Matjättarnas nya drag – slår hårt mot kunderna

2023 10 04

Priserna på butikskedjornas egna märken har skjutit i höjden.

Det visar en ny sammanställning av Matpriskollen som DN har tagit del av.

Utgör en allt större del

Enligt Matpriskollens analys har priserna på livsmedelskedjornas egna märken ökat avsevärt mycket mer jämfört med andra produkter.

Prisökningarna tenderar att slå hårt mot kunderna, eftersom butikernas egna märken har fått ett allt större utrymme på butikshyllorna.

– Priserna på butikernas egna märkesvaror har gått upp rejält, samtidigt som de utgör en allt större del av butikernas utbud.

Det säger Ulf Mazur, vd på Matpriskollen, till DN.

Fortsätter att öka

Enligt Matpriskollens sammanställning fortsätter butikernas egna märkesvaror att öka i pris.

I genomsnitt ökade dessa varor med 0,3 procent i september.

Priset på flera andra produkter går åt ett motsatt håll.  

Framför allt har priserna på mejeri och bröd minskat i september.

De sjunkande mejeripriserna härleds till storaktören Arla.

Mejerijättens prissänkning i augusti har tvingat konkurrenter att anpassa sig och justera sina priser.

Arla sänkte priserna för flera hundra produkter med i genomsnitt 10 procent.

– Det vi kan se nu är mycket en effekt av att konsumenterna inte vill köpa dyrare varor. Det tvingar företagen till att sänka priserna för att få folk att handla igen, säger Ulf Mazur till DN.

Därför sjunker brödpriset

Prisnedgången på bröd beror på två saker.

För det första har priset på el gått ner. För det andra har priserna på spannmål sjunkit.

Kombinationen innebär att produktionskostnaderna har minskat, vilket i sin tur leder till ett lägre pris i matbutikerna – exempelvis har Pågen sänkt priserna med hela 5 procent i september.

– Energi är en viktig del av livsmedelsproduktionen. Priset på energi, såsom el och bränsle, påverkar indirekt matpriserna genom att öka produktionskostnaderna, framhåller Matpriskollen på sin hemsida.

Foto: ICA Gruppen Jessica Gow

Text: Redaktionen

20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen