Moderaterna och Liberalerna vill införa vaccinkrav i vård och omsorg

2021 10 03

Äldre och sjuka ska inte behöva möta ovaccinerad personal inom vård och omsorg.

Det anser Moderaterna och Liberalerna rapporterar Sveriges Radio och de båda partierna vill nu att det införs vaccinkrav inom vården som innebär att alla som nyanställs inom viss vård och omsorg måste vara vaccinerade mot covid-19.

De mest sjuka och äldre

– Det är ju rimligt att om man söker anställning för att vårda de mest sjuka och sköra och äldre människor att man är vaccinerad vid det tillfället, säger Moderaternas socialpolitiska talesperson Camilla Walterson Grönvall till Ekot.

Vill ha nationella regler

Moderaterna kräver att S-MP-regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer så att alla vet exakt hur kraven för vaccination vid nyanställning ska se ut. Liberalerna anser att saken ska hanteras genom att smittskyddslagen förtydligas.

– Regioner, kommuner, SKR – många organisationer som verkligen berörs av den här lagstiftningen försöker nu bena ut vad det är som gäller, säger L:s sjukvårdspolitiska talesperson Lina Nordquist till Ekot.

Socialministern vill inte svara

Men socialminister Lena Hallengren vill inte svara på frågan uppger Ekot. Istället anser hon att frågan ska hanteras vid ett senare skede längre fram. Hon föredrar att istället fokusera på att befintlig personal ska vaccineras men S-MP-regeringen har ändå inte framfört något sådant förslag.

– Den som arbetar i vård och omsorg och i patientnära relationer ska ju vara vaccinerad, det är arbetsgivarnas ansvar att se till att det blir så, säger Lena Hallengren (S).

ANALYS

Oavsett vad man anser om kravet på att nyanställd personal inom vård och omsorg ska vara vaccinerad eller inte så bör regeringen kunna svara på frågan. Ändå konstaterar Sveriges Radio att socialministern helt enkelt inte vill svara.

En regering hanterar givetvis en rad frågor samtidigt och varför just denna fråga – som är mycket aktuell just nu – inte ska aktualiseras för närvarande framgår inte av socialministerns svar.

Foto: G. Pflueger

[yop_poll id="705"]

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)