JUST NU: Misstänker att Ryssland förbereder attack med kemiska vapen

2022 03 15

Rysslands diktator planerar nu att gå till attack mot Ukraina med kemiska vapen.

Det befarar USA och Storbritannien tillsammans med de övriga Natoländerna.

Grova lögner

Natos generalsekreterare tillika Norges tidigare statsminister Jens Stoltenberg varnar för att Ryssland planerar en ohygglig attack mot människor i Ukraina.

Nato misstänker att Ryssland kommer att linda in angreppet i nya grova lögner.

Kaos och död

– Vi är oroliga för att Moskva kan komma att iscensätta en falsk flagg-operation, säger Jens Stoltenberg inför Natos extrainsatta krismöte i Bryssel nu på eftermiddagen, rapporterar VG.

Stoltenberg konstaterar att Rysslands anfallskrig på den självständiga europeiska demokratin Ukraina resulterar i kaos, död och ödeläggelse.

Och nu kan det komma att bli ännu värre.

Chockat världen

– Ryssland har chockat världen och skakat om den internationella ordningen, säger Stoltenberg som misstänker att Rysslands nya påståenden om att USA och Ukraina försöker skaffa sig biologiska vapen är en allvarlig indikation på att det i själva verket är så att Ryssland själva avser att gå till attack med biologiska och kemiska vapen.

USA och Storbritannien har redan avvisat Putinregimens vilda anklagelser.

Alla Rysslands lögner

– I flera månader har vi exponerat Rysslands långa lista med lögner, betonade Stoltenberg som sedan räknade upp flera extremt allvarliga exempel.

◾Ryssland lovade att inte anfalla Ukraina – men ljög

◾Ryssland lovade att dra tillbaka trupperna – men ljög

◾Ryssland lovade att inte beskjuta civila – men ljög

– Nu kommer de med absurda anklagelser om biologiska laboratorier och kemiska vapen i Ukraina. Detta är inget annat än en lögn, säger Jens Stoltenberg.

Falsk flagg-operation

Och när Ryssland nu har börjat anklaga Ukraina och USA för att i hemlighet försöka få fram biologiska vapen så misstänker Nato att Ryssland kan ha kommit mycket långt i planerna på att sjösätta en så kallad falsk flagg- operation kopplat till kemiska vapen.

Alternativ 1

Operationen skulle kunna gå till så här:

🔺  Putinregimen anfaller Ukrainas armé med kemiska vapen men hävdar i efterhand att det är USA och Ukrainas hemliga kemvapenlabb som exploderat.

Till exempel skulle det påhittade labbet kunna ha exploderat av en rysk raket som ”intet ont anandes” skickades mot labbet vars existens ingen kände till.

Men i själva verket skulle det vara den ryska armén som avfyrade kemiska vapen mot Ukraina.

Alternativ 2

Operationen skulle även kunna gå till så här:

🔺  Putinregimens soldater klär ut sig i ukrainska uniformer och utför en kemvapenattack på en okänd plats. Ryssland tar sedan den fabricerade attacken som förevändning för att själva gå till angrepp med otillåtna vapen.

Alla för en inom Nato

Natoländernas försvarsministrar träffas i dag onsdag för att diskutera Europas helt förändrade säkerhetsläge, framhåller Jens Stoltenberg som även understryker att Nato står upp för samtliga 30 medlemsländer.

– Ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på alla [30 medlemsländer], poängterar Jens Stoltenberg.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen