Regeringen markerar mot etniska organisationer – nytt beslut i dag

2023 09 07

Det särskilda stödet för organisationer som bildats på etnisk grund ska avskaffas.

Det meddelar regeringen i dag, torsdag.

Beslutet innebär att de 18,9 miljoner kronor per år som är avsatta för statsbidraget omfördelas från och med 2024.

I ett pressmeddelande framhåller regeringen att man inte ser några skäl till varför medel ska fördelas till organisationer utifrån medlemmarnas etnicitet utöver de  särskilda förhållanden som gäller för de fem nationella minoriteterna – samer, finlandssvenskar, tornedalingar, romer och judar.

– Sverige är ett land byggt på folkrörelser, men integrationssatsningar ska fokusera på verksamheten, inte etniciteten.

– Det handlar om pengar som kan användas på ett bättre sätt för att bryta utanförskap och främja integration, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L).

Funnits i flera år

Statsbidrag till organisationer bildade på etnisk grund har funnits under många år.

Sedan 2008 fördelas det av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

– Organisationer som är bildade på etnisk grund och samarbetsorgan för organisationer bildade på etnisk grund kan söka bidrag. 

– Syftet med statsbidraget är att stärka organisationernas egna initiativ och verksamheter som rör kultur, språk, identitet och delaktighet i samhället, skriver MUCF på sin hemsida.

Men nu försvinner möjligheten att söka bidrag.

– Regeringens förslag innebär att statsbidraget till organisationer bildade på etnisk grund avvecklas, framhåller regeringen.

Vidare skriver man att avsatta medel från och med 2024 ska omfördelas till mer ”effektiva sätt att åtgärda problemen med utanförskap och bristande integration”.

Överenskommelse med SD

Regeringen kommer att överlämna förslaget till riksdagen i budgetpropositionen för 2024.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Total förvirring” efter Trumps megahot

2025 07 14

USA:s president Donald Trump hotar att införa ”mycket hårda tullar” mot Ryssland om landet inte avslutar sitt anfallskrig i Ukraina inom 50 dagar.

Om inget fredsavtal är undertecknat innan deadline kan USA belägga Ryssland och landets handelspartners med strafftullar på 100 procent.

Det skulle bland annat kunna drabba Kina, Indien och flera europeiska länder.

– Vi kallar det för sekundära tullar och ni vet vad det betyder, sade Trump på en gemensam pressträff med Natos generalsekreterare Mark Rutte.

”Total förvirring”

Det råder dock stora oklarheter kring hur Trumps tullhot mot Ryssland ska utformas.

– Det råder "total förvirring" i USA just nu, säger TV2:s USA-korrespondent Lotte Mejlhede till kanalen.

Hon menar att det är oklart om de 100-procentiga tullarna också kommer att riktas mot Rysslands handelspartners.

 – Om han bara slår till mot Ryssland, men inte mot de länder som handlar med Ryssland, då är det inget hot, säger Lotte Mejlhede.

– Om dessa länder inte drabbas, då är det inte ett hot mot Rysslands krigsekonomi.

LÄS MER: Trump bekräftar massivt avtal för Ukraina – hotar Vladimir Putin

Oväntad reaktion i Ryssland

Den ryska marknaden har reagerat på Trumps utspel.

På måndagskvällen stiger Moskvabörsen med 2,7 procent, trots Trumps hot om nya tullar.

Den ryska rubeln stärks även mot både amerikanska dollarn och kinesiska yuan, den mest omsatta utländska valutan i Ryssland.

– Trump presterade sämre än marknadens förväntningar, säger börsanalytikern Artyom Nikolayev till Reuters.

– Han gav den ryska ledningen 50 dagar att komma på något nytt som kan förlänga förhandlingarna. Dessutom gillar Trump att skjuta upp och förlänga tidsfrister.

LÄS MER:

Trump riktigt förbannad – ”Detta funkar inte längre”

”Dags att mobilisera” – Macron går emot övriga EU-jättar

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen