Massiv insats av Postnord – slagit till mot 1 200 personer

2024 02 02

Med stöd av en ny lag har aktörerna kontrollerat massvis av misstänkta postförsändelser.

Åtta av tio försändelser innehöll illegala substanser.

Insatsen blev mycket lyckad.

Totalt gjordes 1 358 beslag av narkotika som amfetamin, marijuana, LSD och kokain, narkotikaklassade läkemedel som Tramadol samt olika typer av dopingpreparat.

– Vi hade en genomsnittlig träffsäkerhet på 80 procent när man valde ut misstänkta försändelser ur postflödet. Det här har på många sätt varit en okontrollerad väg att distribuera illegala preparat, fram till nu.

Det säger Max Olsson som är lokalpolisområdeschef i Göteborg city.

Brev till mottagaren

I samband med insatsen i Göteborg har polisen skickat ett brev till mottagarna av de illegala försändelserna. I brevet klargörs det att personerna misstänks för brott.

Mottagarna till försändelserna är bosatta över hela Sverige. Det handlar om över 1 000 personer.

–  Vi har identifierat cirka 1 200 personer och samtliga av dem är nu misstänkta för brott mot narkotikastrafflagen. Många av dem är tidigare ostraffade, säger Johan Ekström vid spaningssektionen i Storgöteborg.

”Vi har bara börjat”

Enligt polisen är det brottsförebyggande perspektivet ett av huvudsyftena med att granska postflödet.

– Vi ser det hela som en förebyggande insats att informera om att vi arbetar på det här viset. Det ska inte vara en okontrollerad väg för illegala försändelser. Även de brev och paket som inte visade sig innehålla något olagligt vid kontrollen fick ett medskickat brev om varför polisen har öppnat försändelsen, säger polisområdeschef Max Olsson.

Nu planerar polisen och Postnord nya insatser.

– Vi har bara börjat vårt arbete med försvåra för säljare och köpare att använda postgången för narkotikadistribution. Upptäcktsrisken framåt kommer att öka markant. Vi planerar redan för nya insatser och vårt samarbete i vardagen har redan blivit mycket bättre, berättar Max Olsson.

Foto: Postnord 

Text: Redaktionen

JUST NU: Person träffad av blixten

2025 07 17

Under den senaste tiden har såväl hög värme som åskoväder kännetecknat det svenska vädret.

På torsdagskvällen kommer uppgifter om att en person har träffats av blixten.

Blixten ska ha slagit ner i en villa i Oskarström i Halmstad, rapporterar Aftonbladet.

Träffad av blixten

Blixten slog ner i en villa i Halmstad och träffade personen i fråga.

Ambulans är just nu på väg till adressen.

Blixtnedslaget kommer i samband med att ett stort åskoväder dragit in över orten på torsdagskvällen.

Enligt räddningstjänsten ska personen vara vaken och talbar – men det är oklart hur allvarligt skadad personen är i nuläget.

“Rökutveckling i villan”

Thomas Andersson, vakthavande befäl hos räddningstjänsten, uppger att det är rökutveckling i villan.

– Det är rökutveckling i villan. Det blir så när blixten slår ner och kryper i väggarna och ledningarna, säger han till Hallandsposten.

Det ska dock inte röra sig om några öppna lågor.

Så uppstår blixtar

Under den senaste tiden har åskoväder dragit in över flera orter runt om i landet.

I ett åskmoln samlas negativa laddningar i den nedre delen och positiva i den övre. 

När spänningsskillnaden mellan marken och molnet eller mellan molnets olika delar blir tillräckligt stor sker ett överslag och det bildas en gnista, blixten.

Inte bredare än en penna

När spänningsskillnaderna i ett moln blir så stora att de överträffar luftens isolerande förmåga sker det en urladdning. 

Då förflyttas mycket stora energimängder genom en liten luftvolym. 

Luften upphettas då så kraftigt att det bildas ett ljussken som vi uppfattar som en blixt.

– Blixten börjar genom att en blixtkanal byggs upp genom stötjonisation i etapper på ca 30 meter åt gången, förklarar SMHI.

– Blixtkanalen är inte bredare än en penna men kan vara mellan 5 och 10 km lång. När kanalen är klar sker en urladdning mellan marken och molnet.

Huvudurladdningen genom blixtkanalen sker med en hastighet av 30 000 km/s, vilket är en tiondel av ljusets hastighet. 

Skenet från den upphettade luften utgör det vi kallar blixt.

Foto: J. Kaiser

Text: Redaktionen