Matjätte varnar kunder – många blir lurade

2023 09 18

Kunder i matbutiker varnas för ett lurigt fenomen som kan bli kostsamt.

En av världens största livsmedelskedjor, franska Carrefour, har noterat att flera varor i butikshyllorna har krympt i storlek samtidigt som priset förblivit oförändrat. 

Nu går matjätten ut med en varning till sina kunder.

Livsmedelskedjan har satt upp stora varningsskyltar på butikshyllorna med texten: ”Se upp för krympflation”.

Bluffmetod 

Krympflation är en särskild form av prisökning. Storleken på förpackningen minskar, men priset förblir detsamma.

Det rör sig således om en konkret prishöjning.

Flera märken i svenska butiker

Många leverantörer använder sig av bluffmetoden, enligt Carrefour.

Matjätten pekar ut flera ”bedragare” – bland annat handlar det om välkända märken som finns i svenska livsmedelsbutiker.

Kunder uppmanas att se upp för livsmedel från följande leverantörer och märken:

- Lindt

- Nestlé

- PepsiCo

- Unilever

- Lipton

Flera exempel

Carrefour har gått ut med flera exempel på när leverantörerna har minskat storleken på förpackningen utan att justera priset.

- En flaska sockerfritt iste från Lipton, som tillverkas av PepsiCo, krympte till 1,25 liter från 1,5 liter, vilket innebär en faktiskt prisökning på 40 procent per liter.

- Nestlés modersmjölksersättning ”Guigoz” minskade från 900 gram till 830 gram.

- Unilevers Vienetta-glasförpackning krympte från 350 gram till 320 gram.

Här är syftet med avslöjandet

Stefen Bompais, chef för kundkommunikation på Carrefour, kommenterar avslöjandet i en intervju som The Guardian tagit del av.

– Självklart är syftet med att stigmatisera dessa produkter att sätta press på leverantörerna och få dem att tänka om angående sin prissättning, säger Bompais enligt den brittiska tidningen. 

Vill inte kommentera

PepsiCo har valt att inte kommentera uppgifterna.

Nestlé och Unilever har även valt att bemöta anklagelsen med tystnad.

Foto: V. Izquierdo

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen