Matjätte varnar kunder – många blir lurade

2023 09 18

Kunder i matbutiker varnas för ett lurigt fenomen som kan bli kostsamt.

En av världens största livsmedelskedjor, franska Carrefour, har noterat att flera varor i butikshyllorna har krympt i storlek samtidigt som priset förblivit oförändrat.

Nu går matjätten ut med en varning till sina kunder.

Livsmedelskedjan har satt upp stora varningsskyltar på butikshyllorna med texten: ”Se upp för krympflation”.

Bluffmetod

Krympflation är en särskild form av prisökning. Storleken på förpackningen minskar, men priset förblir detsamma.

Det rör sig således om en konkret prishöjning.

Flera märken i svenska butiker

Många leverantörer använder sig av bluffmetoden, enligt Carrefour.

Matjätten pekar ut flera ”bedragare” – bland annat handlar det om välkända märken som finns i svenska livsmedelsbutiker.

Kunder uppmanas att se upp för livsmedel från följande leverantörer och märken:

- Lindt

- Nestlé

- PepsiCo

- Unilever

- Lipton

Flera exempel

Carrefour har gått ut med flera exempel på när leverantörerna har minskat storleken på förpackningen utan att justera priset.

- En flaska sockerfritt iste från Lipton, som tillverkas av PepsiCo, krympte till 1,25 liter från 1,5 liter, vilket innebär en faktiskt prisökning på 40 procent per liter.

- Nestlés modersmjölksersättning ”Guigoz” minskade från 900 gram till 830 gram.

- Unilevers Vienetta-glasförpackning krympte från 350 gram till 320 gram.

Här är syftet med avslöjandet

Stefen Bompais, chef för kundkommunikation på Carrefour, kommenterar avslöjandet i en intervju som The Guardian tagit del av.

– Självklart är syftet med att stigmatisera dessa produkter att sätta press på leverantörerna och få dem att tänka om angående sin prissättning, säger Bompais enligt den brittiska tidningen.

Vill inte kommentera

PepsiCo har valt att inte kommentera uppgifterna.

Nestlé och Unilever har även valt att bemöta anklagelsen med tystnad.

Foto: V. Izquierdo

Text: Redaktionen

Massiv kinesisk expansion i Ryssland

2026 03 06

Kina storsatsar i Ryssland.

Allt fler kinesiska företag tar sig in på den ryska online‑marknaden och hotar traditionella ryska aktörer.

Under förra året startades var femte e‑handelsföretag i landet med kinesiskt inflytande, rapporterar oberoende Moscow Times.

Ökar sin närvaro online

Under 2025 startades en betydande mängd nya online‑företag i Ryssland där en kinesisk medborgare varit grundare eller vd.

Ungefär var femte nyregistrerat e‑handelsbolag var kinesiskt enligt en undersökning från T-Business.

Analytiker visar att förra året fördubblades antalet registreringar av kinesiska företag inom e‑handel, och det totala antalet kinesiska aktörer som sysslar med online‑handel i Ryssland ökade 2,4 gånger jämfört med 2024.

– Den här utvecklingen är snabbare än vad vi sett tidigare, och visar på en tydlig trend av kinesiskt inflytande i Rysslands digitala ekonomi, säger en affärsanalytiker som följer marknaden.

LÄS MER: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Slår mot ryska aktörer

Den ökade närvaron av kinesiska nätverksföretag innebär att ryska entreprenörer möter hårdare konkurrens i en redan utmanande ekonomi.

Många ryska e‑handelsplattformar har tidigare haft en dominerande roll i landet, men den snabba ökningen av kinesiska aktörer har lett till ett ökat tryck – särskilt inom varuförsäljning och tekniska tjänster.

Experter menar att kinesiska företag ofta har stora resurser och effektiva logistikkedjor, vilket kan ge dem fördelar i konkurrensen om ryska konsumenter och partners.

– Det här är inte bara tillfälliga satsningar – det är en strukturell förändring, säger en marknadsexpert med fokus på e‑handel, till Moscow Times.

Öppnar upp

Den kinesiska expansionen i Rysslands digitala ekonomi kommer i ett läge där många västerländska företag har lämnat den ryska marknaden efter sanktioner och handelsbegränsningar.

Detta öppnar upp för asiatiska aktörer att ta större marknadsandelar.

Samtidigt fortsätter Kina och Ryssland bygga ekonomiska relationer inom många sektorer, där Kina länge varit en av de största handelspartnerna för rysk import och export.

LÄS MER: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen