JUST NU: Massgravar har upptäckts utanför ockuperade staden

2022 04 21

Rysslands regim har i dag bekräftat att Mariupol i sydöstra Ukraina kontrolleras av ryska trupper efter utdragna strider som har pågått i flera veckor.

Den ryska armén har sedan början av invasionen omringat Mariupol och flera hjälporganisationer har rapporterat om en humanitär kris i staden.

Massgravar utanför staden

Nu uppges ryska soldater begrava döda invånare i massgravar utanför staden, hävdar rådgivaren till Mariupols borgmästare Petro Andriushchenko i ett inlägg på Facebook.

Han kallar uppgifterna ”för direkta bevis på krigsbrott”. Enligt Andriushchenko är massgravarna ett försök från de ryska soldaterna att dölja sina krigsförbrytelser mot civilbefolkningen i staden.

Bilden bekräftar uppgifterna

– Rysslands soldater begraver de döda invånarna i Mariupol i massgravar i den närliggande byn Manhush, skriver BBC:s reporter Myroslava Petsa på Twitter och hänvisar till en bild som Petro Andriushchenko delat i sitt inlägg.

På bilden kan nygrävda gravar tydas, konstaterar Petsa.

Tusentals döda kroppar på bårhus

Samtidigt uppger ukrainska myndigheter att över 1 000 civila kroppar förvaras på bårhus i Kyiv och på platser i närheten av huvudstaden efter att ryska styrkor dragit sig tillbaka från regionen, rapporterar AFP.

Uppgifterna från Kyiv kommer kort efter att nio nya kroppar hittats i staden Borodyanka. Samtliga kroppar uppges vara civila och några visar tecken på tortyr, uppger en polistjänsteman till nyhetsbyrån.

Sköt medvetet civila

– Dessa människor dödades av ockupanterna och det finns tydliga tecken på tortyr. Jag vill betona att de var civila. Den ryska militären sköt medvetet civila som inte gjorde något motstånd, säger han till AFP.

Han bekräftar att tre personer, inklusive en 15-årig flicka, upptäckts i en grav och att sex kroppar hittades i en annan grav.

Finns bevis

Ryssland har förnekat att de har riktat eller utfört attacker mot civila. Men när ryska trupper lämnade staden Butja utanför Kyiv har starka bevis på grymheter identifierats – bland annat har satellitbilder visat att döda kroppar låg på gatorna när ryska soldater befann sig i staden och patrullerade Butjas gator.

Minst 500 civila beräknas hittills ha hittats döda i Butja sedan de ryska ockupanterna lämnade staden, rapporterar BBC.

Foto: P. Andriushchenko resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen