JUST NU: Misstroendeomröstning avslutad

2022 06 07

Misstroendeomröstningen mot Morgan Johansson (S) är avslutad.

Inrikes- och justitieminister Morgan Johansson klarar sig och får behålla sin post i regeringen.

Totalt valde 175 riksdagsledamöter att inte stödja misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson, vilket innebär att det saknades en röst för att fälla ministern.

Vågmästarinnan och politiska vilden Amineh Kakabaveh fällde avgörandet. Hon valde att lägga ner sin röst och resultatet tillskrevs således 175-174 i Morgan Johanssons favör.

Försökte påverka politiska vilden

Socialdemokraterna kan ha fått den avgörande rösten från Amineh Kakabaveh tack vare kontakter med kurdiska företrädare i Syrien, uppger källor till Expressen.

Partiet uppges ha tagit kontakt med företrädarna för att be dem uppmana den politiska vilden att inte fälla Sveriges regering.

Socialdemokraterna uppges ha kontaktat kurdiska företrädare som försökte övertyga Amineh Kakabaveh om att lägga ned sin röst.

Kakabaveh förnekar

Huvudpersonen själv förnekar att sådana samtal ska ha ägt rum.

– Jag har absolut inte pratat med dem. Och även om jag hade gjort det är jag inte en människa som låter mig påverkas, säger hon till tidningen.

Kurder har ringt upp

Källorna till Expressen uppger dock att det har förekommit kontakter mellan Socialdemokraterna och inflytelserika kurder med en tydlig agenda.

– Hon (Kakabaveh, red. anm.) har inte stöd bland kurder för det hon håller på med. Vi har tvärtom fått många viktiga kurder att ringa henne. De vet att det inte vore bra för deras sak om den här regeringen faller, uppger källan.

Missade samtal

Enligt Amineh Kakabaveh har hon haft flera missade samtal på telefonen, bland annat från just den kurdiska politiker som Expressens källa pekat ut.

– Hon ringde mig igår natt men jag har inte svarat, säger Kakabaveh.

Lägger ned sin röst

De sista samtalen mellan Kakabaveh och Socialdemokraterna skedde tidigt på tisdagsmorgonen, uppger Kakabaveh själv. Därefter tog hon beslut om att lägga ned sin röst i misstroendeomröstningen mot Morgan Johansson (S) som sker idag vid lunch.

– Han har levererat när det gäller till exempel hedersfrågorna, det är faktiskt första justitieministern som på allvar tagit tag i hedersfrågorna, säger hon till SVT.

Foto: Sveriges riksdag resp Regeringskansliet

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen