Miljöpartiet vinnare i ny mätning – Fyra partier backar i stöd

2021 09 02

Miljöpartiet är den främsta vinnaren i Ipsos nya mätning för augusti. Partiet ökar med drygt 2 %-enheter till lite över 5 %.

Därmed når MP sitt högsta väljarstöd i år hos Ipsos.

– Sommarens översvämningar och skogsbränder har troligen mobiliserat väljare som känner oro för klimatet, säger Ipsos Nicklas Källebring till DN.

Under sommaren har värmerekord, bränder och översvämningar orsakat stor förödelse i Europa och FN har gått ut med den allvarligaste varningen hittills för att klimatförändringarna är på väg att drabba jordklotet allt hårdare.

MP avrundas nedåt

Ipsos presenterar sina mätningar avrundat till hela procenttal utan decimaler. Men en granskning av mätbolagets underlag visar att MP ligger en bit över 5 % avslöjar DN.

MP tar väljare från Centern, Vänsterpartiet och från det så kallade sofflocket, det vill säga väljare som tidigare avstått från att rösta. Ipsos tror dock inte att MP är på säker mark.

Externa faktorer

– Min tolkning är att uppgången mest beror på externa faktorer och inte så mycket på vad partiet har gjort. Det betyder att nivån inte nödvändigtvis håller i sig, säger han till DN.

KD är ett av de två partier som tappar mest i mätningen och partiet balanserar på 4 %-spärren.

Ipsos augusti  jämfört med juli:

🔴Vänsterpartiet                 11         -1
🔴Socialdemokraterna     25        +1
🟢Miljöpartiet                          5        +2
🟢Centern                                  8         -2
🟣Liberalerna                           3         +1
🔵Moderaterna                    21         -1
🔵Kristdemokraterna          4         -2
🟡SD                                           20        +1
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  49       +0 
🔵🟡M+KD+SD+L                48       -1 
 
ANALYS

Om detta skulle bli valresultat så når inte M-KD-SD-L-sidan majoritet och huvudproblemet för dem är att L ligger under spärren. Nyamko Sabunis parti närmare sig dock spärren en aning. Det är oklart om Centern accepterar att ingå i samma regeringsunderlag som V. Här är analysen parti för parti:

✅ V ligger på fortsatt rekordhöga nivåer.

✅ S har parkerat sig kring 25 och nu är den stora frågan vem som ska ta över efter Löfven.

✅ MP:s utmaning är att hålla klimatfrågan fortsatt aktuell även efter att sommaren är över. 

✅ C ligger fortsatt högt men tappar i denna mätning.

✅ L ligger under spärren och min bedömning är att Nyamko Sabuni nu kommer att lägga ökat fokus på integrationen.

✅ M har legat relativt stilla i opinionen en tid men gjorde nyligen ett utspel om vaccinpass. Det har dock inte fångats in i denna mätning.

✅ KD ligger svagt i denna mätning men har ökat i andra mätningar. Bilden är något oklar.

✅ SD ligger klar över sitt valresultat och är nära att bli näst största parti.

◾Mätningen är genomförd 10 - 23 augusti.  

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men mandatmässigt ingår de inte.

Foto: Miljöpartiet


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


23 juli 2023

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch. 

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra. 

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen