JUST NU: Misstänker att Ryssland förbereder attack med kemiska vapen

2022 03 15

Rysslands diktator planerar nu att gå till attack mot Ukraina med kemiska vapen.

Det befarar USA och Storbritannien tillsammans med de övriga Natoländerna.

Grova lögner

Natos generalsekreterare tillika Norges tidigare statsminister Jens Stoltenberg varnar för att Ryssland planerar en ohygglig attack mot människor i Ukraina.

Nato misstänker att Ryssland kommer att linda in angreppet i nya grova lögner.

Kaos och död

– Vi är oroliga för att Moskva kan komma att iscensätta en falsk flagg-operation, säger Jens Stoltenberg inför Natos extrainsatta krismöte i Bryssel nu på eftermiddagen, rapporterar VG.

Stoltenberg konstaterar att Rysslands anfallskrig på den självständiga europeiska demokratin Ukraina resulterar i kaos, död och ödeläggelse.

Och nu kan det komma att bli ännu värre.

Chockat världen

– Ryssland har chockat världen och skakat om den internationella ordningen, säger Stoltenberg som misstänker att Rysslands nya påståenden om att USA och Ukraina försöker skaffa sig biologiska vapen är en allvarlig indikation på att det i själva verket är så att Ryssland själva avser att gå till attack med biologiska och kemiska vapen.

USA och Storbritannien har redan avvisat Putinregimens vilda anklagelser.

Alla Rysslands lögner

– I flera månader har vi exponerat Rysslands långa lista med lögner, betonade Stoltenberg som sedan räknade upp flera extremt allvarliga exempel.

Ryssland lovade att inte anfalla Ukraina – men ljög

Ryssland lovade att dra tillbaka trupperna – men ljög

Ryssland lovade att inte beskjuta civila – men ljög

– Nu kommer de med absurda anklagelser om biologiska laboratorier och kemiska vapen i Ukraina. Detta är inget annat än en lögn, säger Jens Stoltenberg.

Falsk flagg-operation

Och när Ryssland nu har börjat anklaga Ukraina och USA för att i hemlighet försöka få fram biologiska vapen så misstänker Nato att Ryssland kan ha kommit mycket långt i planerna på att sjösätta en så kallad falsk flagg- operation kopplat till kemiska vapen.

Alternativ 1

Operationen skulle kunna gå till så här:

Putinregimen anfaller Ukrainas armé med kemiska vapen men hävdar i efterhand att det är USA och Ukrainas hemliga kemvapenlabb som exploderat.

Till exempel skulle det påhittade labbet kunna ha exploderat av en rysk raket som ”intet ont anandes” skickades mot labbet vars existens ingen kände till.

Men i själva verket skulle det vara den ryska armén som avfyrade kemiska vapen mot Ukraina.

Alternativ 2

Operationen skulle även kunna gå till så här:

Putinregimens soldater klär ut sig i ukrainska uniformer och utför en kemvapenattack på en okänd plats. Ryssland tar sedan den fabricerade attacken som förevändning för att själva gå till angrepp med otillåtna vapen.

Alla för en inom Nato

Natoländernas försvarsministrar träffas i dag onsdag för att diskutera Europas helt förändrade säkerhetsläge, framhåller Jens Stoltenberg som även understryker att Nato står upp för samtliga 30 medlemsländer.

– Ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på alla [30 medlemsländer], poängterar Jens Stoltenberg.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen