JUST NU: Misstänker att Ryssland förbereder attack med kemiska vapen

2022 03 15

Rysslands diktator planerar nu att gå till attack mot Ukraina med kemiska vapen.

Det befarar USA och Storbritannien tillsammans med de övriga Natoländerna.

Grova lögner

Natos generalsekreterare tillika Norges tidigare statsminister Jens Stoltenberg varnar för att Ryssland planerar en ohygglig attack mot människor i Ukraina.

Nato misstänker att Ryssland kommer att linda in angreppet i nya grova lögner.

Kaos och död

– Vi är oroliga för att Moskva kan komma att iscensätta en falsk flagg-operation, säger Jens Stoltenberg inför Natos extrainsatta krismöte i Bryssel nu på eftermiddagen, rapporterar VG.

Stoltenberg konstaterar att Rysslands anfallskrig på den självständiga europeiska demokratin Ukraina resulterar i kaos, död och ödeläggelse.

Och nu kan det komma att bli ännu värre.

Chockat världen

– Ryssland har chockat världen och skakat om den internationella ordningen, säger Stoltenberg som misstänker att Rysslands nya påståenden om att USA och Ukraina försöker skaffa sig biologiska vapen är en allvarlig indikation på att det i själva verket är så att Ryssland själva avser att gå till attack med biologiska och kemiska vapen.

USA och Storbritannien har redan avvisat Putinregimens vilda anklagelser.

Alla Rysslands lögner

– I flera månader har vi exponerat Rysslands långa lista med lögner, betonade Stoltenberg som sedan räknade upp flera extremt allvarliga exempel.

Ryssland lovade att inte anfalla Ukraina – men ljög

Ryssland lovade att dra tillbaka trupperna – men ljög

Ryssland lovade att inte beskjuta civila – men ljög

– Nu kommer de med absurda anklagelser om biologiska laboratorier och kemiska vapen i Ukraina. Detta är inget annat än en lögn, säger Jens Stoltenberg.

Falsk flagg-operation

Och när Ryssland nu har börjat anklaga Ukraina och USA för att i hemlighet försöka få fram biologiska vapen så misstänker Nato att Ryssland kan ha kommit mycket långt i planerna på att sjösätta en så kallad falsk flagg- operation kopplat till kemiska vapen.

Alternativ 1

Operationen skulle kunna gå till så här:

Putinregimen anfaller Ukrainas armé med kemiska vapen men hävdar i efterhand att det är USA och Ukrainas hemliga kemvapenlabb som exploderat.

Till exempel skulle det påhittade labbet kunna ha exploderat av en rysk raket som ”intet ont anandes” skickades mot labbet vars existens ingen kände till.

Men i själva verket skulle det vara den ryska armén som avfyrade kemiska vapen mot Ukraina.

Alternativ 2

Operationen skulle även kunna gå till så här:

Putinregimens soldater klär ut sig i ukrainska uniformer och utför en kemvapenattack på en okänd plats. Ryssland tar sedan den fabricerade attacken som förevändning för att själva gå till angrepp med otillåtna vapen.

Alla för en inom Nato

Natoländernas försvarsministrar träffas i dag onsdag för att diskutera Europas helt förändrade säkerhetsläge, framhåller Jens Stoltenberg som även understryker att Nato står upp för samtliga 30 medlemsländer.

– Ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på alla [30 medlemsländer], poängterar Jens Stoltenberg.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Lågprisjätte utmanar Biltema – öppnar 20 nya varuhus

2026 11 04

En svensk lågpriskedja går på offensiven.

En lågprisjätte storsatsar i Sverige och börjar närma sig Biltema i kampen om kunderna.

Nu planeras 20 nya varuhus på kedjans olika marknader.

Jula fortsätter att växa

Det handlar om Jula, som de senaste åren haft en stark utveckling.

Under fjolåret omsatte koncernen 12,2 miljarder kronor och under årets första fem månader ökade omsättningen.

I somras rapporterade företaget en rekordstark inledning på året, med en omsättning som fram till maj hade ökat med 500 miljoner kronor jämfört med motsvarande period året innan.

Enligt Freddy Johansson, landschef på Jula Sverige är ett brett sortiment med produkter i olika prisklasser en viktig förklaring till framgångarna.

Läs också: USA: ”Mycket nära en deal”

Planerar 20 nya varuhus

Jula har stora expansionsplaner framöver. Enligt Lennart Karlsson, vd för Jula Logistics, och Magnus Kristofersson, chef för Jula Holdingkoncernen, befinner sig företaget i en period av kraftig tillväxt.

Målet är att öppna 60 nya varuhus under de kommande tre åren.

– Expansionstakten vi nu befinner oss i gör det svårt att helt planera för framtiden. Vi har en satt treårsplan men utöver det är det svårt att veta, sade Magnus Kristofersson, till Skaraborgs Allehanda, i våras.

Planerna för nästa år är redan stora.

– Vi har en plan på en handfull ytterligare varuhus nästa år i Sverige. Vår vd har gått ut med att vi ska öppna 20 stycken totalt på alla våra marknader, varav 4–5 av dem ska öppnas i Sverige, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Jula har i dag 76 varuhus i Sverige. Bland de kommande etableringarna finns Härnösand, där ett varuhus ska öppna i december, och Ystad, där öppningen förhoppningsvis blir av i mars nästa år.

Det finns dessutom planer på fler etableringar i både stora och mindre städer.

Konkurrensen hårdnar

Jula är inte ensamt om att satsa på fler butiker. Konkurrensen inom lågprishandeln växer, samtidigt som flera kedjor rustar upp sina befintliga butiker och letar efter nya etableringsmöjligheter.

Biltema och Clas Ohlson är två av de stora aktörerna på marknaden.

Även finska Puuilo med 56 butiker, planerar att ta sig in på den svenska marknaden med ett par pilotbutiker.

Men konkurrensen oroar inte Jula-chefen.

– Vi är väldigt trygga i vår affärsmodell och vårt sortiment och vårt kundmöte. Jag går inte och oroar mig. Men det är klart att det är konkurrens. Då gäller det att vässa sig och vara bra på alla delar i själva kundupplevelsen, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Andra läser: Butikskedjans jättebesked: Ska öppna nästan 1 500 butiker

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

Blankt nej från SD – alla andra partier överens

2026 11 04

Riksdagen har idag röstat för ändringar i grundlagen.

Samtliga riksdagspartier, förutom SD, sa ja till att ändra i regeringsformen och riksdagsordningen, och därmed göra det svårare att göra ändringar i grundlagen framöver.

Lagändringen, som börjar gälla den 1 april 2027, innebär bland annat att det framöver kommer ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget. Mellan omröstningarna måste också, precis som tidigare, ett riksdagsval äga rum.

Den första omröstningen i frågan ägde rum den 1 oktober 2025.

SD oroar sig för S

SD röstade, som enda parti, nej till förslaget. Riksdagens största parti uppges vara anledningen till beslutet.

– I dag röstade alla partier förutom SD ja till en grundlagsändring som innebär att ett enda stort parti, i praktiken Socialdemokraterna, får möjlighet att stoppa framtida ändringar av grundlagen, uppger SD i ett inlägg på Facebook.

Regeringens besked

När förslaget till grundlagsändringen lyftes under 2025 argumenterade regeringen för att ändringen är nödvändig utifrån säkerhetsläget och för att värna demokratin.

– Som grundlagskommittén har resonerat ska det inte vara alltför svårt att väcka ett grundlagsförslag och därmed lyfta frågorna till öppen debatt. Däremot ska det krävas bred uppslutning för att ett förslag till grundlagsändring slutligen ska antas, uppgav justitieminister Gunnar Strömmer (M) då, enligt DN.

Läs också: Dystert pensionsbesked – ”många kommer bli förskräckta”

Ytterligare lagändring

Dagens riksdagsbeslut innebär också att skyddet för de svenska domstolarnas och domarnas oberoende stärks, uppger riksdagen i ett uttalande. Bland annat måste styrelsen för den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna utgöras av ledamöter där en majoritet är domare.

En annan förändring är att myndigheter som lyder under regeringen i fortsättningen inte ska kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: Henrik Nyström Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen