Moderaterna kräver stopp för kvotflyktingar

2022 03 19

Sverige bör omgående frysa mottagandet av kvotflyktingar och enbart fokusera på de som flyr kriget i Ukraina.

Kraven kommer från Moderaterna och riktas mot regeringen.

– Om vi inte stramar åt nu får vi en mycket sämre förmåga att hjälpa dem som är på flykt från Ukraina, säger Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för partiet till Expressen.

Lovat kvotflyktingar

Sverige har sedan tidigare lovat FN:s flyktingorgan UNHCR att ta emot 5 000 kvotflyktingar under 2022. Nu menar Moderaterna att överenskommelsen måste brytas och kvoten stoppas. 

Istället bör Sverige helt och hållet koncentrera resurserna till att hjälpa alla de människor som flyr från kriget i Ukraina.

Hjälpa kommunerna

Maria Malmer Stenergard utvecklar sitt resonemang på Twitter.

– Nu måste kommunerna få möjlighet att fokusera helt och fullt på dem som kommer från Ukraina. Det är många som vill hjälpa men de kan inte samtidigt belastas med en hög invandring i övrigt, framhåller hon.

Tre miljoner har flytt

Totalt har tre miljoner människor redan lämnat Ukraina. Migrationsverket har tidigare flaggat för att 200 000 personer från landet kan komma att fly till Sverige redan under våren.

14 000 ansökningar idag

Under eftermiddagen höll regeringen och Migrationsverket en presskonferens för att uppdatera om situationen.

– Nu i morse har vi tagit emot strax över 14 000 ansökningar, säger Migrationsverkets generalsekreterare Mikael Ribbenvik enligt SVT.

9,8 miljarder kronor

Migrationsverket ska under fredagen meddela regeringen vad man beräknar att flyktingmottagandet från Ukraina kommer att kosta. 

I den beräkningen utgår myndigheten dock från att 76 000 människor kommer att ha flytt till Sverige vid halvårsskiftet. Enligt Migrationsverkets bedömningar kommer den totala notan landa på 9,8 miljarder kronor. 

Digitala ansökningar

Mottagandet kan dock komma att effektiviseras med digitala ansökningar från och med måndag.
– Det kommer att lätta på köer och utöka kapaciteten radikalt, säger Mikael Ribbenvik på presskonferensen enligt SVT.

Foto:  A Adolfsson

Text: Redaktionen


28 sep 26

”Ovärdigt” – Morgan Johansson (S) rasar mot tre ministrar

2026 09 29

Tre moderata ministrar riktar kritik mot Magdalena Anderssons (S) uttalande i en intervju med Politico.

I intervjun kritiserar Andersson regeringen Kristersson för att ha fokuserat för mycket på Östersjöområdet och ägnat för lite uppmärksamhet åt det ”globala syd”, där S-ledaren anser att Europa behöver fler allierade.

– Jag tycker att de har haft en ganska låg profil i internationella frågor. De har också varit tydliga med att deras utrikespolitiska strategi är att arbeta mer i Baltikum och inte lägga så mycket tid och kraft på resten av världen. Jag tycker att det är ett misstag, säger Andersson till tidningen.

”Skapar otydlighet”

Uttalandet kritiseras av utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), försvarsminister Pål Jonson (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M). I en debattartikel anklagar de Andersson för att skapa otydlighet om inriktningen för Sveriges utrikespolitik.

– Magdalena Andersson skapar nu otydlighet om vad Sveriges säkerhetspolitiska inriktning är. Det är tyvärr inte första gången, skriver ministrarna i Aftonbladet.

Vidare varnar M-politikerna för Socialdemokraternas utrikespolitik.

– I oroliga tider är det inte läge för ett oprövat vänsterexperiment. Sverige behöver en regering som kan hålla kursen i utrikes- och säkerhetspolitiken och fortsätta prioritera Sverige och svenska folkets säkerhet.

Läs mer: Trump erbjuder vapen till ärkerivalen 

Svaret: ”Ovärdigt”

Kritiken från M får Morgan Johansson (S) att reagera kraftfullt.

– Det är ovärdigt, skriver Johansson på X.

Johansson, som är Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson, kritiserar Moderaterna för att ägna sig åt politiskt spel efter valet.

– Valet är över, statsministern har avgått och Sverige har en övergångsregering. Då försöker utrikes-, justitie- och försvarsministern sprida osäkerhet om Sveriges framtida säkerhetspolitik genom osakliga påhopp på Socialdemokraterna.

Läs också: Lavrov ger Turkiet grönt ljus 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 sep 26

Tydligt regeringsbesked från SD

2026 09 28

Magdalena Andersson (S) har lämnat tillbaka talmannens sonderingsuppdrag.

S-ledaren gav upp det första försöket att bilda regering efter att Vänsterpartiet ställt sig bakom Moderaternas kandidat Andreas Norlén i talmansomröstningen.

– Därmed har det bildats en ny konstellation i riksdagen av vänsterpartister och moderater, framhöll Andersson på en pressträff före omröstningen.

Kristerssons plan

Norlén blev återvald av riksdagen och får därmed fortsätta som talman en tredje mandatperiod.

Nu ska han ta ställning till vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Om valet faller på Ulf Kristersson (M) väntas M-ledaren försöka samla stöd kring en gemensam ekonomisk politik. Kristersson vill samla riksdagens fem ”icke-socialistiska” partier – det vill säga de fyra Tidöpartierna samt Centerpartiet.        

SD ger tydligt besked

C säger dock fortsatt nej till att samarbeta med Sverigedemokraterna.

Samtidigt står SD fast vid sitt krav på att fälla varje regering där de själva inte ingår. Det uppger Jimmie Åkesson efter valet av talman.  

–  Vi kommer inte acceptera någon regering som vi själva inte sitter med i, säger SD-ledaren till SVT.

Därmed kvarstår en tydlig låsning mellan de partier som Ulf Kristersson vill samla bakom en regering.

”Regeringsparti eller oppositionsparti”

Jimmie Åkessons besked ligger i linje med SD:s tidigare hållning i regeringsfrågan.

– Inför valet år 2026 kommer vi sverigedemokrater att ta upp kampen mot sossarna om att bli Sveriges största parti och efter nästa val är vi antingen ett regeringsparti eller ett oppositionsparti, sade SD-ledaren i sitt sommartal.

Läs också: ”En miljard kan dö” – Bill Gates varnar

FAKTA: Så bildas regeringen

- Det vanligaste skälet till att en ny regering bildas är efter ett riksdagsval.

- Det är riksdagens talman som tar fram ett förslag till statsminister.

- Riksdagen röstar om statsministern som talmannen har föreslagit.

- Den som väljs till statsminister utser övriga ministrar i regeringen.

- Statsministern avger en regeringsförklaring där hen redogör för det viktigaste i den politik som hen vill arbeta för framöver.

- Regeringsskiftet sker vid en konselj på slottet där statschefen konstaterar att regeringsskiftet har ägt rum.

Källa: Riksdagen

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen