Melodifestivalen görs om

2023 06 29

Det meddelar tv-kanalen på torsdagsmorgonen.

Nästa år kommer fler artister att få chansen att delta i tävlingen.

För dåligt publikintresse

Semifinalen, mest känd som ”andra chansen”, skrotas och ersätts med en ny deltävling.

– Vi vill alltid göra Melodifestivalen ännu bättre och mer spännande för vår publik. Med detta helt nya upplägg tror vi att vi kan hålla uppe tittarnas engagemang genom hela säsongen.

– Det är ingen hemlighet att vi har tappat publik i semifinalen. Nu hoppas vi på att hålla spänningen uppe genom alla program, säger Anders Wistbacka, projektledare för Melodifestivalen i ett pressmeddelande.

Fler bidrag

Från och med nästa år blir det fem deltävlingar. Sex bidrag kommer att delta i varje deltävling. 

Det innebär att fler artister får chansen att ställa upp i sångtävlingen nästa år.

Antalet bidrag ökar från 28 till 30 stycken. 

Helt nu deltävling

De som kommer 1:a och 2:a i varje deltävling kommer att gå direkt till final. 

Bidragen som landar på 3:e och fjär4:e de plats i sina deltävlingar kommer att gå vidare till en förlängning av den femte deltävlingen.  

Där kommer ytterligare två bidrag att röstas fram till final av den svenska publiken.  

Det innebär i sin tur att antalet bidrag som går till final förblir oförändrat.

Tolv låtar kommer att tävla i finalen.

Halvtimme

SVT uppger att den nya ”förlängningen” kommer att vara omkring en halvtimme lång. Artisterna kommer inte att uppträda igen. Istället kommer tittarna få se en snabbrepris av deras bidrag. 

Resultatet avgörs av en sammanställning av rösterna från deltävlingen och i förlängningen.

– Hälften kommer från deltävlingen och hälften från förlängningen. Rösterna kommer att göras om till poäng med en algoritm som är rättvis. Då får vi en tabell där någon får mest och någon minst, berättar Anders Wistbacka i pressmeddelandet.

Nionde gången

Det är nionde gången som SVT ändrar upplägget i ”andra chansen”, rapporterar Aftonbladet.

De senaste åren har momentet kallats för semifinal.

Foto: Melodifestivalen/Sveriges television

Text: Redaktionen

SVERIGE: Vill införa helt ny yrkesgrupp – kan bära skjutvapen

2025 06 18

Under de senaste åren har debatten om polisiära resurser tagits upp.

Nu kommer besked om att en arbetsgrupp i Moderaterna föreslår ett nytt yrke i syfte att avlasta polisen.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Ny yrkesgrupp

Det rör sig om kommunala skyddsvakter som ska kunna bära skjutvapen.

Syftet med den nya yrkesgruppen ska vara att skapa trygghet och förebygga brott.

– Det här handlar om att avlasta och stötta, säger riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm.

“Konstig konstruktion”

Planen är att de kommunala skyddsvakterna uteslutande ska anställas av kommunerna – inte privata företag.

Arbetsgruppen som har tagit fram förslaget har förhoppningar om att det ska kunna införas under nästa mandatperiod.

Skjutvapen ska vid införande kunna bäras om Polismyndigheten beslutar att det är lämpligt.

Det är dock inte alla som ställer sig positiva till förslaget.

– Det känns som en konstig konstruktion och jag är tveksam om skattebetalarna får ut värdet av den, säger polischef Erik Nord till GP.

Tagits upp tidigare

I en debattartikel för drygt en vecka sedan skrev representanter för Moderaternas arbetsgrupp för lokal trygghet att kommunala vakter bör införas för bättre trygghet.

– Kommunala säkerhetsvakter är ett förslag på en helt ny trygghetsskapande yrkeskategori, menades det i debattartikeln i SvD där bland andra Fredrik Kärrholm deltog.

– De ska kunna förebygga brott, ingripa vid ordningsstörningar och upprätthålla lokala ordningsföreskrifter.

Hyr fängelseplatser

Regeringen och SD har sedan valvinsten satsat på olika åtgärder relaterade till brottslighet.

Besked har bland annat kommit om att Sverige och Estland har undertecknat avtal om att hyra fängelseplatser.

Sverige får i och med avtalet enligt regeringen hyra 400 platser, för upp till 600 intagna, på anstalten i Tartu.

– Avtalet kommer innebära en påtaglig avlastning för svensk kriminalvård. Vi är mycket glada över att detta kan ske i Estland – ett land som står Sverige mycket nära, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) sagt om saken.

Foto: Tom Def

Text: Redaktionen