7 OKT 2025

Matkedja inleder stor prissänkning – gäller hela Sverige

2025 04 27

Från och med idag sänker en av Sveriges stora matbutiker sina priser.

Så sent som för ett halvår sedan pekades City Gross ut som Sveriges dyraste livsmedelskedja.

Enligt en granskning från oberoende Matpriskollen hade butiken då landets dyraste matkasse för ett sammanboende par med två barn i fyra av sex regioner.

Nu lovar City Gross kraftigt sänkta priser från och med idag.

– Vi vill göra det enklare för våra kunder att få ihop vardagen, utan att tumma på kvaliteten. Därför sänker vi priserna på de varor som våra kunder handlar mest av – från färskvaror till basvaror i skafferiet, säger Patrick Grabenbauer, vd för City Gross, i ett uttalande på fredagen.

Gäller hela landet

Sänkningen gäller i alla butiker i hela Sverige.

Enligt City Gross har kedjan landat i beslutet till följd av “en omfattande prisöversyn”.

Färsk frukt, grönsaker, svenskt kött, ägg och kvarg nämns som några kategorier av produkter som nu får nytt och lägre ordinariepris.

Det ingen tillfällig kampanj, det är en långsiktig satsning på att våra kunder ska känna sig trygga med att de alltid kan handla prisvärt hos oss, säger Patrick Grabenbauer.

Hundratals kampanjer

City Gross framhåller att initiativet är “ett led i kedjans breda satsning” på att göra vardagsmat mer prisvärd.

Butikskedjan utlovar även “100-tals kampanjer varje vecka” utöver den aviserade prissänkningen.

– Genom att ta ett helhetsgrepp om matpriserna visar kedjan att det går att kombinera kvalitet och prisvärdhet, framhåller City Gross.

LÄS MER: Amerikanska jättekedjan bojkottas – “Chock”

Kritiserat förvärv

City Gross grundades 1993 och består idag av 42 stormarknader. Kedjan uppmärksammades stort förra året när den köptes upp av Axfood, som sedan tidigare äger bland annat Willys och Hemköp.

Köpet kritiserades då från politiskt håll, bland annat av förre finansministern Mikael Damberg, numera ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna.

Det är väl ingen som tror att minskad konkurrens i matsektorn kommer att leda till lägre priser. Redan idag har vi problem med konkurrensen, sade Damberg till Aftonbladet i somras.

Affären granskades av Konkurrensverket som sade ja till uppköpet.

– Enligt vår utredning kommer förvärvet inte att innebära någon större förändring av marknadens funktionssätt, säger enhetschef Maria Ulfvensjö Baltatzis i en kommentar från myndigheten.

LÄS MER: City Gross näst sist – matjätten har Sveriges "sämsta" kundklubb

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen