Minister kallas till justitieutskottet – efter Löfvings död

2023 02 27

Enligt Socialdemokraterna finns det en rad frågetecken rörande regeringens eventuella påverkan av utredningen kring Mats Löfving som behöver redas ut, rapporterar SVT Nyheter.

Ardalan Shekarabi, rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, kräver därför att justitieminister Gunnar Strömmer kallas upp till justitieutskottet.

– Vi vill ha klarhet i vad som hänt i relationen mellan regeringen och polismyndigheten i det här ärendet. Därför vill vi att justitieministern kommer till justitieutskottet för att redogöra för turerna kring utredningen av Mats Löfving, säger han till SVT Nyheter.

Uppgifter: Regeringen pressade på

I helgen uppgav Expressen att regeringen pressade polisledningen att skynda på utredningen av hur polisen skött ärendet med Mats Löfving och Linda Staaf.

Enligt tidningens granskning var justitieminister Gunnar Strömmer ytterst den som drev på polisens utredare Runar Viksten – trots att en pågående brottsutredning bedrevs parallellt med Vikstens utredning.

Utredningen kritiseras av flera högt uppsatta åklagare och polischefer, erfar Expressen.

– Det är som om vi hade en mordutredning och sedan startar någon annan en utredning vid sidan om den formella utredningen, säger en åklagarkälla till tidningen.

Hittades död

Runar Viksten presenterade sina slutsatser den 22 februari.

Utredningen slår fast att Mats Löfving, under sin tid som chef för Noa (Nationella operativa avdelningen), var jävig i fyra beslut kopplade till underrättelsechefen Linda Staaf, eftersom han under tidpunkten hade en relation med henne.

Senare på kvällen hittades Mats Löfving död i sin bostad.

Anmäler polisen

Thomas Agnevik, som tidigare var ordförande i polisförbundet i Östergötland, anser att polismyndigheten kan ha orsakat polischefens död.

Han har lämnat in en anmälan om misstänkt arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, rapporterar Corren.

– Det är enligt min uppfattning rimligt att anta att Mats Löfving i arbetet och privat har befunnit sig i en oerhört pressad situation under lång tid och att arbetsgivarens åtgärder för att förebygga ohälsa/olycksfall hos arbetstagaren har brustit vilket kan ha bidragit till eller förorsakat hans död.  Det bör därför utredas om brott kan styrkas, står det i anmälan enligt SVT Nyheter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen

Krigsvarning från Sverige

2026 03 31

Chefen för Försvarsmaktens operationsledning, Ewa Skoog Haslum, går ut med en varning till Europa.

– Vi skulle alla vilja veta hur mycket tid vi har, säger hon i en intervju med en fransk tidning.

”Ingen kan ge ett datum”

Västländer bör redan idag vara beredda att möta ett hot från Ryssland, säger Ewa Skoog Haslum till Le Figaro.

– Vi möter dem dagligen i luften och till sjöss, och naturligtvis övervakar vi varandra, säger den svenska militära operationschefen till tidningen.

Ryssland är redan idag tydliga med att de är i krig med väst, understryker hon i samband med ett besök i Frankrike, som är en av Sveriges allierade i Nato.

Om och när en direkt konfrontation kan inträffa går inte att veta, menar hon.

– Vi skulle alla vilja veta hur mycket tid vi har. Ingen kan ge ett datum, säger Ewa Skoog Haslum.

– Men vi måste vara redo nu eftersom Ryssland är mycket tydligt: de är i krig med väst. De utför redan attacker, inte med vapen, utan med hybridoperationer, tillägger hon.

”Ryssland har lärt sig mycket av kriget”

Den svenska militära operationschefen säger att hon inte gillar uttrycket ”Nato-sjön” om Östersjön. Rysslands närvaro där är påtaglig.

– Ett land försöker medvetet underminera stabiliteten och säkerheten i regionen, säger Skoog Haslum om det ryska agerandet i Östersjön.

Samtidigt varnar hon för att Ryssland har dragit lärdomar av kriget i Ukraina och utvecklat nya kunskaper.

– Vi får inte ta fel: Ryssland är inte vad det var för fem år sedan. De ryska styrkorna har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Vi står nu inför en mer agil, mer teknologiskt avancerad motståndare, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Massiv explosion i Ryssland

Rysk drönare nära Malmö

I samband med besöket i Frankrike kommenterar Ewa Skoog Haslum också incidenten i samband med att det franska hangarfartyget Charles de Gaulle låg förtöjt i Malmö för cirka en månad sedan.

En rysk drönare flög några kilometer ifrån hangarfartyget. Drönaren hade lyft från ett ryskt signalspaningsfartyg på svenskt vatten.

– Underrättelsefartyget Zhigulevsk befann sig i närheten av Charles de Gaulle, säger hon.

– Vi hade tekniska bevis på vad de gjorde. De var intresserade av hangarfartyget, men också helt enkelt att visa att de var närvarande, säger Ewa Skoog Haslum till tidningen.

Försvarsmakten kunde dock störa ut den ryska drönaren.

LÄS OCKSÅ: Apoteksjätte sänker priset på 4 000 varor

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen