JUST NU: Moskva pekar ut Pippi Långstrump och Mumintrollet i nya affischer

2022 07 13

Två folkkära karaktärer har blivit föremål för en rysk affischkampanj.

I våras dök det upp flera affischer utanför busshållplatserna vid den svenska ambassaden i Moskva.

Då pekades bland annat Astrid Lindgren, Ingmar Bergman och Ingvar Kamprad ut i grova anklagelser om att de skulle ha varit nazister.

Pippi och Mumin pekas ut

Nu är det dags igen. På nytt har affischer satts upp på samma plats i Moskva, och återigen är det budskap som riktas mot Sverige men också Finland.

Den här gången är det Pippi Långstrump och Mumintrollet som har hamnat i fokus, rapporterar Svenska Dagbladet.

Tidningen har varit i med Kalle Kniivilä, en svensk Rysslandsexpert och journalist på Sydsvenskan, som fått bilderna skickade till sig av en privatperson i Moskva.

Styrs av Uncle Sam

Affischerna föreställer en bild på Uncle Sam, en amerikansk patriotisk symbol, som styr Pippi Långstrump och Mumintrollet med hjälp av trådar likt ett par marionettdockor.

“Bli inte leksaker i främmande händer” står det med stora bokstäver.

– Och så citat ur novellen Hemulen som älskade tystnad: “Alltihop blir bara tingeltangel på en sophög och bråk skrik…”, skriver Kalle Kniivilä på Twitter.

Mer “raffinerad” än förra affischerna

Enligt Kalle Kniivilä ska de nya affischerna tolkas i ljuset av de nordiska ländernas inträde till Nato, och beskrivs som mer “raffinerade” än de tidigare varianterna som journalisten menar inte gick att ta på allvar.

– Att bara peka ut Astrid Lindgren som nazist är inget som slår an hos gemene svensk. Men det här är figurer man känner igen, framför allt i Sverige och Finland men även i andra delar världen, han till SvD.

Upphovsperson oklar

Det är oklart exakt vem som ligger bakom kampanjen.

– Formellt är det en obskyr organisation som knappt verkar existera egentligen. Det är svårt att veta vem som betalat, men det är en del av den allmänna propagandan. Kanske inte så att någon på Kreml tagit beslutet, men det finns många organisationer och individer i Ryssland som gärna vill göra saker som de uppfattar att Kreml vill ska bli gjort, erfar Kalle Kniivilä.

Kan ha svarat på svensk kampanj

När affischerna mot de svenska profilerna sattes upp i våras spekulerades det i att det kunde ha varit ett svar på en svensk kampanj från Asylbyrån, en advokatbyrå i Stockholm.

Byrån hade nämligen i ett tidigare skede satt upp posters på busshållplatsen utanför den ryska ambassaden där de erbjöd sig att hjälpa ambassadpersonal att söka asyl i Sverige.

– Jag vill gärna tro att det enbart var ett svar på vår. Meningen var ju att visa ett ställningstagande och har det nått fram så långt att de vill svara, ja då har det verkligen landat väl. Smickrande är nog rätt ord i sammanhanget, sade Daniel Carnstedt, anställd på byrån, till Dagens Nyheter vid tillfället.

Se bilderna här

Se bilderna på de nya affischerna i Moskva här.

JUST NU: ”Massflykt vid finska gränsen” – 30 procent har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen