JUST NU: Misstänker att Ryssland förbereder attack med kemiska vapen

2022 03 15

Rysslands diktator planerar nu att gå till attack mot Ukraina med kemiska vapen.

Det befarar USA och Storbritannien tillsammans med de övriga Natoländerna.

Grova lögner

Natos generalsekreterare tillika Norges tidigare statsminister Jens Stoltenberg varnar för att Ryssland planerar en ohygglig attack mot människor i Ukraina.

Nato misstänker att Ryssland kommer att linda in angreppet i nya grova lögner.

Kaos och död

– Vi är oroliga för att Moskva kan komma att iscensätta en falsk flagg-operation, säger Jens Stoltenberg inför Natos extrainsatta krismöte i Bryssel nu på eftermiddagen, rapporterar VG.

Stoltenberg konstaterar att Rysslands anfallskrig på den självständiga europeiska demokratin Ukraina resulterar i kaos, död och ödeläggelse.

Och nu kan det komma att bli ännu värre.

Chockat världen

– Ryssland har chockat världen och skakat om den internationella ordningen, säger Stoltenberg som misstänker att Rysslands nya påståenden om att USA och Ukraina försöker skaffa sig biologiska vapen är en allvarlig indikation på att det i själva verket är så att Ryssland själva avser att gå till attack med biologiska och kemiska vapen.

USA och Storbritannien har redan avvisat Putinregimens vilda anklagelser.

Alla Rysslands lögner

– I flera månader har vi exponerat Rysslands långa lista med lögner, betonade Stoltenberg som sedan räknade upp flera extremt allvarliga exempel.

Ryssland lovade att inte anfalla Ukraina – men ljög

Ryssland lovade att dra tillbaka trupperna – men ljög

Ryssland lovade att inte beskjuta civila – men ljög

– Nu kommer de med absurda anklagelser om biologiska laboratorier och kemiska vapen i Ukraina. Detta är inget annat än en lögn, säger Jens Stoltenberg.

Falsk flagg-operation

Och när Ryssland nu har börjat anklaga Ukraina och USA för att i hemlighet försöka få fram biologiska vapen så misstänker Nato att Ryssland kan ha kommit mycket långt i planerna på att sjösätta en så kallad falsk flagg- operation kopplat till kemiska vapen.

Alternativ 1

Operationen skulle kunna gå till så här:

Putinregimen anfaller Ukrainas armé med kemiska vapen men hävdar i efterhand att det är USA och Ukrainas hemliga kemvapenlabb som exploderat.

Till exempel skulle det påhittade labbet kunna ha exploderat av en rysk raket som ”intet ont anandes” skickades mot labbet vars existens ingen kände till.

Men i själva verket skulle det vara den ryska armén som avfyrade kemiska vapen mot Ukraina.

Alternativ 2

Operationen skulle även kunna gå till så här:

Putinregimens soldater klär ut sig i ukrainska uniformer och utför en kemvapenattack på en okänd plats. Ryssland tar sedan den fabricerade attacken som förevändning för att själva gå till angrepp med otillåtna vapen.

Alla för en inom Nato

Natoländernas försvarsministrar träffas i dag onsdag för att diskutera Europas helt förändrade säkerhetsläge, framhåller Jens Stoltenberg som även understryker att Nato står upp för samtliga 30 medlemsländer.

– Ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på alla [30 medlemsländer], poängterar Jens Stoltenberg.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen