JUST NU: Misstänker att Ryssland förbereder attack med kemiska vapen

2022 03 15

Rysslands diktator planerar nu att gå till attack mot Ukraina med kemiska vapen.

Det befarar USA och Storbritannien tillsammans med de övriga Natoländerna.

Grova lögner

Natos generalsekreterare tillika Norges tidigare statsminister Jens Stoltenberg varnar för att Ryssland planerar en ohygglig attack mot människor i Ukraina.

Nato misstänker att Ryssland kommer att linda in angreppet i nya grova lögner.

Kaos och död

– Vi är oroliga för att Moskva kan komma att iscensätta en falsk flagg-operation, säger Jens Stoltenberg inför Natos extrainsatta krismöte i Bryssel nu på eftermiddagen, rapporterar VG.

Stoltenberg konstaterar att Rysslands anfallskrig på den självständiga europeiska demokratin Ukraina resulterar i kaos, död och ödeläggelse.

Och nu kan det komma att bli ännu värre.

Chockat världen

– Ryssland har chockat världen och skakat om den internationella ordningen, säger Stoltenberg som misstänker att Rysslands nya påståenden om att USA och Ukraina försöker skaffa sig biologiska vapen är en allvarlig indikation på att det i själva verket är så att Ryssland själva avser att gå till attack med biologiska och kemiska vapen.

USA och Storbritannien har redan avvisat Putinregimens vilda anklagelser.

Alla Rysslands lögner

– I flera månader har vi exponerat Rysslands långa lista med lögner, betonade Stoltenberg som sedan räknade upp flera extremt allvarliga exempel.

◾Ryssland lovade att inte anfalla Ukraina – men ljög

◾Ryssland lovade att dra tillbaka trupperna – men ljög

◾Ryssland lovade att inte beskjuta civila – men ljög

– Nu kommer de med absurda anklagelser om biologiska laboratorier och kemiska vapen i Ukraina. Detta är inget annat än en lögn, säger Jens Stoltenberg.

Falsk flagg-operation

Och när Ryssland nu har börjat anklaga Ukraina och USA för att i hemlighet försöka få fram biologiska vapen så misstänker Nato att Ryssland kan ha kommit mycket långt i planerna på att sjösätta en så kallad falsk flagg- operation kopplat till kemiska vapen.

Alternativ 1

Operationen skulle kunna gå till så här:

🔺  Putinregimen anfaller Ukrainas armé med kemiska vapen men hävdar i efterhand att det är USA och Ukrainas hemliga kemvapenlabb som exploderat.

Till exempel skulle det påhittade labbet kunna ha exploderat av en rysk raket som ”intet ont anandes” skickades mot labbet vars existens ingen kände till.

Men i själva verket skulle det vara den ryska armén som avfyrade kemiska vapen mot Ukraina.

Alternativ 2

Operationen skulle även kunna gå till så här:

🔺  Putinregimens soldater klär ut sig i ukrainska uniformer och utför en kemvapenattack på en okänd plats. Ryssland tar sedan den fabricerade attacken som förevändning för att själva gå till angrepp med otillåtna vapen.

Alla för en inom Nato

Natoländernas försvarsministrar träffas i dag onsdag för att diskutera Europas helt förändrade säkerhetsläge, framhåller Jens Stoltenberg som även understryker att Nato står upp för samtliga 30 medlemsländer.

– Ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på alla [30 medlemsländer], poängterar Jens Stoltenberg.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen

29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen