Matjättarnas nya drag – slår hårt mot kunderna

2023 10 04

Priserna på butikskedjornas egna märken har skjutit i höjden.

Det visar en ny sammanställning av Matpriskollen som DN har tagit del av.

Utgör en allt större del

Enligt Matpriskollens analys har priserna på livsmedelskedjornas egna märken ökat avsevärt mycket mer jämfört med andra produkter.

Prisökningarna tenderar att slå hårt mot kunderna, eftersom butikernas egna märken har fått ett allt större utrymme på butikshyllorna.

– Priserna på butikernas egna märkesvaror har gått upp rejält, samtidigt som de utgör en allt större del av butikernas utbud.

Det säger Ulf Mazur, vd på Matpriskollen, till DN.

Fortsätter att öka

Enligt Matpriskollens sammanställning fortsätter butikernas egna märkesvaror att öka i pris.

I genomsnitt ökade dessa varor med 0,3 procent i september.

Priset på flera andra produkter går åt ett motsatt håll.  

Framför allt har priserna på mejeri och bröd minskat i september.

De sjunkande mejeripriserna härleds till storaktören Arla.

Mejerijättens prissänkning i augusti har tvingat konkurrenter att anpassa sig och justera sina priser.

Arla sänkte priserna för flera hundra produkter med i genomsnitt 10 procent.

– Det vi kan se nu är mycket en effekt av att konsumenterna inte vill köpa dyrare varor. Det tvingar företagen till att sänka priserna för att få folk att handla igen, säger Ulf Mazur till DN.

Därför sjunker brödpriset

Prisnedgången på bröd beror på två saker.

För det första har priset på el gått ner. För det andra har priserna på spannmål sjunkit.

Kombinationen innebär att produktionskostnaderna har minskat, vilket i sin tur leder till ett lägre pris i matbutikerna – exempelvis har Pågen sänkt priserna med hela 5 procent i september.

– Energi är en viktig del av livsmedelsproduktionen. Priset på energi, såsom el och bränsle, påverkar indirekt matpriserna genom att öka produktionskostnaderna, framhåller Matpriskollen på sin hemsida.

Foto: ICA Gruppen Jessica Gow

Text: Redaktionen

08 april 26

Viktigt meddelande från Skatteverket

2026 04 09

Skatteverket går ut med en varning till svenskarna.

Miljontals svenskar har deklarerat – och miljontals svenskar väntar på att återbäringen ska komma.

Men mitt i återbäringstider försöker bedragare lura folk på pengar.

Skatteverket går ut nu med en varning om att mängder av bedrägeriförsök sker just nu, rapporterar TV4.

Skatteverket varnar

30 miljarder kronor kommer att delas ut till tre miljoner svenskar.

I snitt rör det sig om en återbäring på 10 000 kronor.

Men Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, varnar för att bedragare nu pumpar ut bluff-sms och bluffmejl.

– Bedragarna drar nytta av att människor sitter och väntar på digitala besked om att pengarna kommit in, säger han till kanalen.

“De är sluga”

Det är enligt myndigheten viktigt att känna till att Skatteverket aldrig efterfrågar kontouppgifter via sms eller mejl.

– Vi kommunicerar via säkra digitala brevlådor. Vi skulle aldrig mejla och fråga om kontouppgifter eller lösa en utbetalning så, säger Schauman.

Men han beskriver bedragarna som “sluga” – och varnar för att det kan dyka upp bluffmejl och bluff-sms som ser ut att komma från myndigheten.

Läs mer: Många missar vanligt vägmärke – 2 000 kronor i böter

Det ska du göra

Om du har fått ett bluffmejl eller sms som ser ut att komma från Skatteverket, men som du misstänker är falskt och ett försök till bedrägeri ska du:

- inte klicka på länkar eller skanna QR-koder

- inte öppna bilagor

- inte svara på meddelandet.

“Radera det”

Skatteverket går ut med en tydlig uppmaning till vad som är bäst att göra för den som har fått ett misstänkt bluffmejl eller bluff-sms.

– Vi rekommenderar att du raderar mejlet eller meddelandet, uppmanar myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast genom våra e-tjänster som du loggar in i med din e-legitimation.

Läs mer: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Foto:

Text: Redaktionen

08 april 26

UPPGIFTER: Trump kommer att ställas inför riksrätt

2026 04 08

USA:s president Donald Trump kommer sannolikt att ställas inför riksrätt.

Det visar de senaste oddsen från spelbolaget Polymarket.

Enligt oddsen är det 66 procents sannolikhet att presidenten ställs inför riksrätt innan hans mandatperiod löper ut, rapporterar Newsweek.

Efter hotfulla uttalandet

Oddsen har sjunkit efter att Trump under tisdagskvällen hotat att förinta den iranska civilisationen om landet inte öppnar Hormuzsundet igen.

– En hel civilisation kommer att dö i natt, skrev presidenten på Truth Social.

Utspelet fick demokraten och ledamoten av USA:s representanthus, John B. Larsson, att lämna in en ansökan om riksrätt mot Trump.

Svaret: ”Patetiskt”

Vita huset reagerar kraftfullt på riksrättsansökan.

– Det är patetiskt. Demokraterna har talat om att ställa president Trump inför riksrätt redan innan han svors in i ämbetet. Demokraterna i kongressen är galna, svaga och ineffektiva, vilket är anledningen till att deras väljarsiffror är historiskt låga, säger Vita husets talesperson David Ingle till Newsweek.

Förutspår riksrätt efter mellanårsvalet

Topprepublikanen Ted Cruz bedömer att Trump kommer att ställas inför riksrätt efter  mellanårsvalet i november.

– Du kommer att förlora representanthuset, du kommer att förlora senaten och du kommer att tillbringa de kommande två åren med att bli ställd inför riksrätt varje dag, ska senatorn ha sagt till president Trump, enligt ljudinspelningar som Axios har tagit del av. 

LÄS MER: JD Vance rasar mot Zelenskyj – “skandalöst“

Det här gäller

För att en president ska ställa inför riksrätt krävs det att en ansökan godkänns med en enkel majoritet i kammaren.

Under processen utreder representanthuset om presidenten har begått allvarliga brott som kan motivera åtal. För att fälla presidenten behöver två tredjedelar av kammaren rösta för åtal.  

Om presidenten fälls kan senaten avsätta honom från ämbetet.

Under sin första mandatperiod ställdes Trump inför riksrätt två gånger.

– Den har rättegångsliknande former men är ingen rättegång i den mening som vi är vana vid. Det görs inte en juridisk bedömning där lagboken i första hand är underlag, säger Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, till SVT.

– I stället blir det mer en bedömning om anklagelserna är ett brott mot konstitutionen.

LÄS OCKSÅ: Ukrainsk fullträff – krossar Putins ”sista färja”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen