Massiv attack – långt in i Ryssland

2025 01 08

Ukraina har slagit till djupt in på ryskt territorium.

Under natten mellan tisdag och onsdag avfyrades flera drönare mot Saratov-regionen i sydvästra Ryssland.

I staden Engels, cirka 600 kilometer från fronten, har en storbrand brutit ut.

I filmklipp från sociala medier syns det hur eldflammor slår upp mot himlen från en anläggning. Samtidigt sprider sig ett enormt rökmoln över staden.

Enligt Oleksandr Kamysjin, rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, är det en stor oljeanläggning som attackerats.

– Ännu en rysk oljedepå, som försörjt ryska stridsflygplan, har drabbats av vår långdistanskapacitet, skriver han i ett inlägg på X.

Kopplas till stor flygbas

I Saratov-regionen finns också en stor flygbas för strategiska bombplan som ingår i Rysslands kärnvapenstyrkor.

Ukraina har attackerat basen med drönare tidigare, men det finns inga uppgifter om att flygbasen varit måltavla för nattens attack. 

Drönarattacken kopplas dock till den stora flygbasen. 

Oljeanläggningen som attackerats uppges förse stationerade bombplan med bränsle. Den ukrainska attacken kan således försvåra för framtida operationer från flygbasen. 

Moskva kommenterar

Ryssland bekräftar nattens drönarattack.

Enligt den regionala guvernören Roman Busargi har två städer attackerats.

– Städerna Saratov och Engels, på motsatta sidor av floden Volga, hade utsatts för en massiv drönarattack, säger han i ett uttalande.

Vidare bekräftar guvernören att en brand har brutit ut.

– Det har utbrutit en brand på ett industriområde. Vi har tillräckligt med styrkor och resurser för att lokalisera och bekämpa branden.

Det finns inga uppgifter om dödsoffer.

I december 2022 dödades tre personer i samband med en ukrainsk drönarattack mot flygbasen i Saratov.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


Jättesmäll för Sverige – kan förlora 26 miljarder kronor

2025 04 23

Svenska staten står inför en kraftig skattesmäll.

Totalt kan summan landa på 26 miljarder kronor. Pengar som är på väg att gå upp i rök.

23 miljarder ska betalas tillbaka

Bakgrunden är det erbjudande som företagare fick under pandemin om att skjuta fram delar av skattebetalningen.

Nu ska pengarna betalas, vilket många företag inte klarar av och istället kastar in handduken.

Hittills har 9 400 företag med anstånd gått i konkurs, vilket betyder en förlust på drygt tio miljarder kronor för staten, rapporterar SVT.

Totalt har Skatteverket beviljat 63 000 företag uppskov och sammanlagt 23 miljarder kronor återstår att betalas in.

– Troligtvis hjälpte det företagen till en början, men i den budgeten som regeringen satte för anstånden så har de inte räknat med så mycket förluster som vi nu räknar med att det kommer bli, säger Tomas Envall, som är sektionschef på Skatteverket, till kanalen.

Kommer växa

Förlusten på tio miljarder väntas med andra ord att växa.

Enligt Skatteverkets bedömning kan staten förlora ytterligare 16 miljarder under de kommande tre åren, uppger SVT.

Det skulle i värsta fall innebära en totalförlust på 26 miljarder kronor.

Ett mildare scenario är att summan “bara” växer med åtta miljarder under samma period.

“Har hjälpt många”

Redan i november förra året talades det om att så många som 17 000 företag fortfarande var skyldiga staten pengar. Många kan inte betala tillbaka – och då finns inget annat alternativ än konkurs.

– Stödet tillkom ju på väldigt kort tid under den period som var väldigt kritisk med en pandemi som kom ganska plötsligt. Under den perioden kunde vi hjälpa många företag att få stöttning genom de första tuffa månaderna, sade Tomas Envall till TV4 vid tillfället.

– Vi vet som sagt att det har hjälpt många företag, men det har väl också hjälpt företag som kunde gått i konkurs redan när stödet kom.

LÄS MER: Lyxbutik går i konkurs – har kopplats till terrorgrupp

"Tickande bomb"

Prognosen har förvärrats sedan de första larmen om att pandemistöden inte kan betalas tillbaka av alla företag.

I november 2023 bedömde Svensk Näringsliv att 14 miljarder kronor i skatteintäkter väntades brinna inne.

Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, sade Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di vid tidpunkten.

– Problemet är att man har förlängt anstånden och återbetalningstiden. När man väl har sjösatt krispolitik är det svårt att avsluta den. 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ny mobilregel införs i sommar – ska gälla i hela Sverige

2025 04 23

Nya EU-regler gällande mobiltelefoner träder i kraft i sommar.

Det innebär därmed förändringar för hela Sverige.

Förändringarna är flera och den röda tråden är att mobilerna ska bli mer hållbara över tid.

En av de mest omtalade justeringarna är att alla mobiltelefoner numera måste tåla vatten, damm och ha ett hållbart skydd mot “oavsiktliga fall eller repor”.

– Krav på ekodesign kommer att gälla för smartphones och surfplattor som släpps ut på EU-marknaden från och med den 20 juni 2025, bekräftar EU-kommissionen i ett uttalande.

Dessutom införs regler om demontering och reparation, vilket innebär att tillverkaren blir skyldig att tillhandahålla reservdelar inom 5-10 arbetsdagar och i sju år efter att varan sålts.

Alla ska säljas med etikett

EU har fler krav som blir verklighet i sommar.

Till exempel ska då alla mobiltelefoner säljas med en etikett som idag vanligtvis syns på vitvaror som kylskåp och tvättmaskiner.

Det handlar om en energimärkning som måste informera om telefoners och surfplattors energieffektivitet och batterilivslängd. Även skyddet mot damm, vatten och fall ska framgå på etiketten.

Denna energimärkning kommer att hjälpa EU-konsumenter att göra mer informerade och hållbara köpval och uppmuntra hållbar konsumtion, framhåller EU-kommissionen.

Etiketten som ska synas på telefoner och surfplattor. Foto: EU-kommissionen.

Sparar två tredjedelar av energi

Enligt EU ska batterierna hålla åtminstone 800 så kallade laddcykler utan att tappa mer än 20 procent av den ursprungliga kapaciteten.

Produkter som undantas från de nya reglerna är sådana med vikbar skärm eller som redan släppts ut på marknaden före den 20 juni. Annars gäller förändringen samtliga mobiler och surfplattor med en skärm på 7-17,4 tum.

– Mobiltelefoner och surfplattor som produceras under dessa regler kommer att spara nästan 14 terawattimmar i primärenergi varje år till 2030, förklarar EU-kommissionen.

– Detta är en tredjedel av den primära energiförbrukningen för dessa produkter idag. De nya reglerna kommer också att bidra till att optimera användningen och återvinningen av kritiska råvaror.

LÄS MER: Mobilbolag i konkurs – “Aldrig tidigare skådade utmaningar”

Foto: Kaboompics.com

Text. Redaktionen