Miljöpartiet vinnare i ny mätning – Fyra partier backar i stöd

2021 09 02

Miljöpartiet är den främsta vinnaren i Ipsos nya mätning för augusti. Partiet ökar med drygt 2 %-enheter till lite över 5 %.

Därmed når MP sitt högsta väljarstöd i år hos Ipsos.

– Sommarens översvämningar och skogsbränder har troligen mobiliserat väljare som känner oro för klimatet, säger Ipsos Nicklas Källebring till DN.

Under sommaren har värmerekord, bränder och översvämningar orsakat stor förödelse i Europa och FN har gått ut med den allvarligaste varningen hittills för att klimatförändringarna är på väg att drabba jordklotet allt hårdare.

MP avrundas nedåt

Ipsos presenterar sina mätningar avrundat till hela procenttal utan decimaler. Men en granskning av mätbolagets underlag visar att MP ligger en bit över 5 % avslöjar DN.

MP tar väljare från Centern, Vänsterpartiet och från det så kallade sofflocket, det vill säga väljare som tidigare avstått från att rösta. Ipsos tror dock inte att MP är på säker mark.

Externa faktorer

– Min tolkning är att uppgången mest beror på externa faktorer och inte så mycket på vad partiet har gjort. Det betyder att nivån inte nödvändigtvis håller i sig, säger han till DN.

KD är ett av de två partier som tappar mest i mätningen och partiet balanserar på 4 %-spärren.

Ipsos augusti  jämfört med juli:

🔴Vänsterpartiet                 11         -1
🔴Socialdemokraterna     25        +1
🟢Miljöpartiet                          5        +2
🟢Centern                                  8         -2
🟣Liberalerna                           3         +1
🔵Moderaterna                    21         -1
🔵Kristdemokraterna          4         -2
🟡SD                                           20        +1
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  49       +0 
🔵🟡M+KD+SD+L                48       -1 
 
ANALYS

Om detta skulle bli valresultat så når inte M-KD-SD-L-sidan majoritet och huvudproblemet för dem är att L ligger under spärren. Nyamko Sabunis parti närmare sig dock spärren en aning. Det är oklart om Centern accepterar att ingå i samma regeringsunderlag som V. Här är analysen parti för parti:

✅ V ligger på fortsatt rekordhöga nivåer.

✅ S har parkerat sig kring 25 och nu är den stora frågan vem som ska ta över efter Löfven.

✅ MP:s utmaning är att hålla klimatfrågan fortsatt aktuell även efter att sommaren är över. 

✅ C ligger fortsatt högt men tappar i denna mätning.

✅ L ligger under spärren och min bedömning är att Nyamko Sabuni nu kommer att lägga ökat fokus på integrationen.

✅ M har legat relativt stilla i opinionen en tid men gjorde nyligen ett utspel om vaccinpass. Det har dock inte fångats in i denna mätning.

✅ KD ligger svagt i denna mätning men har ökat i andra mätningar. Bilden är något oklar.

✅ SD ligger klar över sitt valresultat och är nära att bli näst största parti.

◾Mätningen är genomförd 10 - 23 augusti.  

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men mandatmässigt ingår de inte.

Foto: Miljöpartiet


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen