Moderaterna kräver stopp för kvotflyktingar

2022 03 19

Sverige bör omgående frysa mottagandet av kvotflyktingar och enbart fokusera på de som flyr kriget i Ukraina.

Kraven kommer från Moderaterna och riktas mot regeringen.

– Om vi inte stramar åt nu får vi en mycket sämre förmåga att hjälpa dem som är på flykt från Ukraina, säger Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för partiet till Expressen.

Lovat kvotflyktingar

Sverige har sedan tidigare lovat FN:s flyktingorgan UNHCR att ta emot 5 000 kvotflyktingar under 2022. Nu menar Moderaterna att överenskommelsen måste brytas och kvoten stoppas. 

Istället bör Sverige helt och hållet koncentrera resurserna till att hjälpa alla de människor som flyr från kriget i Ukraina.

Hjälpa kommunerna

Maria Malmer Stenergard utvecklar sitt resonemang på Twitter.

– Nu måste kommunerna få möjlighet att fokusera helt och fullt på dem som kommer från Ukraina. Det är många som vill hjälpa men de kan inte samtidigt belastas med en hög invandring i övrigt, framhåller hon.

Tre miljoner har flytt

Totalt har tre miljoner människor redan lämnat Ukraina. Migrationsverket har tidigare flaggat för att 200 000 personer från landet kan komma att fly till Sverige redan under våren.

14 000 ansökningar idag

Under eftermiddagen höll regeringen och Migrationsverket en presskonferens för att uppdatera om situationen.

– Nu i morse har vi tagit emot strax över 14 000 ansökningar, säger Migrationsverkets generalsekreterare Mikael Ribbenvik enligt SVT.

9,8 miljarder kronor

Migrationsverket ska under fredagen meddela regeringen vad man beräknar att flyktingmottagandet från Ukraina kommer att kosta. 

I den beräkningen utgår myndigheten dock från att 76 000 människor kommer att ha flytt till Sverige vid halvårsskiftet. Enligt Migrationsverkets bedömningar kommer den totala notan landa på 9,8 miljarder kronor. 

Digitala ansökningar

Mottagandet kan dock komma att effektiviseras med digitala ansökningar från och med måndag.
– Det kommer att lätta på köer och utöka kapaciteten radikalt, säger Mikael Ribbenvik på presskonferensen enligt SVT.

Foto:  A Adolfsson

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen