Matjättarnas nya drag – slår hårt mot kunderna

2023 10 04

Priserna på butikskedjornas egna märken har skjutit i höjden.

Det visar en ny sammanställning av Matpriskollen som DN har tagit del av.

Utgör en allt större del

Enligt Matpriskollens analys har priserna på livsmedelskedjornas egna märken ökat avsevärt mycket mer jämfört med andra produkter.

Prisökningarna tenderar att slå hårt mot kunderna, eftersom butikernas egna märken har fått ett allt större utrymme på butikshyllorna.

– Priserna på butikernas egna märkesvaror har gått upp rejält, samtidigt som de utgör en allt större del av butikernas utbud.

Det säger Ulf Mazur, vd på Matpriskollen, till DN.

Fortsätter att öka

Enligt Matpriskollens sammanställning fortsätter butikernas egna märkesvaror att öka i pris.

I genomsnitt ökade dessa varor med 0,3 procent i september.

Priset på flera andra produkter går åt ett motsatt håll.  

Framför allt har priserna på mejeri och bröd minskat i september.

De sjunkande mejeripriserna härleds till storaktören Arla.

Mejerijättens prissänkning i augusti har tvingat konkurrenter att anpassa sig och justera sina priser.

Arla sänkte priserna för flera hundra produkter med i genomsnitt 10 procent.

– Det vi kan se nu är mycket en effekt av att konsumenterna inte vill köpa dyrare varor. Det tvingar företagen till att sänka priserna för att få folk att handla igen, säger Ulf Mazur till DN.

Därför sjunker brödpriset

Prisnedgången på bröd beror på två saker.

För det första har priset på el gått ner. För det andra har priserna på spannmål sjunkit.

Kombinationen innebär att produktionskostnaderna har minskat, vilket i sin tur leder till ett lägre pris i matbutikerna – exempelvis har Pågen sänkt priserna med hela 5 procent i september.

– Energi är en viktig del av livsmedelsproduktionen. Priset på energi, såsom el och bränsle, påverkar indirekt matpriserna genom att öka produktionskostnaderna, framhåller Matpriskollen på sin hemsida.

Foto: ICA Gruppen Jessica Gow

Text: Redaktionen


Jätteras för ett parti – ny mätning är här

2026 08 21

Med bara några veckor kvar till valet nås Tidöpartierna av ett oroväckande besked.

Sannolikheten för att Liberalerna klarar riksdagsspärren har störtdykt.

Det visar en färsk mätning från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen är unik i sitt slag och bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Nu visar modellen att Liberalernas chanser att klara riksdagsspärren har minskat kraftigt. På bara en vecka har sannolikheten sjunkit från 44 till 29 procent.

Samtidigt bedöms sannolikheten för en Tidöseger i valet till mindre än 10 procent.

– Det är fortfarande en väldigt kännbar skillnad mellan blocken, och Liberalernas läge ser allt sämre ut. Allra mest troligt är att det blir ett maktskifte, säger Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy, till SvD.

”Ingen tendens till spurt”

I juni visade samma modell att Liberalerna hade 50 procents sannolikhet att klara fyraprocentsspärren.

Men den senaste veckan har situationen förändrats drastiskt. L har hamnat långt under spärren i flera opinionsundersökningar, vilket Newsworthy tagit hänsyn till.

– Det finns ingen tendens till spurt i datan så därför börjar det sjunka ned. Nu säger modellen: Okej, det är för lite tid kvar för att något ska hända, säger statistikern Jonas Wallin till tidningen.

Utan Liberalerna kommer Tidöpartierna få mycket svårt att samla en majoritet i riksdagen.

LÄS OCKSÅ: Svenskt Näringsliv: Tung smäll hotar Sverige efter valet 

Utesluter stödröster

Kräftgången fortsätter för Liberalerna.

Och partiet kan inte räkna med någon hjälp från Sverigedemokraterna.

Det fastslår SD-ledaren Jimmie Åkesson. Han uppmanar SD-väljare att inte stödrösta på L, trots att partiets överlevnad är avgörande för högersidan.

–  Jag uppmanar ingen att på något sätt stödrösta på dem. Man bör stödrösta på Sverigedemokraterna, säger han till TV4 och beskriver L som SD:s ”motpol” i Tidösamarbetet.

– Liberalernas förhandlingsposition kanske inte är den som sverigedemokratiska väljare vill ska vara den starka. 

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Svante Rinalder Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Historisk förändring i Putins Ryssland – första gången någonsin

2026 08 21

För första gången under Vladimir Putins tid vid makten har missnöjet bland den ryska befolkningen stigit till nivåer som förknippas med Sovjettiden.

Det visar en färsk mätning från FOM – ett av Rysslands största och äldsta opinionsinstitut.

Enligt undersökningen har andelen ryssar som upplever att deras levnadsstandard försämrats stigit till den högsta nivå på två decennier, rapporterar Iltalehti.

Samtidigt uppger 50 procent av ryssarna att de är missnöjda med tillvaron i en mätning från det statliga opinionsinstitutet VTsIOM. I samma undersökning svarar åtta procent att de är ”väldigt missnöjda” – den högsta andelen sedan mätningarna inleddes för 36 år sedan.

Rekordmånga

Siffrorna bör samtidigt tolkas mot bakgrund av det repressiva samhällsklimatet i Ryssland, där öppen kritik mot Krem kan få konsekvenser. Många ryssar drar sig för att utrycka sitt missnöje av rädsla för repressalier.

Trots det uppger alltså rekordmånga ryska medborgare att de är missnöjda med tillvaron. Den kraftiga ökningen kopplas till ekonomiska problem, bränslebrist, strömavbrott, internetrestriktioner samt trötthet och osäkerhet kopplat till det utdragna kriget i Ukraina.

Men än så länge hotas inte Putins maktställning, enligt experter vid den internationella tankesmedjan Carnegie Center.

– Administrationen har omfattande repressiva verktyg till sitt förfogande, däribland censurlagar, AI-baserade övervakningssystem och starka säkerhetsorgan som slår ned på uttryck för missnöje, framhåller dem.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget 

Förbereder extremt impopulär åtgärd

Kreml har reagerat på det folkliga missnöjet genom att skärpa kontrollen. Nedstängningar av internet har blivit vardagsmat och Ukrainakriget fortsätter i oförändrat styrka.

Dessutom rapporteras det om att Putin bestämt sig för att utlysa en fullskalig mobilisering efter Rysslands parlamentsval i september.

Ett sådant beslut väntas utlösa stora protester och beskrivs som ett politiskt riskabelt drag för diktatorn.

– Om Ryssland utlyser en militär mobilisering är det ett tecken på att regimen är under enorm press, säger Max Bergmann, analytiker vid tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, till Kyiv Independent.

För att slå ned oroligheterna planerar Putinregimen att vidta en nödåtgärd i hela landet.

–  Kreml verkar skapa förutsättningar för att tillkännage en formell mobilisering och potentiellt införa undantagstillstånd i Ryssland för att förebygga civila oroligheter. Mobilisering är fortfarande extremt impopulärt i det ryska samhället, rapporterar tankesmedjan Institutet for the Study of War.

LÄS OCKSÅ: USA varnar för ekonomiskt krig

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen