Moderaterna kräver stopp för kvotflyktingar

2022 03 19

Sverige bör omgående frysa mottagandet av kvotflyktingar och enbart fokusera på de som flyr kriget i Ukraina.

Kraven kommer från Moderaterna och riktas mot regeringen.

– Om vi inte stramar åt nu får vi en mycket sämre förmåga att hjälpa dem som är på flykt från Ukraina, säger Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för partiet till Expressen.

Lovat kvotflyktingar

Sverige har sedan tidigare lovat FN:s flyktingorgan UNHCR att ta emot 5 000 kvotflyktingar under 2022. Nu menar Moderaterna att överenskommelsen måste brytas och kvoten stoppas. 

Istället bör Sverige helt och hållet koncentrera resurserna till att hjälpa alla de människor som flyr från kriget i Ukraina.

Hjälpa kommunerna

Maria Malmer Stenergard utvecklar sitt resonemang på Twitter.

– Nu måste kommunerna få möjlighet att fokusera helt och fullt på dem som kommer från Ukraina. Det är många som vill hjälpa men de kan inte samtidigt belastas med en hög invandring i övrigt, framhåller hon.

Tre miljoner har flytt

Totalt har tre miljoner människor redan lämnat Ukraina. Migrationsverket har tidigare flaggat för att 200 000 personer från landet kan komma att fly till Sverige redan under våren.

14 000 ansökningar idag

Under eftermiddagen höll regeringen och Migrationsverket en presskonferens för att uppdatera om situationen.

– Nu i morse har vi tagit emot strax över 14 000 ansökningar, säger Migrationsverkets generalsekreterare Mikael Ribbenvik enligt SVT.

9,8 miljarder kronor

Migrationsverket ska under fredagen meddela regeringen vad man beräknar att flyktingmottagandet från Ukraina kommer att kosta. 

I den beräkningen utgår myndigheten dock från att 76 000 människor kommer att ha flytt till Sverige vid halvårsskiftet. Enligt Migrationsverkets bedömningar kommer den totala notan landa på 9,8 miljarder kronor. 

Digitala ansökningar

Mottagandet kan dock komma att effektiviseras med digitala ansökningar från och med måndag.
– Det kommer att lätta på köer och utöka kapaciteten radikalt, säger Mikael Ribbenvik på presskonferensen enligt SVT.

Foto:  A Adolfsson

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen