JUST NU: Intern kritik i MP – sågar egna partiet

2022 09 23

Sverige drabbades av sin 48:e dödsskjutning under 2022 sent igår kväll i Kristianstad.

Det innebär att ett mycket dystert rekord har slagits då det högsta antalet dödsskjutningar tidigare var 47 stycken, vilket skedde under hela 2020.

Miljöpartiets riksdagsledamot Martin Marmgren, anser att Sverige har gått in i en “nationell kris”, rapporterar SVT.

– När vi ser att barn utvecklar riskbeteenden måste vi sätta in resurser. Det är där samhället måste vara starkt, säger han till kanalen, och påpekar vikten av förebyggande arbete och att bygga “allianser med föräldrar”.

Sågar egna partiet

Martin Marmgren riktar även mycket skarp kritik mot sitt eget parti, som han menar inte har lyckats motverka det dödliga våldet trots sju år i regeringsställning.

– Det har gjorts för lite. Vi har gjort för lite för att få lagförda kriminella, säger han.

“Kommer att bli värre”

Riksdagsledamoten tillägger:

– Jag tror tyvärr det kommer att bli värre. Grunden till kriminaliteten vi ser kommer i stor utsträckning från utsatta områden med stor segregation och utanförskap. Ska vi vända den utvecklingen måste vi få människor inkluderade i samhället.

Frustration inom M

Även inom andra partier är frustrationen påtaglig.

Moderaterna, som inom kort förväntas ta ledarrollen i Sveriges nya regering, menar att för få åker fast för grova brott idag.

– Den rättspolitik vi har idag biter inte på de kriminella gängen, säger Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna, till SVT.

Man anhållen för mord

En man i 25-årsåldern har gripits efter gårdagskvällens dödsskjutning.

Han anhölls senare skäligen misstänkt för mord, rapporterar Dagens Nyheter.

Den man som sköts ihjäl ska enligt polisen ha haft kopplingar till kriminella nätverk inblandade i våldsamma konflikter i flera områden i Kristianstad.

Mannen var dömd för flera våldsbrott.

– Han har haft en generell hotbild mot sig utifrån det samröre han haft, säger Fredrik Liljeroos vid polisens utredningssektion, enligt DN.

Foto: Sveriges Riksdag (Martin Marmgren) resp Miljöpartiet

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)