Moderaterna kräver stopp för kvotflyktingar

2022 03 19

Sverige bör omgående frysa mottagandet av kvotflyktingar och enbart fokusera på de som flyr kriget i Ukraina.

Kraven kommer från Moderaterna och riktas mot regeringen.

– Om vi inte stramar åt nu får vi en mycket sämre förmåga att hjälpa dem som är på flykt från Ukraina, säger Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för partiet till Expressen.

Lovat kvotflyktingar

Sverige har sedan tidigare lovat FN:s flyktingorgan UNHCR att ta emot 5 000 kvotflyktingar under 2022. Nu menar Moderaterna att överenskommelsen måste brytas och kvoten stoppas. 

Istället bör Sverige helt och hållet koncentrera resurserna till att hjälpa alla de människor som flyr från kriget i Ukraina.

Hjälpa kommunerna

Maria Malmer Stenergard utvecklar sitt resonemang på Twitter.

– Nu måste kommunerna få möjlighet att fokusera helt och fullt på dem som kommer från Ukraina. Det är många som vill hjälpa men de kan inte samtidigt belastas med en hög invandring i övrigt, framhåller hon.

Tre miljoner har flytt

Totalt har tre miljoner människor redan lämnat Ukraina. Migrationsverket har tidigare flaggat för att 200 000 personer från landet kan komma att fly till Sverige redan under våren.

14 000 ansökningar idag

Under eftermiddagen höll regeringen och Migrationsverket en presskonferens för att uppdatera om situationen.

– Nu i morse har vi tagit emot strax över 14 000 ansökningar, säger Migrationsverkets generalsekreterare Mikael Ribbenvik enligt SVT.

9,8 miljarder kronor

Migrationsverket ska under fredagen meddela regeringen vad man beräknar att flyktingmottagandet från Ukraina kommer att kosta. 

I den beräkningen utgår myndigheten dock från att 76 000 människor kommer att ha flytt till Sverige vid halvårsskiftet. Enligt Migrationsverkets bedömningar kommer den totala notan landa på 9,8 miljarder kronor. 

Digitala ansökningar

Mottagandet kan dock komma att effektiviseras med digitala ansökningar från och med måndag.
– Det kommer att lätta på köer och utöka kapaciteten radikalt, säger Mikael Ribbenvik på presskonferensen enligt SVT.

Foto:  A Adolfsson

Text: Redaktionen


9 feb 2026

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen. 

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen