Matjättarnas nya drag – slår hårt mot kunderna

2023 10 04

Priserna på butikskedjornas egna märken har skjutit i höjden.

Det visar en ny sammanställning av Matpriskollen som DN har tagit del av.

Utgör en allt större del

Enligt Matpriskollens analys har priserna på livsmedelskedjornas egna märken ökat avsevärt mycket mer jämfört med andra produkter.

Prisökningarna tenderar att slå hårt mot kunderna, eftersom butikernas egna märken har fått ett allt större utrymme på butikshyllorna.

– Priserna på butikernas egna märkesvaror har gått upp rejält, samtidigt som de utgör en allt större del av butikernas utbud.

Det säger Ulf Mazur, vd på Matpriskollen, till DN.

Fortsätter att öka

Enligt Matpriskollens sammanställning fortsätter butikernas egna märkesvaror att öka i pris.

I genomsnitt ökade dessa varor med 0,3 procent i september.

Priset på flera andra produkter går åt ett motsatt håll.

Framför allt har priserna på mejeri och bröd minskat i september.

De sjunkande mejeripriserna härleds till storaktören Arla.

Mejerijättens prissänkning i augusti har tvingat konkurrenter att anpassa sig och justera sina priser.

Arla sänkte priserna för flera hundra produkter med i genomsnitt 10 procent.

– Det vi kan se nu är mycket en effekt av att konsumenterna inte vill köpa dyrare varor. Det tvingar företagen till att sänka priserna för att få folk att handla igen, säger Ulf Mazur till DN.

Därför sjunker brödpriset

Prisnedgången på bröd beror på två saker.

För det första har priset på el gått ner. För det andra har priserna på spannmål sjunkit.

Kombinationen innebär att produktionskostnaderna har minskat, vilket i sin tur leder till ett lägre pris i matbutikerna – exempelvis har Pågen sänkt priserna med hela 5 procent i september.

– Energi är en viktig del av livsmedelsproduktionen. Priset på energi, såsom el och bränsle, påverkar indirekt matpriserna genom att öka produktionskostnaderna, framhåller Matpriskollen på sin hemsida.

Foto: ICA Gruppen Jessica Gow

Text: Redaktionen

Stort bakslag för Rusta – därför nobbar kunder kedjan

2026 07 03

När Rusta för en dryg månad sedan summerade fjolårets sista kvartal var det med “stabila” siffror.

Det underströk vd Cathrine Wigzell där och då. Kedjan gjorde en vinst på över 500 miljoner kronor.

– Lågpris växer stadigt och Rusta har tagit en ledande position genom att kombinera lågt pris med kvalitet och en bra shoppingupplevelse, framhöll Cathrine Wigzell i juni.

Men bakom glädjebeskedet finns också mörkare siffror.

I ett avseende tycks kunderna svika Rusta och andra lågpriskedjor, nämligen när det gäller försäljning av dagligvaror. Konkurrensen har blivit större, bland annat från City Gross och Ica Maxi, rapporterar Market.

– Min analys är att de helt enkelt har vässat sig. Det är en rimlig förklaring till att diverselågprishandeln kan ha gått miste om en del köpare, säger Fredrik Bendz, analytiker på Yougov, till sajten.

"Betydande bakslag"

Det är just Yougov som tagit fram siffror på hur utmanare inom dagligvaror inte når fram till kunderna. Rusta har idag en räckvidd på 22,8 procent när det gäller dagligvaror. Det är ett tapp på hela åtta procent.

– Bakslaget är betydande och har en starkt negativ effekt på dagligvarutrafiken till varuhusen. Glädjeämnet för Rusta är istället att kvarvarande dagligvarukunder är mer lojala, säger Fredrik Bendz.

LÄS MER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Sju miljonner medlemmar

De goda nyheterna för Rusta är alltså att de kunder de behåller tycks vara väldigt trogna butiskedjan. Det är något som Cathrine Wigzell också gärna framhåller.

Enligt Rusta själva har man över sju miljoner medlemmar.

– Medlemstillväxten har varit stark på samtliga marknader och vi ser genomgående att Club Rusta attraherar breda kundgrupper, skriver Wigzell i senaste bokslutskommunikén.

LÄS OCKSÅ:

Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Galen rusning till apotek – “Folk har rest med flygplan”

Foto: Rusta

Test: Redaktionen

Skyfall och åska drar in – tre landskap varnas

2026 07 03

SMHI går ut med en varning inför helgen.

Stora delar av landet hade jättehöga temperaturer i början av veckan.

I norr har solen dröjt sig kvar till idag, medan övriga landet har fått mer ostadigt väder med kallare temperaturer.

Från helgens 30-gradiga värme visar termometern istället ner mot 15 grader ända ner i söder.

– Ett lågtryck passerar över mellersta Sverige, klargör SMHI.

– Redan igår var skurarna rätt kraftiga här, vilket innebär att det totalt sett kan bli rätt stora mängder, då det fortsätter under dagen och natten. Dessutom blir det rätt blåsigt i södra Götaland.

Varnar tre landskap

Under lördagen väntas temperaturerna stiga på många håll igen.

Däremot slår vädret om och blir mer ostadigt i de norra delarna.

Nu går SMHI ut med en gul varning i landskapen Västerbotten, Norrbotten och Lappland.

Skyfall och åska väntar under morgondagen.

– Under lördagseftermiddagen kan kraftiga regn- eller åskskurar bildas längs en front över norra Sverige, uppger väderinstitutet.

– Dessa skurar kan lokalt ge stora regnmängder, 30 till 50 millimeter på kort tid.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Risk för översvämningar

Vid skyfallen finns risk för översvämningar i källare och dagvattensystem.

Även vägar och viadukter kan översvämmas, vilket kan orsaka problem i trafiken.

– Restider kan bli längre då det kan vara dålig sikt och risk för vattenplaning. Avsätt längre tid för din resa och anpassa hastigheten, råder SMHI.

Nästa vecka

I början av nästa vecka fortsätter det ostadiga och regniga vädret över landets nordligaste delar.

Mer söderut väntas solsken, men en del regnskurar kan förekomma.

Mellan 15 och 20 grader väntas.

Sedan ser en vändning ut att vara på väg.

– Under mitten av veckan börjar en högtrycksrygg sträcka sig in över Sverige söderifrån. I söder blir det troligen soligt väder och högsommarvärme, uppger SMHI.

– I norr är det osäkert hur långt varmluften når, lågtryck pressar på västerifrån så eventuell varmluft i norr ser ut att bli tillfällig.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: E. Triguba

Text: Redaktionen