Massiv råttinvasion – aldrig hänt tidigare

2025 01 27

Fler råttor än någonsin fångas i Sverige.

Under 2024 fångade Anticimex hiskeliga 1 076 148 råttor – en ökning med 5 procent jämfört med föregående år.

Noteringen är den högsta sedan Anticimex började göra mätningar.

Nu slår företaget larm.

– Faktum är att vi aldrig tidigare har fångat så många råttor på ett år, så det är ett rekord, säger Magnus Rosenholm, skadedjursexpert på Anticimex.

– Att vi både fångar fler råttor och hela tiden behöver sätta ut nya fällor och sensorer pekar på att råttproblemen i Sverige växer. 

”Dras till männioskor”

Råttor räknas som skadedjur och kan vara direkt farliga för människor. Via sin urin och avföring kan gnagarna sprida sjukdomar och parasiter som exempelvis salmonella, bandmask, stafylokocker.

Dessutom orsakar de stor skada i byggnader när de gnager sönder inventarier, elledningar och isolering. Ytterligare problem som orsakas av råttor är underminering av mark och vägar samt uppätna planteringar.

– Tyvärr dras råttor till människor, samtidigt som det är av yttersta vikt att vi håller dem borta från miljöer där de krockar med oss, säger Magnus Rosenholm.

– Därför handlar vårt arbete inte bara om att fånga råttorna, utan också om att förebygga problemen långsiktigt. 

Tar sig ut i bostäder

Nu tar Anticimex krafttag för att komma till rätta med råttproblemet.

Företaget kommer öka insatserna för att upptäcka fler råttor. Bland annat kommer Anticimex börja filma i ledningar och avlopp, eftersom bristfälliga rör är en av de största orsakerna till råttproblemen i Sverige.

Skadedjuren bosätter sig ofta på torra platser i eller i anslutning till det aktiva ledningssystemet, exempelvis i oanvända rör. Via sprickor eller andra brister i ledningarna tar de sig vidare in i avloppssystemet på jakt efter skydd och mat. Därefter tar sig råttorna ut i bostäder eller stadsmiljö.

– De allra flesta råttorna vi stöter på bor i eller i närheten av våra avlopp, säger Magnus Rosenholm.

– Till exempel finns det gamla rördelar som inte används i nästan varje fastighet, vilket är perfekta boplatser för råttorna. Genom att hitta bristerna i avloppen kan vi kraftigt minska råttproblemen ovan jord.

Anticimex tipsar: Så undviker du råttor i din bostad

Inspektera och täta byggnaden:

  • Kontrollera husets grund och fasad efter små hål eller sprickor. En råtta kan ta sig in genom ett hål på 2 cm.
  • Täck ventiler och rörgenomföringar med metallnät.
  • Täta rörgenomföringar under diskbänken och runt elementrör. En råtta kan klättra flera våningar på insidan av ett avloppsrör.

Håll rent i och runt huset:

  • Förvara inte saker direkt på marken i förråd, garage eller källare.
  • Håll vinden och källaren fria från överflödigt skräp som kan bli råttornas gömställen.
  • Klipp ner växter och buskar som växer nära fasaden som råttor kan använda för att klättra och ta sig in i byggnaden.

Skydda mat och avfall:

  • Se till att avfallskärl har tättslutande lock. Placera komposter långt från huset.
  • Lämna inte mat framme i kök eller förråd.
  • När du lämnar fritidshuset för säsongen, töm skafferiet och avlägsna alla livsmedel.

Säkerställ avloppssystemet:

  • Undvik att spola ned fett, matrester eller annat organiskt avfall som kan locka råttor i avloppssystemet.
  • Kontrollera om gamla rörledningar kan utgöra boplatser och åtgärda dem vid behov.
  • Ha koll att det finns vatten i vattenlåsen under diskhon och i alla andra avlopp. Torkar vattnet ut lockas råttorna upp ur avloppsrören. Se även till att det finns en golvbrunnssil.  

Använd digital råttövervakning:

  • Investera i digital råttövervakning för att tidigt upptäcka råttorna och förhindra större angrepp.

Källa: Anticimex

Foto: J. Cotten

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen