Minister kallas till justitieutskottet – efter Löfvings död

2023 02 27

Socialdemokraterna kallar justitieminister Gunnar Strömmer (M) till justitieutskottet med anledningen av polischefen Mats Löfvings död.

Enligt Socialdemokraterna finns det en rad frågetecken rörande regeringens eventuella påverkan av utredningen kring Mats Löfving som behöver redas ut, rapporterar SVT Nyheter.

Ardalan Shekarabi, rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, kräver därför att justitieminister Gunnar Strömmer kallas upp till justitieutskottet.

– Vi vill ha klarhet i vad som hänt i relationen mellan regeringen och polismyndigheten i det här ärendet. Därför vill vi att justitieministern kommer till justitieutskottet för att redogöra för turerna kring utredningen av Mats Löfving, säger han till SVT Nyheter.

Uppgifter: Regeringen pressade på

I helgen uppgav Expressen att regeringen pressade polisledningen att skynda på utredningen av hur polisen skött ärendet med Mats Löfving och Linda Staaf.

Enligt tidningens granskning var justitieminister Gunnar Strömmer ytterst den som drev på polisens utredare Runar Viksten – trots att en pågående brottsutredning bedrevs parallellt med Vikstens utredning.

Utredningen kritiseras av flera högt uppsatta åklagare och polischefer, erfar Expressen.

– Det är som om vi hade en mordutredning och sedan startar någon annan en utredning vid sidan om den formella utredningen, säger en åklagarkälla till tidningen.

Hittades död

Runar Viksten presenterade sina slutsatser den 22 februari.

Utredningen slår fast att Mats Löfving, under sin tid som chef för Noa (Nationella operativa avdelningen), var jävig i fyra beslut kopplade till underrättelsechefen Linda Staaf, eftersom han under tidpunkten hade en relation med henne.

Senare på kvällen hittades Mats Löfving död i sin bostad.

Anmäler polisen

Thomas Agnevik, som tidigare var ordförande i polisförbundet i Östergötland, anser att polismyndigheten kan ha orsakat polischefens död.

Han har lämnat in en anmälan om misstänkt arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, rapporterar Corren.

– Det är enligt min uppfattning rimligt att anta att Mats Löfving i arbetet och privat har befunnit sig i en oerhört pressad situation under lång tid och att arbetsgivarens åtgärder för att förebygga ohälsa/olycksfall hos arbetstagaren har brustit vilket kan ha bidragit till eller förorsakat hans död.  Det bör därför utredas om brott kan styrkas, står det i anmälan enligt SVT Nyheter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


31 maj 2026

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen


31 maj 2026

Viktigt besked från USA till Ukraina

2026 05 31

I veckan vände sig Volodymyr Zelenskyj till USA.

Den ukrainske presidenten vädjade om fortsatt stöd.

Framförallt för att rädda upp landets förmåga att också fortsatt försvara sig mot de ryska attackerna.

– Jag, å det ukrainska folkets vägnar, ber respektfullt presidenten och USA:s kongress att förbli engagerade, uppgav Zelenskyj i ett brev till Vita huset, enligt Kyiv Independent.

– Hjälp oss att säkra detta viktiga skyddsverktyg mot rysk terror, för att stoppa de ryska missilattackerna. Den nuvarande leveranstakten genom PURL-programmet håller inte längre jämna steg med det hot vi står inför.

USA ger besked

Nu ger USA ett besked som svar på den ukrainske presidentens vädjan, rapporterar Kyiv Independent.

Och beskedet är lugnande för Ukraina.

USA kommer inte lämna Ukraina utan hjälp, enligt den amerikanske försvarsministern Pete Hegseth.

USA berömmer

USA:s försvarsminister passar också på att berömma de europeiska länderna för deras stora satsning på att öka försvarsutgifterna.

– Om man ser på hur mycket pengar som har spenderats har Europa tagit initiativ. Ukraina har varit minst lika, om inte mer, effektiva i processen, säger Pete Hegseth.

– Så vi vill att de ska kunna försvara sig, och vi kommer att hitta ett sätt att se till att vi kan hjälpa dem med det, säger Pete Hegseth, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ungern säger nej – Orbáns linje står fast

Trumps besked dröjer

Donald Trump har ännu inte offentligt kommenterat Ukrainas vädjan.

Däremot har ett antal medlemmar i den amerikanska lagstiftande församlingen gått ut och krävt att USA:s svar ska vara att hjälpa det krigshärjade landet.

– Min förhoppning och förväntan är att Amerika kommer att svara positivt på denna begäran, säger demokraten Richard Blumenthal under ett besök i Ukraina och får medhåll av Jim Himes i representanthuset, enligt tidningen.

– Det vi kommer att betrakta som vårt uppdrag, när vi kommer tillbaka, är att se till att Ukraina har medlen att utföra jobbet.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen