Miljöpartiet vinnare i ny mätning – Fyra partier backar i stöd

2021 09 02

Miljöpartiet är den främsta vinnaren i Ipsos nya mätning för augusti. Partiet ökar med drygt 2 %-enheter till lite över 5 %.

Därmed når MP sitt högsta väljarstöd i år hos Ipsos.

– Sommarens översvämningar och skogsbränder har troligen mobiliserat väljare som känner oro för klimatet, säger Ipsos Nicklas Källebring till DN.

Under sommaren har värmerekord, bränder och översvämningar orsakat stor förödelse i Europa och FN har gått ut med den allvarligaste varningen hittills för att klimatförändringarna är på väg att drabba jordklotet allt hårdare.

MP avrundas nedåt

Ipsos presenterar sina mätningar avrundat till hela procenttal utan decimaler. Men en granskning av mätbolagets underlag visar att MP ligger en bit över 5 % avslöjar DN.

MP tar väljare från Centern, Vänsterpartiet och från det så kallade sofflocket, det vill säga väljare som tidigare avstått från att rösta. Ipsos tror dock inte att MP är på säker mark.

Externa faktorer

– Min tolkning är att uppgången mest beror på externa faktorer och inte så mycket på vad partiet har gjort. Det betyder att nivån inte nödvändigtvis håller i sig, säger han till DN.

KD är ett av de två partier som tappar mest i mätningen och partiet balanserar på 4 %-spärren.

Ipsos augusti jämfört med juli:

Vänsterpartiet 11 -1

Socialdemokraterna 25 +1

Miljöpartiet 5 +2

Centern 8 -2

Liberalerna 3 +1

Moderaterna 21 -1

Kristdemokraterna 4 -2

SD 20 +1

S+V+MP+C 49 +0

M+KD+SD+L 48 -1

ANALYS

Om detta skulle bli valresultat så når inte M-KD-SD-L-sidan majoritet och huvudproblemet för dem är att L ligger under spärren. Nyamko Sabunis parti närmare sig dock spärren en aning. Det är oklart om Centern accepterar att ingå i samma regeringsunderlag som V. Här är analysen parti för parti:

V ligger på fortsatt rekordhöga nivåer.

S har parkerat sig kring 25 och nu är den stora frågan vem som ska ta över efter Löfven.

MP:s utmaning är att hålla klimatfrågan fortsatt aktuell även efter att sommaren är över.

C ligger fortsatt högt men tappar i denna mätning.

L ligger under spärren och min bedömning är att Nyamko Sabuni nu kommer att lägga ökat fokus på integrationen.

M har legat relativt stilla i opinionen en tid men gjorde nyligen ett utspel om vaccinpass. Det har dock inte fångats in i denna mätning.

KD ligger svagt i denna mätning men har ökat i andra mätningar. Bilden är något oklar.

SD ligger klar över sitt valresultat och är nära att bli näst största parti.

Mätningen är genomförd 10 - 23 augusti.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men mandatmässigt ingår de inte.

Foto: Miljöpartiet

Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium.

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen.

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg.

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar"

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen

Anders Tegnell varnar för helt ny pandemi

2026 03 24

Sveriges tidigare statsepidemiolog uttalar sig om en framtida pandemi.

Anders Tegnell är på besök i Oslo för en paneldebatt kring ämnet pandemihantering.

Och den före detta svenska statsepidemiologen menar att de nordiska länderna har stor nytta av varandra.

– Vi har haft ett mycket gott samarbete mellan Norge, Sverige, Danmark och Finland genom åren. Sedan har vi efteråt tittat på hur vi hanterade intensivvård, vaccination och liknande på liknande sätt, säger han till Dagbladet.

Mycket kritik

Under pandemiåren valde Sverige och Norge olika linjer i hanteringen av den enorma smittspridningen.

Den svenska linjen, med öppna skolor och rekommendationer istället för regler, fick kraftig kritik i grannlandet.

Anders Tegnell anser att motsättningarna försvårade arbetet.

– Jag tycker det är synd för jag tror att vi hade klarat pandemin ännu bättre om vi inte hade skapat den här konkurrensen, säger han.

”Orimligt”

Den tidigare chefen för det norska Folkhälsoinstitutet, Camilla Stoltenberg, anser att kritiken mot Tegnell var obefogad.

– Jag upplevde det också som orimligt då. Vi visste faktiskt inte vad som var det bästa sättet att hantera en pandemi, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Framtida pandemi

På frågan om hur en framtida pandemi kan slå mot samhället är Anders Tegnell övertygad.

Nästa pandemi kommer hota världen på helt nya sätt än tidigare, vilket gör att det är omöjligt att förbereda sig fullt ut, varnar han.

– Jag tror att naturen är mycket mer uppfinningsrik än vi kan förutse, så det kommer troligen att vara något helt annat än vad vi har sett nu, säger Tegnell.

Bästa förberedelsen

Även om en framtida pandemi kommer slå mot samhället på helt nya sätt, så finns det ändå vägar för att förbereda sig, menar Camilla Stoltenberg.

– Ett gott, demokratiskt samhälle med goda välfärdssystem, hög grad av jämlikhet och hög grad av transparens. Detta är den viktigaste hörnstenen i beredskap vid nödsituationer, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Cafékedja öppnar i Sverige – succé i över 40 länder

Foto: Lena Katarina Johansson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen