Minister kallas till justitieutskottet – efter Löfvings död

2023 02 27

Socialdemokraterna kallar justitieminister Gunnar Strömmer (M) till justitieutskottet med anledningen av polischefen Mats Löfvings död.

Enligt Socialdemokraterna finns det en rad frågetecken rörande regeringens eventuella påverkan av utredningen kring Mats Löfving som behöver redas ut, rapporterar SVT Nyheter.

Ardalan Shekarabi, rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, kräver därför att justitieminister Gunnar Strömmer kallas upp till justitieutskottet.

– Vi vill ha klarhet i vad som hänt i relationen mellan regeringen och polismyndigheten i det här ärendet. Därför vill vi att justitieministern kommer till justitieutskottet för att redogöra för turerna kring utredningen av Mats Löfving, säger han till SVT Nyheter.

Uppgifter: Regeringen pressade på

I helgen uppgav Expressen att regeringen pressade polisledningen att skynda på utredningen av hur polisen skött ärendet med Mats Löfving och Linda Staaf.

Enligt tidningens granskning var justitieminister Gunnar Strömmer ytterst den som drev på polisens utredare Runar Viksten – trots att en pågående brottsutredning bedrevs parallellt med Vikstens utredning.

Utredningen kritiseras av flera högt uppsatta åklagare och polischefer, erfar Expressen.

– Det är som om vi hade en mordutredning och sedan startar någon annan en utredning vid sidan om den formella utredningen, säger en åklagarkälla till tidningen.

Hittades död

Runar Viksten presenterade sina slutsatser den 22 februari.

Utredningen slår fast att Mats Löfving, under sin tid som chef för Noa (Nationella operativa avdelningen), var jävig i fyra beslut kopplade till underrättelsechefen Linda Staaf, eftersom han under tidpunkten hade en relation med henne.

Senare på kvällen hittades Mats Löfving död i sin bostad.

Anmäler polisen

Thomas Agnevik, som tidigare var ordförande i polisförbundet i Östergötland, anser att polismyndigheten kan ha orsakat polischefens död.

Han har lämnat in en anmälan om misstänkt arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, rapporterar Corren.

– Det är enligt min uppfattning rimligt att anta att Mats Löfving i arbetet och privat har befunnit sig i en oerhört pressad situation under lång tid och att arbetsgivarens åtgärder för att förebygga ohälsa/olycksfall hos arbetstagaren har brustit vilket kan ha bidragit till eller förorsakat hans död.  Det bör därför utredas om brott kan styrkas, står det i anmälan enligt SVT Nyheter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


14 dec 2025

”Ett enda slag från totalt avbrott” – rysk kollaps nära

2025 12 14

Den ryska krigsmakten kämpar med att finansiera sitt krig i Ukraina.

Återkommande rapporterar vittnar om att landet har svårt att upprätthålla många viktiga funktioner i samhället, till stor del på grund av sanktionerna från väst.

Samma läge gäller för Rysslands militär och de system som ska skydda landet från fientliga attacker.

Ny rapport visar

En helt färsk forskningsrapport, publicerad av den Londonbaserade tankesmedjan Royal United Services Institute, visar att Rysslands försvarsförmåga hänger på en skör tråd.

– Tankesmedjan blottlägger de strukturella svagheterna bakom Rysslands flaggskeppssystem S-400 och avslöjar att vapnet som Moskva marknadsför som ett självförsörjande teknologiskt underverk faktiskt är djupt sårbart för störningar – både genom sanktionstillämpning och kinetiska attacker, rapporterar Kyiv Post.

”Ett enda slag från totalt avbrott”

Enligt rapporten är det ryska luftförsvarssystemet väldigt sårbart för västerländska sanktioner och en attack mot systemet skulle kunna stänga ner det viktiga ryska försvarssystemet.

– Moskvas värdefulla missilsköld, som är beroende av utländska delar från Centralasien och USA, är ett enda slag – eller en väl upprätthållen sanktion – från totalt avbrott, framhåller rapporten, rapporterar tidningen.

– Rysslands förmåga att upprätthålla sina mest avancerade luftförsvarssystem vilar på sköra utländska leveranskedjor, icke-sanktionerade produktionsnoder och en tillverkningsbas som alltmer är inom räckhåll för ukrainska långdistansvapen.

LÄS OCKSÅ: Kreml rasar mot EU – ”lämna planeten”

Måste följa sanktionerna

Samtidigt menar rapportens författare att sanktioner står verkningslösa om de inte efterlevs.

– Det finns ett behov av att utöka tillsynen och stärka samarbetet kring tillsyn, säger forskaren Jack Watling till Kyiv Post.

– Det är bra att införa en sanktion, men om vi fortfarande ser ganska uppenbara kringgåendeåtgärder tyder det på att länderna inte är tillräckligt vaksamma för att säkerställa att sanktionerna följs.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin placerar Oreshnik-missiler i Europa

Foto: President of Russia Office resp Preisdent of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Explosioner skakar Ryssland – överväger desperat åtgärd

2025 12 14

Explosioner i Ryssland och på Krim skakar Putinregimen.

Ett flertal explosioner i Ryssland och på det ockuperade Krim har rapporterats sent på lördagskvällen.

Nu sägs Ryssland överväga en åtgärd som känns igen från andra världskriget.

Rad av explosioner

Explosioner har bland annat rapporterats vid en oljedepå nära Simferopol på det av Ryssland ockuperade Krim, rapporterar Kyiv Independent. I samband med detta har ryska myndigheter rapporterat 41 drönare över området, enligt pro-ukrainska Crimean Wind.

Även en kemisk fabrik i staden Veliky Novgorod i Ryssland har attackerats, och rök har setts stiga från platsen, enligt uppgifter.

Dessutom uppges en oljedepå nära Uryupinsk i Volgograd-regionen och ett kraftverk i Smolensk ha träffats av ukrainska drönare, enligt tidningen.

Ukrainas militär har ännu inte kommenterat de rapporterade attackerna.

LÄS OCKSÅ: Kalabalik i Ryssland – erkänner stort fiasko

Har träffat flera mål

Ukraina har genomfört en rad attacker mot ryska mål den senaste tiden.

Den 5 december tvingades oljeraffinaderiet i Syzran stoppa verksamheten efter drönarattacker.

Den 12 december träffades ett oljeraffinaderi i Jaroslavl, som beskrivs som ett av Rysslands fem största.

– Detta är ett av de största raffinaderierna för användarna, som kan bearbeta från 15 miljoner ton olja och oljekondensat per år, kommenterade den ukrainska generalstaben i ett inlägg på Telegram, enligt tidningen.

I Ryssland diskuteras nu en desperat åtgärd för att motverka attackerna.

Föreslår åtgärd från andra världskriget

Den ryska före detta befälhavaren Sergej Khatylev föreslår att man ska släcka all belysning i ryska städer på nätterna, rapporterar Moscow Times.

Syftet med detta skulle vara att försvåra de ukrainska drönarattackerna, som har blivit ett allvarligt problem för Putinregimen.

Det är en typ av åtgärd som var mycket vanlig under andra världskriget, då städer ofta släcktes ned för att göra det svårare för fienden att utföra flygattacker.

LÄS OCKSÅ: Kreml bekräftar – ”Bara då kan det bli vapenvila”

Foto: President of Russia Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen