.

”Kommer att reagera negativt”

Marco Rubio kommer sannolikt att pressa på för att Trump-administrationen ska driva en mycket hård politik mot den kubanska diktaturen, enligt tidningen.

Och reaktionen från kubanskt håll lär bli stark.

– Den kubanska regeringen kommer att reagera negativt på utnämningen av Rubio, eftersom han alltid har varit en fiende till den kubanska regimen. Utnämningen kommer dock att välkomnas av kubanska oppositionsledare, både på ön och utomlands, säger Pedreira till tidningen.

Sanktioner och isolering

Trump-administrationen politik gentemot Kuba lär därför karaktäriseras av sanktioner och isolering av den kubanska diktaturen.

Så var det även under Trumps första period som president.

– Amerikansk-kubanska relationer har varit väldigt dåliga ända sedan Trumps första mandatperiod, då han införde de tuffaste sanktionerna mot Kuba som någon president har infört sedan Kennedy. Biden har gjort väldigt lite för att lätta på dessa sanktioner, säger William LeoGrande, professor vid American University i Washinton D.C., till tidningen.

På senare tid har det även förekommit öppna protester mot regimen på Kuba.

Foto: Dennis Schmidt

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen