JUST NU: Misstroendeomröstning avslutad

2022 06 07

Misstroendeomröstningen mot Morgan Johansson (S) är avslutad.

Inrikes- och justitieminister Morgan Johansson klarar sig och får behålla sin post i regeringen.

Totalt valde 175 riksdagsledamöter att inte stödja misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson, vilket innebär att det saknades en röst för att fälla ministern.

Vågmästarinnan och politiska vilden Amineh Kakabaveh fällde avgörandet. Hon valde att lägga ner sin röst och resultatet tillskrevs således 175-174 i Morgan Johanssons favör.

Försökte påverka politiska vilden

Socialdemokraterna kan ha fått den avgörande rösten från Amineh Kakabaveh tack vare kontakter med kurdiska företrädare i Syrien, uppger källor till Expressen.

Partiet uppges ha tagit kontakt med företrädarna för att be dem uppmana den politiska vilden att inte fälla Sveriges regering.

Socialdemokraterna uppges ha kontaktat kurdiska företrädare som försökte övertyga Amineh Kakabaveh om att lägga ned sin röst.

Kakabaveh förnekar

Huvudpersonen själv förnekar att sådana samtal ska ha ägt rum.

– Jag har absolut inte pratat med dem. Och även om jag hade gjort det är jag inte en människa som låter mig påverkas, säger hon till tidningen.

Kurder har ringt upp

Källorna till Expressen uppger dock att det har förekommit kontakter mellan Socialdemokraterna och inflytelserika kurder med en tydlig agenda.

– Hon (Kakabaveh, red. anm.) har inte stöd bland kurder för det hon håller på med. Vi har tvärtom fått många viktiga kurder att ringa henne. De vet att det inte vore bra för deras sak om den här regeringen faller, uppger källan.

Missade samtal

Enligt Amineh Kakabaveh har hon haft flera missade samtal på telefonen, bland annat från just den kurdiska politiker som Expressens källa pekat ut.

– Hon ringde mig igår natt men jag har inte svarat, säger Kakabaveh.

Lägger ned sin röst

De sista samtalen mellan Kakabaveh och Socialdemokraterna skedde tidigt på tisdagsmorgonen, uppger Kakabaveh själv. Därefter tog hon beslut om att lägga ned sin röst i misstroendeomröstningen mot Morgan Johansson (S) som sker idag vid lunch.

– Han har levererat när det gäller till exempel hedersfrågorna, det är faktiskt första justitieministern som på allvar tagit tag i hedersfrågorna, säger hon till SVT.

Foto: Sveriges riksdag resp Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen