JUST NU: Intern kritik i MP – sågar egna partiet

2022 09 23

Sverige drabbades av sin 48:e dödsskjutning under 2022 sent igår kväll i Kristianstad.

Det innebär att ett mycket dystert rekord har slagits då det högsta antalet dödsskjutningar tidigare var 47 stycken, vilket skedde under hela 2020.

Miljöpartiets riksdagsledamot Martin Marmgren, anser att Sverige har gått in i en “nationell kris”, rapporterar SVT.

– När vi ser att barn utvecklar riskbeteenden måste vi sätta in resurser. Det är där samhället måste vara starkt, säger han till kanalen, och påpekar vikten av förebyggande arbete och att bygga “allianser med föräldrar”.

Sågar egna partiet

Martin Marmgren riktar även mycket skarp kritik mot sitt eget parti, som han menar inte har lyckats motverka det dödliga våldet trots sju år i regeringsställning.

– Det har gjorts för lite. Vi har gjort för lite för att få lagförda kriminella, säger han.

“Kommer att bli värre”

Riksdagsledamoten tillägger:

– Jag tror tyvärr det kommer att bli värre. Grunden till kriminaliteten vi ser kommer i stor utsträckning från utsatta områden med stor segregation och utanförskap. Ska vi vända den utvecklingen måste vi få människor inkluderade i samhället.

Frustration inom M

Även inom andra partier är frustrationen påtaglig.

Moderaterna, som inom kort förväntas ta ledarrollen i Sveriges nya regering, menar att för få åker fast för grova brott idag.

– Den rättspolitik vi har idag biter inte på de kriminella gängen, säger Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna, till SVT.

Man anhållen för mord

En man i 25-årsåldern har gripits efter gårdagskvällens dödsskjutning.

Han anhölls senare skäligen misstänkt för mord, rapporterar Dagens Nyheter.

Den man som sköts ihjäl ska enligt polisen ha haft kopplingar till kriminella nätverk inblandade i våldsamma konflikter i flera områden i Kristianstad.

Mannen var dömd för flera våldsbrott.

– Han har haft en generell hotbild mot sig utifrån det samröre han haft, säger Fredrik Liljeroos vid polisens utredningssektion, enligt DN.

Foto: Sveriges Riksdag (Martin Marmgren) resp Miljöpartiet

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Omtalad skatt kan avskaffas – pensionärer skulle gynnas

2026 10 21

En av de mer omstridda skatterna i Sverige kan vara på väg att försvinna.

Sedan augusti är den så kallade flyttskatten, det vill säga reavinstskatten eller kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad, föremål för utredning.

Kristdemokraterna sade så sent som i maj att de vill att skatten avskaffas.

– Bostadsmarknaden behöver präglas av rörlighet och flexibilitet. För att människor ska kunna flytta när livssituationen förändras får inte skatter stå i vägen. Därför ser vi nu över flyttskatterna i syfte att skapa en mer välfungerande bostadsmarknad, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) när utredningen tillsattes.

Var sjätte skulle flytta

Om utredningen skulle landa i en rekommendation att avskaffa skatten, och det sedan också drivs igenom, skulle det få var sjätte bostadsägare att överväga att flytta. Det visar en ny undersökning från Nordea som gjorts på uppdrag av Verian.

För stockholmare är motsvarande siffra så hög som 20 procent. Med andra ord skulle det sätta fart på bostadsmarknaden, menar storbanken.

– Att 16–20 procent av bostadsägarna skulle överväga att flytta visar att slopandet av flyttskatten skulle få betydelse för ökad rörlighet. Eftersom bara tre procent av de som bor i villa och tio procent av de som bor i bostadsrätt flyttar under ett normalt år, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, i en kommentar.

Läs mer: 34 000 kronor i lön – många måste anställas nu

Experten: skulle gynna många pensionärer

Idag ligger reavinstskatten när du säljer din bostad med vinst på 22 procent.

Enligt Anders Stenkrona finns det många i Sverige som skulle gynnas av att skatten försvinner. I synnerhet bostadsägare som fått en stor värdeökning på bostaden, men ännu inte sålt den. Många pensionärer tillhör den gruppen, understryker privatekonomen.

– Det är typiskt sett äldre personer som bor i en förhållandevis värdefull bostad som de köpte för länge sedan. De slipper skatta sin reavinst då, säger han till SvD.

Läs mer: Kalldusch för bolånetagare – “Hoppas vi har fel”

Foto: D. Mackay resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen