JUST NU: Misstroendeomröstning avslutad

2022 06 07

Misstroendeomröstningen mot Morgan Johansson (S) är avslutad.

Inrikes- och justitieminister Morgan Johansson klarar sig och får behålla sin post i regeringen.

Totalt valde 175 riksdagsledamöter att inte stödja misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson, vilket innebär att det saknades en röst för att fälla ministern.

Vågmästarinnan och politiska vilden Amineh Kakabaveh fällde avgörandet. Hon valde att lägga ner sin röst och resultatet tillskrevs således 175-174 i Morgan Johanssons favör.

Försökte påverka politiska vilden

Socialdemokraterna kan ha fått den avgörande rösten från Amineh Kakabaveh tack vare kontakter med kurdiska företrädare i Syrien, uppger källor till Expressen.

Partiet uppges ha tagit kontakt med företrädarna för att be dem uppmana den politiska vilden att inte fälla Sveriges regering.

Socialdemokraterna uppges ha kontaktat kurdiska företrädare som försökte övertyga Amineh Kakabaveh om att lägga ned sin röst.

Kakabaveh förnekar

Huvudpersonen själv förnekar att sådana samtal ska ha ägt rum.

– Jag har absolut inte pratat med dem. Och även om jag hade gjort det är jag inte en människa som låter mig påverkas, säger hon till tidningen.

Kurder har ringt upp

Källorna till Expressen uppger dock att det har förekommit kontakter mellan Socialdemokraterna och inflytelserika kurder med en tydlig agenda.

– Hon (Kakabaveh, red. anm.) har inte stöd bland kurder för det hon håller på med. Vi har tvärtom fått många viktiga kurder att ringa henne. De vet att det inte vore bra för deras sak om den här regeringen faller, uppger källan.

Missade samtal

Enligt Amineh Kakabaveh har hon haft flera missade samtal på telefonen, bland annat från just den kurdiska politiker som Expressens källa pekat ut.

– Hon ringde mig igår natt men jag har inte svarat, säger Kakabaveh.

Lägger ned sin röst

De sista samtalen mellan Kakabaveh och Socialdemokraterna skedde tidigt på tisdagsmorgonen, uppger Kakabaveh själv. Därefter tog hon beslut om att lägga ned sin röst i misstroendeomröstningen mot Morgan Johansson (S) som sker idag vid lunch.

– Han har levererat när det gäller till exempel hedersfrågorna, det är faktiskt första justitieministern som på allvar tagit tag i hedersfrågorna, säger hon till SVT.

Foto: Sveriges riksdag resp Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen