Regeringen markerar mot etniska organisationer – nytt beslut i dag

2023 09 07

Det särskilda stödet för organisationer som bildats på etnisk grund ska avskaffas.

Det meddelar regeringen i dag, torsdag.

Beslutet innebär att de 18,9 miljoner kronor per år som är avsatta för statsbidraget omfördelas från och med 2024.

I ett pressmeddelande framhåller regeringen att man inte ser några skäl till varför medel ska fördelas till organisationer utifrån medlemmarnas etnicitet utöver de  särskilda förhållanden som gäller för de fem nationella minoriteterna – samer, finlandssvenskar, tornedalingar, romer och judar.

– Sverige är ett land byggt på folkrörelser, men integrationssatsningar ska fokusera på verksamheten, inte etniciteten.

– Det handlar om pengar som kan användas på ett bättre sätt för att bryta utanförskap och främja integration, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L).

Funnits i flera år

Statsbidrag till organisationer bildade på etnisk grund har funnits under många år.

Sedan 2008 fördelas det av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

– Organisationer som är bildade på etnisk grund och samarbetsorgan för organisationer bildade på etnisk grund kan söka bidrag. 

– Syftet med statsbidraget är att stärka organisationernas egna initiativ och verksamheter som rör kultur, språk, identitet och delaktighet i samhället, skriver MUCF på sin hemsida.

Men nu försvinner möjligheten att söka bidrag.

– Regeringens förslag innebär att statsbidraget till organisationer bildade på etnisk grund avvecklas, framhåller regeringen.

Vidare skriver man att avsatta medel från och med 2024 ska omfördelas till mer ”effektiva sätt att åtgärda problemen med utanförskap och bristande integration”.

Överenskommelse med SD

Regeringen kommer att överlämna förslaget till riksdagen i budgetpropositionen för 2024.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 mars 2026

Nya regler på gång för boende i hyresbostäder

2026 03 16

Det ska bli lättare att hitta bostad.

Regeringen föreslår nya regler för boende i hyresbostäder.

Detta för att göra det enklare för privatpersoner och företag att hyra ut bostäder och för att få fler bostäder i bruk.

Lättare att hyra ut i andra hand

En av de största förändringarna gäller personer som vill hyra ut sin bostadsrätt i andra hand.

Idag kan tidigare uthyrningar göra att föreningen säger nej, men regeringen vill ändra på det.

Istället ska bostadsrättsföreningen bara få säga nej om lägenheten har hyrts ut under en längre tid eller i större omfattning.

– När möjligheterna att hyra ut bostadsrätter i andra hand ökar kan fler bostäder bli tillgängliga, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (M).

Regeringen vill se till att fler bostäder används aktivt, genom att göra det enklare att hyra ut de som står tomma eller inte används fullt ut.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina sluter upp i kriget

Ny privatuthyrningslag

Regeringen vill också införa en ny privatuthyrningslag för den som hyr ut sitt hus eller delar av det mot betalning.

Lagen ska gälla uthyrning av högst två lägenheter som inte är en del av den egna bostaden.

Reglerna ska också skydda den som hyr, vilket innebär att villkor som är sämre än lagens standard inte får användas.

– För att bostadsbeståndet ska användas mer effektivt behöver det vara enklare att hyra ut sin bostad, säger Carlson.

Högre avgifter föreslås

Regeringen föreslår även att hyresförmedlare ska kunna ta ut högre avgifter, kopplade till prisbasbeloppet, samt att vissa tvister om återbetalning av hyra ska kunna lösas snabbare i domstol.

För privatpersoner kan det dock innebära att förmedlingskostnaden kan bli något högre, men att hyrestvister avgörs snabbare än idag.

Om riksdagen säger ja till förslaget kan de nya reglerna börja gälla redan 1 juli 2026.

LÄS MER: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

Foto: MKB

Text: Redaktionen


16mars26

BEKRÄFTAT: Sveriges billigaste matkedja

2026 03 16

En matkedja är billigare än de andra.

Att hitta billig mat har blivit allt viktigare för svenskar de senaste åren, till följd av inflationen.

Men vilken matkedja är egentligen billigast?

Ett nytt test visar att en av kedjorna sticker ut.

”Har en helt annan service”

Matkassen har blivit allt dyrare de senaste åren, rapporterar Sydsvenskan.

Nu har tidningen besökt sju olika butiker för att ta reda på var man egentligen hittar den billigaste matkassen.

Resultatet bekräftar att Lidl är billigast.

Den matkasse som tidningen köper kostar 820 kronor på Lidl medan den exempelvis kostar 920 kronor på Ica.

2022 gjordes samma test med exakt samma matkasse. Resultatet blev detsamma – Lidl var billigast.

Enligt Ica beror skillnaden på att de har ett bredare sortiment och erbjuder andra tjänster än Lidl.

– Vi har en helt annan service. Vi har delikatessdisk, fisk, post och manuellt styckat svenskt kött, säger Per Tengberg, Icahandlare på Ica Kvantum Malmborgs Caroli, till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå tillbaka mot Ryssland - Trump avslöjar

Bekräftas i annan undersökning

Matkassen har blivit i snitt 20 procent dyrare sedan samma test gjordes 2022, enligt tidningen.

Lågpriskedjor har därför blivit allt viktigare för svenskar de senaste åren.

Att Lidl är billigast har även tidigare bekräftats i en undersökning av PRO, som MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

I PRO:s undersökning kostade en matkasse på Lidl 1 082 kronor. Samma matkasse på Willys låg på 1 088 kronor. På Ica Maxi Stormarknad kostade den 1 090 kronor.

– Vi vill ha koll på matpriserna, helt enkelt. Årets resultat blir också en bra utgångspunkt för att se effekterna av den sänkta matmomsen i april, sade Åsa Lindestam, ordförande i PRO, i en kommentar.

I samband med PRO-undersökningen förra året anklagades Willys och Ica för att tillfälligt sänka sina priser inför granskningen.

I årets undersökning plockade man därför bort butiker som uppvisade stora prisvariationer.

– Vi använder bara ordinarie priser i undersökningen. Tillfälliga sänkningar, kampanjer och extrapriser räknas inte med. Vi har arbetat länge med ett kontrollsystem som fångar upp alltför stora avvikelser, säger Ola Nilsson, sakkunnig på PRO.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Kina sluter upp i kriget

Foto: Maria Lin Kim

Text: Redaktionen