JUST NU: Misstroendeomröstning avslutad

2022 06 07

Misstroendeomröstningen mot Morgan Johansson (S) är avslutad.

Inrikes- och justitieminister Morgan Johansson klarar sig och får behålla sin post i regeringen.

Totalt valde 175 riksdagsledamöter att inte stödja misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson, vilket innebär att det saknades en röst för att fälla ministern.

Vågmästarinnan och politiska vilden Amineh Kakabaveh fällde avgörandet. Hon valde att lägga ner sin röst och resultatet tillskrevs således 175-174 i Morgan Johanssons favör.

Försökte påverka politiska vilden 

Socialdemokraterna kan ha fått den avgörande rösten från Amineh Kakabaveh tack vare kontakter med kurdiska företrädare i Syrien, uppger källor till Expressen.

Partiet uppges ha tagit kontakt med företrädarna för att be dem uppmana den politiska vilden att inte fälla Sveriges regering.

Socialdemokraterna uppges ha kontaktat kurdiska företrädare som försökte övertyga Amineh Kakabaveh om att lägga ned sin röst.

Kakabaveh förnekar

Huvudpersonen själv förnekar att sådana samtal ska ha ägt rum.

– Jag har absolut inte pratat med dem. Och även om jag hade gjort det är jag inte en människa som låter mig påverkas, säger hon till tidningen.

Kurder har ringt upp

Källorna till Expressen uppger dock att det har förekommit kontakter mellan Socialdemokraterna och inflytelserika kurder med en tydlig agenda.

– Hon (Kakabaveh, red. anm.) har inte stöd bland kurder för det hon håller på med. Vi har tvärtom fått många viktiga kurder att ringa henne. De vet att det inte vore bra för deras sak om den här regeringen faller, uppger källan.

Missade samtal

Enligt Amineh Kakabaveh har hon haft flera missade samtal på telefonen, bland annat från just den kurdiska politiker som Expressens källa pekat ut. 

– Hon ringde mig igår natt men jag har inte svarat, säger Kakabaveh.

Lägger ned sin röst

De sista samtalen mellan Kakabaveh och Socialdemokraterna skedde tidigt på tisdagsmorgonen, uppger Kakabaveh själv. Därefter tog hon beslut om att lägga ned sin röst i misstroendeomröstningen mot Morgan Johansson (S) som sker idag vid lunch.

– Han har levererat när det gäller till exempel hedersfrågorna, det är faktiskt första justitieministern som på allvar tagit tag i hedersfrågorna, säger hon till SVT.

Foto: Sveriges riksdag resp Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Rysslands ilska mot Sverige når nya nivåer.

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen