JUST NU: Moskva pekar ut Pippi Långstrump och Mumintrollet i nya affischer

2022 07 13

Två folkkära karaktärer har blivit föremål för en rysk affischkampanj.

I våras dök det upp flera affischer utanför busshållplatserna vid den svenska ambassaden i Moskva.

Då pekades bland annat Astrid Lindgren, Ingmar Bergman och Ingvar Kamprad ut i grova anklagelser om att de skulle ha varit nazister.

Pippi och Mumin pekas ut

Nu är det dags igen. På nytt har affischer satts upp på samma plats i Moskva, och återigen är det budskap som riktas mot Sverige men också Finland.

Den här gången är det Pippi Långstrump och Mumintrollet som har hamnat i fokus, rapporterar Svenska Dagbladet.

Tidningen har varit i med Kalle Kniivilä, en svensk Rysslandsexpert och journalist på Sydsvenskan, som fått bilderna skickade till sig av en privatperson i Moskva.

Styrs av Uncle Sam

Affischerna föreställer en bild på Uncle Sam, en amerikansk patriotisk symbol, som styr Pippi Långstrump och Mumintrollet med hjälp av trådar likt ett par marionettdockor.

“Bli inte leksaker i främmande händer” står det med stora bokstäver.

– Och så citat ur novellen Hemulen som älskade tystnad: “Alltihop blir bara tingeltangel på en sophög och bråk skrik…”, skriver Kalle Kniivilä på Twitter.

Mer “raffinerad” än förra affischerna

Enligt Kalle Kniivilä ska de nya affischerna tolkas i ljuset av de nordiska ländernas inträde till Nato, och beskrivs som mer “raffinerade” än de tidigare varianterna som journalisten menar inte gick att ta på allvar.

– Att bara peka ut Astrid Lindgren som nazist är inget som slår an hos gemene svensk. Men det här är figurer man känner igen, framför allt i Sverige och Finland men även i andra delar världen, han till SvD.

Upphovsperson oklar

Det är oklart exakt vem som ligger bakom kampanjen.

– Formellt är det en obskyr organisation som knappt verkar existera egentligen. Det är svårt att veta vem som betalat, men det är en del av den allmänna propagandan. Kanske inte så att någon på Kreml tagit beslutet, men det finns många organisationer och individer i Ryssland som gärna vill göra saker som de uppfattar att Kreml vill ska bli gjort, erfar Kalle Kniivilä.

Kan ha svarat på svensk kampanj

När affischerna mot de svenska profilerna sattes upp i våras spekulerades det i att det kunde ha varit ett svar på en svensk kampanj från Asylbyrån, en advokatbyrå i Stockholm.

Byrån hade nämligen i ett tidigare skede satt upp posters på busshållplatsen utanför den ryska ambassaden där de erbjöd sig att hjälpa ambassadpersonal att söka asyl i Sverige.

– Jag vill gärna tro att det enbart var ett svar på vår. Meningen var ju att visa ett ställningstagande och har det nått fram så långt att de vill svara, ja då har det verkligen landat väl. Smickrande är nog rätt ord i sammanhanget, sade Daniel Carnstedt, anställd på byrån, till Dagens Nyheter vid tillfället.

Se bilderna här

Se bilderna på de nya affischerna i Moskva här.

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen