Massiv råttinvasion – aldrig hänt tidigare

2025 01 27

Fler råttor än någonsin fångas i Sverige.

Under 2024 fångade Anticimex hiskeliga 1 076 148 råttor – en ökning med 5 procent jämfört med föregående år.

Noteringen är den högsta sedan Anticimex började göra mätningar.

Nu slår företaget larm.

– Faktum är att vi aldrig tidigare har fångat så många råttor på ett år, så det är ett rekord, säger Magnus Rosenholm, skadedjursexpert på Anticimex.

– Att vi både fångar fler råttor och hela tiden behöver sätta ut nya fällor och sensorer pekar på att råttproblemen i Sverige växer. 

”Dras till männioskor”

Råttor räknas som skadedjur och kan vara direkt farliga för människor. Via sin urin och avföring kan gnagarna sprida sjukdomar och parasiter som exempelvis salmonella, bandmask, stafylokocker.

Dessutom orsakar de stor skada i byggnader när de gnager sönder inventarier, elledningar och isolering. Ytterligare problem som orsakas av råttor är underminering av mark och vägar samt uppätna planteringar.

– Tyvärr dras råttor till människor, samtidigt som det är av yttersta vikt att vi håller dem borta från miljöer där de krockar med oss, säger Magnus Rosenholm.

– Därför handlar vårt arbete inte bara om att fånga råttorna, utan också om att förebygga problemen långsiktigt. 

Tar sig ut i bostäder

Nu tar Anticimex krafttag för att komma till rätta med råttproblemet.

Företaget kommer öka insatserna för att upptäcka fler råttor. Bland annat kommer Anticimex börja filma i ledningar och avlopp, eftersom bristfälliga rör är en av de största orsakerna till råttproblemen i Sverige.

Skadedjuren bosätter sig ofta på torra platser i eller i anslutning till det aktiva ledningssystemet, exempelvis i oanvända rör. Via sprickor eller andra brister i ledningarna tar de sig vidare in i avloppssystemet på jakt efter skydd och mat. Därefter tar sig råttorna ut i bostäder eller stadsmiljö.

– De allra flesta råttorna vi stöter på bor i eller i närheten av våra avlopp, säger Magnus Rosenholm.

– Till exempel finns det gamla rördelar som inte används i nästan varje fastighet, vilket är perfekta boplatser för råttorna. Genom att hitta bristerna i avloppen kan vi kraftigt minska råttproblemen ovan jord.

Anticimex tipsar: Så undviker du råttor i din bostad

Inspektera och täta byggnaden:

  • Kontrollera husets grund och fasad efter små hål eller sprickor. En råtta kan ta sig in genom ett hål på 2 cm.
  • Täck ventiler och rörgenomföringar med metallnät.
  • Täta rörgenomföringar under diskbänken och runt elementrör. En råtta kan klättra flera våningar på insidan av ett avloppsrör.

Håll rent i och runt huset:

  • Förvara inte saker direkt på marken i förråd, garage eller källare.
  • Håll vinden och källaren fria från överflödigt skräp som kan bli råttornas gömställen.
  • Klipp ner växter och buskar som växer nära fasaden som råttor kan använda för att klättra och ta sig in i byggnaden.

Skydda mat och avfall:

  • Se till att avfallskärl har tättslutande lock. Placera komposter långt från huset.
  • Lämna inte mat framme i kök eller förråd.
  • När du lämnar fritidshuset för säsongen, töm skafferiet och avlägsna alla livsmedel.

Säkerställ avloppssystemet:

  • Undvik att spola ned fett, matrester eller annat organiskt avfall som kan locka råttor i avloppssystemet.
  • Kontrollera om gamla rörledningar kan utgöra boplatser och åtgärda dem vid behov.
  • Ha koll att det finns vatten i vattenlåsen under diskhon och i alla andra avlopp. Torkar vattnet ut lockas råttorna upp ur avloppsrören. Se även till att det finns en golvbrunnssil.  

Använd digital råttövervakning:

  • Investera i digital råttövervakning för att tidigt upptäcka råttorna och förhindra större angrepp.

Källa: Anticimex

Foto: J. Cotten

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen