Matkedja inleder stor prissänkning – gäller hela Sverige

2025 04 27

Från och med idag sänker en av Sveriges stora matbutiker sina priser.

Så sent som för ett halvår sedan pekades City Gross ut som Sveriges dyraste livsmedelskedja.

Enligt en granskning från oberoende Matpriskollen hade butiken då landets dyraste matkasse för ett sammanboende par med två barn i fyra av sex regioner.

Nu lovar City Gross kraftigt sänkta priser från och med idag.

– Vi vill göra det enklare för våra kunder att få ihop vardagen, utan att tumma på kvaliteten. Därför sänker vi priserna på de varor som våra kunder handlar mest av – från färskvaror till basvaror i skafferiet, säger Patrick Grabenbauer, vd för City Gross, i ett uttalande på fredagen.

Gäller hela landet

Sänkningen gäller i alla butiker i hela Sverige.

Enligt City Gross har kedjan landat i beslutet till följd av “en omfattande prisöversyn”.

Färsk frukt, grönsaker, svenskt kött, ägg och kvarg nämns som några kategorier av produkter som nu får nytt och lägre ordinariepris.

– Det ingen tillfällig kampanj, det är en långsiktig satsning på att våra kunder ska känna sig trygga med att de alltid kan handla prisvärt hos oss, säger Patrick Grabenbauer.

Hundratals kampanjer

City Gross framhåller att initiativet är “ett led i kedjans breda satsning” på att göra vardagsmat mer prisvärd.

Butikskedjan utlovar även “100-tals kampanjer varje vecka” utöver den aviserade prissänkningen.

– Genom att ta ett helhetsgrepp om matpriserna visar kedjan att det går att kombinera kvalitet och prisvärdhet, framhåller City Gross.

LÄS MER: Amerikanska jättekedjan bojkottas – “Chock”

Kritiserat förvärv

City Gross grundades 1993 och består idag av 42 stormarknader. Kedjan uppmärksammades stort förra året när den köptes upp av Axfood, som sedan tidigare äger bland annat Willys och Hemköp.

Köpet kritiserades då från politiskt håll, bland annat av förre finansministern Mikael Damberg, numera ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna.

– Det är väl ingen som tror att minskad konkurrens i matsektorn kommer att leda till lägre priser. Redan idag har vi problem med konkurrensen, sade Damberg till Aftonbladet i somras.

Affären granskades av Konkurrensverket som sade ja till uppköpet.

– Enligt vår utredning kommer förvärvet inte att innebära någon större förändring av marknadens funktionssätt, säger enhetschef Maria Ulfvensjö Baltatzis i en kommentar från myndigheten.

LÄS MER: City Gross näst sist – matjätten har Sveriges "sämsta" kundklubb

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen