Matjättarnas nya drag – slår hårt mot kunderna

2023 10 04

Priserna på butikskedjornas egna märken har skjutit i höjden.

Det visar en ny sammanställning av Matpriskollen som DN har tagit del av.

Utgör en allt större del

Enligt Matpriskollens analys har priserna på livsmedelskedjornas egna märken ökat avsevärt mycket mer jämfört med andra produkter.

Prisökningarna tenderar att slå hårt mot kunderna, eftersom butikernas egna märken har fått ett allt större utrymme på butikshyllorna.

– Priserna på butikernas egna märkesvaror har gått upp rejält, samtidigt som de utgör en allt större del av butikernas utbud.

Det säger Ulf Mazur, vd på Matpriskollen, till DN.

Fortsätter att öka

Enligt Matpriskollens sammanställning fortsätter butikernas egna märkesvaror att öka i pris.

I genomsnitt ökade dessa varor med 0,3 procent i september.

Priset på flera andra produkter går åt ett motsatt håll.  

Framför allt har priserna på mejeri och bröd minskat i september.

De sjunkande mejeripriserna härleds till storaktören Arla.

Mejerijättens prissänkning i augusti har tvingat konkurrenter att anpassa sig och justera sina priser.

Arla sänkte priserna för flera hundra produkter med i genomsnitt 10 procent.

– Det vi kan se nu är mycket en effekt av att konsumenterna inte vill köpa dyrare varor. Det tvingar företagen till att sänka priserna för att få folk att handla igen, säger Ulf Mazur till DN.

Därför sjunker brödpriset

Prisnedgången på bröd beror på två saker.

För det första har priset på el gått ner. För det andra har priserna på spannmål sjunkit.

Kombinationen innebär att produktionskostnaderna har minskat, vilket i sin tur leder till ett lägre pris i matbutikerna – exempelvis har Pågen sänkt priserna med hela 5 procent i september.

– Energi är en viktig del av livsmedelsproduktionen. Priset på energi, såsom el och bränsle, påverkar indirekt matpriserna genom att öka produktionskostnaderna, framhåller Matpriskollen på sin hemsida.

Foto: ICA Gruppen Jessica Gow

Text: Redaktionen

JUST NU: 105-miljarderssmäll för USA

2025 11 23

USA:s finansminister bekräftar nu en smäll på motsvarande 105 miljarder kronor.

Den amerikanska regeringen var som bekant nedstängd i hela 43 dagar.

Det påverkade allt från flygledare till människor som var i behov av stöd för mat och andra grundläggande varor.

Nu bekräftar USA:s finansminister Scott Bessent att landet åkte på en smäll på 105 miljarder kronor i samband med nedstängningen, rapporterar Reuters.

105 miljarder

Finansminister Scott Bessent säger på söndagen att den 43 dagar långa statliga nedstängningen orsakade en permanent smäll på 11 miljarder dollar mot USA:s ekonomi.

Det motsvarar omkring 105 miljarder svenska kronor.

Trots uppförsbacken ser finansministern positivt på framtiden.

– Jag är väldigt, väldigt optimistisk inför 2026. Vi har dukat bordet för en mycket stark, icke-inflationär tillväxtekonomi, säger han.

Marknaden osäker

Samtidigt råder osäkerheter på marknaden.

Ledande amerikanska index stängde veckan på grön mark – men har varit volatil under den senaste tiden.

Bland anledningarna till det finns oklarheter kring viktiga ekonomiska siffror.

På grund av nedstängningen av regeringen har varken inflationssiffror eller arbetsmarknadssiffror kommit ut – vilket gör att investerare undrar hur den amerikanska ekonomin egentligen mår.

Läs mer: Har tiotusentals ägare – bolag kan försvinna från börsen

Google i rampljuset

Samtidigt som det har varit skakigt på de bredare marknaderna har Google-ägaren Alphabets aktie stigit under den senaste tiden, uppger CNBC.

Det slog ner som en bomb när Warren Buffetts Berkshire Hathaway lät meddelas att de köpt in sig i techjätten – ett oväntat drag.

Även Gemini 3

Alphabet har även släppt den senaste versionen av bolagets AI-chatbot – Gemini 3.

Rädsla över att marknaden befinner sig i en AI-bubbla har vuxit under den senaste tiden – och har också bidragit till oron på marknaden.

Läs mer: UPPGIFTER: Putin har tappat tålamodet – slår till mot anhängare

Foto: S Davis resp United States Department of the Treasury wiki

Text: Redaktionen

Nya uppgifter – då kan Ukraina få Tomahawk-robotar

2025 11 23

Nu kommer nya uppgifter om ukrainsk tillgång till amerikanska Tomahawk-robotar.

Sagan fortsätter.

Under en längre tid har Ukraina efterfrågat långdistansvapen från USA – i synnerhet de kraftfulla Tomahawk-robotarna.

Nu kommer nya uppgifter om att Ukraina kan få tillgång till robotarna – men överföringen beror på omständigheterna.

Nya uppgifter

USA har som bekant arbetat fram ett nytt fredsförslag – som bland annat innebär att ukrainska styrkor ska dra sig tillbaka från Donetsk.

Trump-administrationen medger dock att förslaget inte innehåller tillräckliga säkerhetsgarantier för Ukraina.

Amerikanska tjänstemän som står nära förhandlingarna uppger att Tomahawk-robotar kan bli aktuella för Ukraina om parterna når fram till ett konkret fredsavtal, uppger RBC Ukraine med hänvisning till The Washington Post.

Ryssarna reagerar

Även ryska medier reagerar på uppgifterna om att Tomahawk-robotar kan överföras till Ukraina vid ett fredsavtal.

Så här skriver den statliga ryska nyhetsbyrån TASS på söndagen:

– Trump kan öka den maximalt tillåtna storleken på den ukrainska armén eller ta bort den helt. Och för att stärka avskräckningen efter kriget överväger tjänstemän att förse Ukraina med Tomahawk-missiler om ett fredsavtal nås.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

28 punkter

Det nya amerikanska förslaget innehåller totalt 28 punkter.

Enligt den nuvarande versionen innehåller den att Kyiv avträder territorium till Ryssland, USA:s "de facto"-erkännande av Krym och andra ukrainska territorier som Kreml med våld har beslagtagit som ryska, samt begränsningar av storleken på Ukrainas militär, uppger CNN.

Inte slutgiltigt

Européerna har reagerat negativt på förslaget och kommit med sina egna tankar.

Samtidigt tycks förslaget inte vara slutgiltigt och kan komma att ändras framöver.

Läs mer: Lukasjenko ger Ukraina oväntat glädjebesked

Foto: By U.S. Navyderivative work: The High Fin Sperm Whale - Tomahawk_Block_IV_cruise_missile.jpg, Public Domain

Text: Redaktionen