Minister kallas till justitieutskottet – efter Löfvings död

2023 02 27

Socialdemokraterna kallar justitieminister Gunnar Strömmer (M) till justitieutskottet med anledningen av polischefen Mats Löfvings död.

Enligt Socialdemokraterna finns det en rad frågetecken rörande regeringens eventuella påverkan av utredningen kring Mats Löfving som behöver redas ut, rapporterar SVT Nyheter.

Ardalan Shekarabi, rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, kräver därför att justitieminister Gunnar Strömmer kallas upp till justitieutskottet.

– Vi vill ha klarhet i vad som hänt i relationen mellan regeringen och polismyndigheten i det här ärendet. Därför vill vi att justitieministern kommer till justitieutskottet för att redogöra för turerna kring utredningen av Mats Löfving, säger han till SVT Nyheter.

Uppgifter: Regeringen pressade på

I helgen uppgav Expressen att regeringen pressade polisledningen att skynda på utredningen av hur polisen skött ärendet med Mats Löfving och Linda Staaf.

Enligt tidningens granskning var justitieminister Gunnar Strömmer ytterst den som drev på polisens utredare Runar Viksten – trots att en pågående brottsutredning bedrevs parallellt med Vikstens utredning.

Utredningen kritiseras av flera högt uppsatta åklagare och polischefer, erfar Expressen.

– Det är som om vi hade en mordutredning och sedan startar någon annan en utredning vid sidan om den formella utredningen, säger en åklagarkälla till tidningen.

Hittades död

Runar Viksten presenterade sina slutsatser den 22 februari.

Utredningen slår fast att Mats Löfving, under sin tid som chef för Noa (Nationella operativa avdelningen), var jävig i fyra beslut kopplade till underrättelsechefen Linda Staaf, eftersom han under tidpunkten hade en relation med henne.

Senare på kvällen hittades Mats Löfving död i sin bostad.

Anmäler polisen

Thomas Agnevik, som tidigare var ordförande i polisförbundet i Östergötland, anser att polismyndigheten kan ha orsakat polischefens död.

Han har lämnat in en anmälan om misstänkt arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, rapporterar Corren.

– Det är enligt min uppfattning rimligt att anta att Mats Löfving i arbetet och privat har befunnit sig i en oerhört pressad situation under lång tid och att arbetsgivarens åtgärder för att förebygga ohälsa/olycksfall hos arbetstagaren har brustit vilket kan ha bidragit till eller förorsakat hans död. Det bör därför utredas om brott kan styrkas, står det i anmälan enligt SVT Nyheter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen