Miljöpartiet vinnare i ny mätning – Fyra partier backar i stöd

2021 09 02

Miljöpartiet är den främsta vinnaren i Ipsos nya mätning för augusti. Partiet ökar med drygt 2 %-enheter till lite över 5 %.

Därmed når MP sitt högsta väljarstöd i år hos Ipsos.

– Sommarens översvämningar och skogsbränder har troligen mobiliserat väljare som känner oro för klimatet, säger Ipsos Nicklas Källebring till DN.

Under sommaren har värmerekord, bränder och översvämningar orsakat stor förödelse i Europa och FN har gått ut med den allvarligaste varningen hittills för att klimatförändringarna är på väg att drabba jordklotet allt hårdare.

MP avrundas nedåt

Ipsos presenterar sina mätningar avrundat till hela procenttal utan decimaler. Men en granskning av mätbolagets underlag visar att MP ligger en bit över 5 % avslöjar DN.

MP tar väljare från Centern, Vänsterpartiet och från det så kallade sofflocket, det vill säga väljare som tidigare avstått från att rösta. Ipsos tror dock inte att MP är på säker mark.

Externa faktorer

– Min tolkning är att uppgången mest beror på externa faktorer och inte så mycket på vad partiet har gjort. Det betyder att nivån inte nödvändigtvis håller i sig, säger han till DN.

KD är ett av de två partier som tappar mest i mätningen och partiet balanserar på 4 %-spärren.

Ipsos augusti  jämfört med juli:

🔴Vänsterpartiet                 11         -1
🔴Socialdemokraterna     25        +1
🟢Miljöpartiet                          5        +2
🟢Centern                                  8         -2
🟣Liberalerna                           3         +1
🔵Moderaterna                    21         -1
🔵Kristdemokraterna          4         -2
🟡SD                                           20        +1
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  49       +0 
🔵🟡M+KD+SD+L                48       -1 
 
ANALYS

Om detta skulle bli valresultat så når inte M-KD-SD-L-sidan majoritet och huvudproblemet för dem är att L ligger under spärren. Nyamko Sabunis parti närmare sig dock spärren en aning. Det är oklart om Centern accepterar att ingå i samma regeringsunderlag som V. Här är analysen parti för parti:

✅ V ligger på fortsatt rekordhöga nivåer.

✅ S har parkerat sig kring 25 och nu är den stora frågan vem som ska ta över efter Löfven.

✅ MP:s utmaning är att hålla klimatfrågan fortsatt aktuell även efter att sommaren är över. 

✅ C ligger fortsatt högt men tappar i denna mätning.

✅ L ligger under spärren och min bedömning är att Nyamko Sabuni nu kommer att lägga ökat fokus på integrationen.

✅ M har legat relativt stilla i opinionen en tid men gjorde nyligen ett utspel om vaccinpass. Det har dock inte fångats in i denna mätning.

✅ KD ligger svagt i denna mätning men har ökat i andra mätningar. Bilden är något oklar.

✅ SD ligger klar över sitt valresultat och är nära att bli näst största parti.

◾Mätningen är genomförd 10 - 23 augusti.  

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men mandatmässigt ingår de inte.

Foto: Miljöpartiet

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen