Minister utbuad och hånad

2025 01 25

Sveriges kulturminister blev utbuad och hånad vid invigningen av Göteborgs filmfestival på fredagskvällen.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) har på fredagen besökt Göteborgs filmfestival.

Liljestrand invigningstalade på den populära festivalen.

Men reaktionerna på kulturministerns tal blev minst sagt blandade.

Liljestrand möttes av applåder – men också av burop, hånskratt och sarkastiska kommentarer från publiken.

Möttes av burop

En video som journalisten Emanuel Karlsten har lagt upp på Youtube visar att Parisa Liljestrand fick delar av publiken emot sig under invigningstalet.

Vissa saker som kulturministern sade om regeringens kulturpolitik väckte starka reaktioner från delar av publiken.

Liljestrand underströk bland annat att det inte är en kulturministerns uppgift att alltid gå kultursektorns olika branscher tillmötes.

– Jag vet att många kulturministrar före mig har velat framställa sig som de olika branschernas bästa kompisar och främsta företrädare i regeringen, säger Parisa Liljestrand i talet.

Men så ska politiken inte agera, underströk kulturministern.

Därefter fällde hon en kommentar som väckte starka reaktioner.

– Det är heller inte politikens uppgift att kräva medborgarna på mer och mer skattepengar för att man inte orkar stå upp för sina prioriteringar, säger hon.

Kommentaren möttes av starka burop från invigningspubliken på Göteborgs filmfestival. Men det var inte den enda negativa reaktionen under talet.

Hånfulla kommentarer

Kulturministern fortsatte talet med att ifrågasätta en ”först till kvarn”-princip för statliga medel till kulturen. Därefter framhöll hon att hennes uppdrag är att göra som väljarna vill.

– Politikens uppgift, och min uppgift som kulturminister, det är att genomföra den politik som majoriteten av svenskarna har röstat för, säger Liljestrand.

Då hörs en sarkastisk kommentar som ropas från någon i publiken: ”Hur vet du det?”

När kulturministern sedan nämnde att pengar ska gå till upphovspersonerna bakom filmerna, ”inte till kriminella”, möttes hon av hånskratt. ”Men va?” hörs en person utropa i publiken.

Parisa Liljestrand fick även applåder och medhåll, men reaktionerna vid kulturministerns invigningstal vid Göteborgs filmfestival vittnar ändå om att regeringen och filmbranschen inte nödvändigtvis har en gemensam syn på svensk film- och kulturpolitik.

Kulturministern har också fått kritik för att hon valde att inte medverka vid ett toppmöte om filmpolitik på biograf Draken på fredagen, rapporterar GP. Istället höll hon presskonferens i Stockholm och åkte sedan på studiebesök hos Netflix, enligt tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 november 2025

Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 30

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen