Massiv råttinvasion – aldrig hänt tidigare

2025 01 27

Fler råttor än någonsin fångas i Sverige.

Under 2024 fångade Anticimex hiskeliga 1 076 148 råttor – en ökning med 5 procent jämfört med föregående år.

Noteringen är den högsta sedan Anticimex började göra mätningar.

Nu slår företaget larm.

– Faktum är att vi aldrig tidigare har fångat så många råttor på ett år, så det är ett rekord, säger Magnus Rosenholm, skadedjursexpert på Anticimex.

– Att vi både fångar fler råttor och hela tiden behöver sätta ut nya fällor och sensorer pekar på att råttproblemen i Sverige växer.

”Dras till männioskor”

Råttor räknas som skadedjur och kan vara direkt farliga för människor. Via sin urin och avföring kan gnagarna sprida sjukdomar och parasiter som exempelvis salmonella, bandmask, stafylokocker.

Dessutom orsakar de stor skada i byggnader när de gnager sönder inventarier, elledningar och isolering. Ytterligare problem som orsakas av råttor är underminering av mark och vägar samt uppätna planteringar.

– Tyvärr dras råttor till människor, samtidigt som det är av yttersta vikt att vi håller dem borta från miljöer där de krockar med oss, säger Magnus Rosenholm.

– Därför handlar vårt arbete inte bara om att fånga råttorna, utan också om att förebygga problemen långsiktigt.

Tar sig ut i bostäder

Nu tar Anticimex krafttag för att komma till rätta med råttproblemet.

Företaget kommer öka insatserna för att upptäcka fler råttor. Bland annat kommer Anticimex börja filma i ledningar och avlopp, eftersom bristfälliga rör är en av de största orsakerna till råttproblemen i Sverige.

Skadedjuren bosätter sig ofta på torra platser i eller i anslutning till det aktiva ledningssystemet, exempelvis i oanvända rör. Via sprickor eller andra brister i ledningarna tar de sig vidare in i avloppssystemet på jakt efter skydd och mat. Därefter tar sig råttorna ut i bostäder eller stadsmiljö.

– De allra flesta råttorna vi stöter på bor i eller i närheten av våra avlopp, säger Magnus Rosenholm.

– Till exempel finns det gamla rördelar som inte används i nästan varje fastighet, vilket är perfekta boplatser för råttorna. Genom att hitta bristerna i avloppen kan vi kraftigt minska råttproblemen ovan jord.

Anticimex tipsar: Så undviker du råttor i din bostad

Inspektera och täta byggnaden:

Kontrollera husets grund och fasad efter små hål eller sprickor. En råtta kan ta sig in genom ett hål på 2 cm.
Täck ventiler och rörgenomföringar med metallnät.
Täta rörgenomföringar under diskbänken och runt elementrör. En råtta kan klättra flera våningar på insidan av ett avloppsrör.

Håll rent i och runt huset:

Förvara inte saker direkt på marken i förråd, garage eller källare.
Håll vinden och källaren fria från överflödigt skräp som kan bli råttornas gömställen.
Klipp ner växter och buskar som växer nära fasaden som råttor kan använda för att klättra och ta sig in i byggnaden.

Skydda mat och avfall:

Se till att avfallskärl har tättslutande lock. Placera komposter långt från huset.
Lämna inte mat framme i kök eller förråd.
När du lämnar fritidshuset för säsongen, töm skafferiet och avlägsna alla livsmedel.

Säkerställ avloppssystemet:

Undvik att spola ned fett, matrester eller annat organiskt avfall som kan locka råttor i avloppssystemet.
Kontrollera om gamla rörledningar kan utgöra boplatser och åtgärda dem vid behov.
Ha koll att det finns vatten i vattenlåsen under diskhon och i alla andra avlopp. Torkar vattnet ut lockas råttorna upp ur avloppsrören. Se även till att det finns en golvbrunnssil.

Använd digital råttövervakning:

Investera i digital råttövervakning för att tidigt upptäcka råttorna och förhindra större angrepp.

Källa: Anticimex

Foto: J. Cotten

Text: Redaktionen

Många svenskar ska få pengar på kontot – minst 1 200 kronor

2026 01 09

Kompensation ska betalas ut till tiotusentals svenska hushåll.

Under de senaste veckorna har stormarna hållit stora delar av Sverige i ett järngrepp.

Enligt Svenska Kraftnät har minst 60 000 hushåll drabbats av strömavbrott till följd av stormen Johannes och det efterföljande snöovädret Anna.

Över 23 000 av dem har varit utan el i minst 24 timmar och elbolaget Ellevio beskriver det som “det värsta sedan stormen Gudrun", enligt SVT.

Men hushållen ska kompenseras.

Eljättarna lovar så kallad avbrottsersättning till dem som varit utan el under en längre tid. Enligt den information som finns på bolagens hemsidor kan det handla om tusentals kronor.

Ersättningen baseras på hushållens årliga elnätskostnad.

– Om du har haft ett sammanhängande strömavbrott i mer än 12 timmar betalar vi automatiskt ut en avbrottsersättning till dig. Det är en lagstadgad kompensation som alla elnätsföretag betalar ut till sina elanvändare, framhåller Ellevio som varit värst drabbat med cirka 11 500 strömlösa kunder.

LÄS OCKSÅ: Historisk nyhet från Clas Ohlson – kunder väller in

Minst 1 200 kronor

Det hushåll som varit utan ström i minst tolv timmar kan räkna med att få minst 1 200 kronor utbetalt. Som mest kan man få 300 procent av den beräknade årliga nätkostnaden för abonnemanget, vilket innebär ett minibelopp på 15 600 kronor för den som varit utan el i tolv dagar.

– Syftet är att täcka eventuella skador och kostnader som uppstår till följd av strömavbrottet, förklarar Ellevio.

Men även Eon och Vattenfall, som också har haft tusentals drabbade kunder, måste betala ut avbrottsersättning.

– Du behöver inte anmäla detta till oss, utan vi återkommer till dig med besked, försäkrar Eon.

Har du drabbats av ytterligare problem till följd av elavbrotten kan mer ersättning bli aktuellt.

– Om avbrottsersättningen inte täcker dina kostnader kan du ha rätt till skadestånd för den resterande delen, understryker Vattenfall.

Avbrottsperiod	Ersättning av beräknad årlig nätkostnad	Minimibelopp i kr
12 – 24 tim	12,5 %	1 200
24 – 48 tim	37,5 %	2 400
48 – 72 tim	62,5 %	3 600
72 – 96 tim	87,5 %	4 800
96 – 120 tim	112,5 %	6 000
120 – 144 tim	137,5 %	7 200
144 – 168 tim	162,5 %	8 400
168 – 192 tim	187,5 %	9 600
192 – 216 tim	212,5 %	10 800
216 – 240 tim	237,5 %	12 000
240 – 264 tim	262,5 %	13 200
264 – 288 tim	287,5 %	14 400
Över 288 tim	300,0 %	15 600

Källa: Ellevio

LÄS MER: Nordea: Så mycket pengar ska du spara varje månad

Foto:

Text: Redaktionen

Skatteverket genomför rekordutbetalning till många svenskar

2026 01 09

Miljonbelopp i svenska skattepengar har betalats ut utanför landets gränser.

Skatteverket har genomfört en rekordstor utbetalning av rotavdrag till utländska företag kopplade till svenskars semesterbostäder.

Totalt rör det sig om över 70 miljoner kronor – den högsta summan hittills, rapporterar TV4.

Ger rekordutbetalning

Under 2025 betalade Skatteverket ut 72,2 miljoner kronor i rotavdrag till företag utanför Sverige — pengar som gått till renoveringar av svenskarnas semesterbostäder runt om i Europa.

– Det blir en följd av att allt fler valt att köpa fastigheter utomlands och att allt fler utländska utförare har blivit bekanta med det här systemet och känner tilltro till att de får sina pengar från Skatteverket, säger Pia Blank Thörnroos, skattejurist på Skatteverket, till TV4.

Beloppet som betalats ut till utländska företag strax före jul är det största någonsin under ett år, enligt myndighetens statistik.

LÄS MER: Oväntat besked – nu tar Sverige fart på riktigt

En oväntad effekt

Rotavdraget infördes för att motverka svartarbete och skapa fler jobb i Sverige, genom att göra det billigare för privatpersoner att anlita seriösa hantverkare för renoveringar.

Men trots det är det just semesterparadis som Spanien, Frankrike och delar av Finland som haft mest aktivitet där svenskar utnyttjat avdraget, med miljonbelopp som hamnat utomlands.

– Det blir allt vanligare att utländska företagare får pengar från svenska Skatteverket för reparationer och hushållshjälp som utförts hos svenskar boende utomlands, uppger riksdagen.

Kritik och krav på förändring

Detta rekordbelopp har väckt kritik från politiskt håll.

Vissa politiker menar att svenska skattepengar inte ska användas för renoveringar utomlands, framför allt när syftet med avdraget är att stimulera svensk arbetsmarknad.

I dagsläget gör EU-rätten det omöjligt att begränsa rotavdraget.

– Det känns lite omoraliskt att våra skattepengar går till att man ska bygga om eller renovera ett hus man har utanför Sverige, säger riksdagsledamoten Eva Lindh (S), till TV4.

LÄS MER: “Sade danskarna verkligen så?” – JD Vance tror knappt sina öron

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen