Mardrömsuppgifter för Trump-administrationen

2025 12 01

Ukrainakriget ser ut att kunna bli mycket tufft att lösa för Trump.

Trump-administrationen har som bekant sedan Donald Trump installerades försökt få till stånd ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Det har ännu inte resulterat i några konkreta framgångar – men de senaste veckorna har positiva signaler kommit från både USA och Ukraina.

Samtidigt kommer nya uppgifter på måndagseftermiddagen som pekar på att Ukrainakriget kan bli mycket tufft för Trump-administrationen att lösa.

Mardrömsuppgifter

Vladimir Putin har ställt som krav att Ukraina ska dra sig tillbaka från Donbass-regionen.

Men på måndagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina vägrar göra det.

Vid fredssamtal i Florida gjorde den ukrainska sidan det tydligt för amerikanerna att “diskussionen om territorier måste börja från den nuvarande kontaktlinjen”, uppger RBC Ukraine.

“Vad ska vi göra då?”

Så här låter det från en källa med insyn i samtalen:

– Viljan att lyssna på våra argument från amerikanernas sida finns där. En annan fråga är att de ständigt säger: "Okej, ni kanske har 100 procent rätt, men det finns en annan sida, och den kräver det här och det här. Vi som medlare måste se till att ni når ett fredsavtal. Ni kan förklara er ståndpunkt hur logiskt ni vill, men om den andra sidan säger "nej" – vad ska vi göra då"?

Vladimir Putin har flera gånger gjort det tydligt att han kräver att ukrainarna drar sig tillbaka från Donbass, och uppgifterna om att Ukraina vägrar göra det väntas försvåra fredsprocessen.

Läs mer: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Inte bara få slut på kriget

USA:s utrikesminister Marco Rubio uppgav under gårdagen att den USA-föreslagna fredsplanen inte bara handlar om att avsluta kriget.

Den syftar enligt honom även till att säkerställa Ukrainas oberoende, suveränitet och ekonomiska utveckling, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Mycket arbete kvar”

ISW förklarar.

– Rubio uppgav att fredsplanen inte bara måste avsluta kriget, utan också säkra Ukrainas framtid och ”långsiktiga välstånd”, uppger tankesmedjan.

– Rubio sade att det amerikansk-ukrainska mötet var ”mycket produktivt” och uttryckte optimism angående framstegen i fredsförhandlingarna, men sade att det fortfarande återstår ”mycket arbete att göra”.

Läs mer: Kraftigt ras på bilmarknaden

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen