Moskvas hot mot Sverige – Varnar för militära åtgärder

2022 05 14

Sverige och Finland bör inte gå med i Nato. Då kan länderna räkna med militära konsekvenser.

Det framhävde Maria Zakharova, talesperson för ryska utrikesdepartementet, på en presskonferens i Moskva under fredagen, rapporterar BBC.

 Allvarligt svar från Moskva

Hon varnade för att en ansökan till Nato från Sverige eller Finland kommer resultera i ett allvarligt svar från Moskva.  När hon fick frågan om vilka konsekvenser ett sådant svar skulle innehålla spädde hon inte på orden.

Militära och politiska konsekvenser

– Om de skulle ta ett sådant beslut kommer det få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”, som skulle kräva att vårt land svarar med ömsesidiga åtgärder, framhävde Zakharova, enligt flera ryska nyhetsbyråer.

Viktigt för freden

Vidare framhävde Zakharova att det ryska utrikesdepartementet ser den svenska och finska regeringens engagemang för en militär alliansfri politik som en viktig faktor för att säkerhetsställa freden i norra Europa.

Agerandet för oss närmare Nato

– Ryssland driver Finland närmare ett Nato-medlemskap än någonsin tidigare, skriver Finlands tidigare statsminister Alexander Stubb på Twitter i ett inlägg som hänvisar till Rysslands uttalande om Sverige och Finland.

Motsatt effekt

Han menar att den ökade ryska aggressiviteten kan få motsatt effekt.

– Vår säkerhet har delvis baserats på en möjlighet att gå med. I denna takten har vi inget annat val än att gå med, skriver han.

Sverige avvisar 

Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) besvarade ikväll de hotfulla ryska uttalandena.

– Jag vill vara oerhört tydlig. Det är Sverige som själva och självständigt beslutar om vår säkerhetspolitiska linje, säger Magdalena Andersson.

Regeringen säger nej

I Sverige säger regeringen nej till en svenskt medlemskap i militäralliansen. Statsminister Magdalena Andersson (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) har poängterat att de inte vill ändra Sverige säkerhetspolitiska linje i en kritisk situation.

Men hos andra partier höjs röster för att Sverige måste gå med i Nato. Och att det är bråttom.

Är bråttom

Annie Lööf framhävde en önskan om att Sverige borde ansöka om ett medlemskap omedelbart i SVT:s program 30 minuter. Vid Moderaternas demonstration mot kriget i Ukraina under fredagen uttalade sig partiledaren Ulf Kristersson om ett svensk medlemskap i Nato.

Skulle hjälpt Ukraina

– Det hade varit mycket bättre om Sverige var med i Nato. Det hade varit mycket bättre för Ukraina om de var medlemmar i Nato. Det finns ingen tvekan om den saken, sade Ulf Kristersson till tv4.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

18nov25

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skatte­sänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg. 

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen

18nov25

JUST NU: “Skicka ukrainska trupper till Baltikum“

2025 11 18

En EU-chef vill placera ukrainska soldater i Litauen.

EU-kommissionären Andrius Kubilius, tidigare Litauens premiärminister och i dag ansvarig för försvars- och rymdfrågor inom EU, föreslår att en ukrainsk bataljon placeras i Litauen när fred väl uppnås i Ukraina.

Enligt honom skulle det ge en ”extra och tidsenlig säkerhetsgaranti” för hela regionen, rapporterar LRT.

Del av Baltikums försvar

Vid säkerhetskonferensen Defending Baltics 2025 förklarar Kubilius att Ukrainas erfarna militärstyrkor kan spela en central roll för att stärka försvaret på Natos nordöstra flank.

– Det vore bra om den stridserfarna ukrainska armén, när freden är etablerad, kan vara närvarande i alla länder i vår frontlinjeregion – med början i Baltikum – och i Litauen, bredvid den tyska brigaden och de roterande amerikanska styrkorna, säger han.

Varnar för rysk militär

Kubilius lyfter samtidigt ett allvarligt varningstecken – Rysslands militära kapacitet är i dag starkare än före invasionen av Ukraina 2022.

– Ukrainarna själva säger att Rysslands drönarförmåga är lika stark som Ukrainas, och ibland till och med starkare, säger han.

Han noterar också att Europa kan stå inför en rysk armé som kan hantera ”fyra till fem miljoner drönare per år”, något inga EU-länder har erfarenhet av.

Förslaget bygger på tanken att EU-länderna bör dra nytta av Ukrainas krigserfarenhet, inte minst deras omfattande drönarkrigföring.

– Ukraina har en stridstestad armé – 800 000 soldater och förmågan att kontrollera miljoner drönare. Och dessutom en industri som är mycket väl förberedd för krig, betonar Kubilius och uppmanar europeiska ledare att agera snabbare.

LÄS MER: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Stöd av Tyskland och USA

Litauen har redan omfattande militärt stöd från både Tyskland och USA.

Den tyska brigaden på 4 000–5 000 soldater ska vara permanent stationerad i landet senast 2027, och amerikanska trupper roterar genom landet med cirka nio månaders intervall.

En ukrainsk bataljon ska enligt Kubilius inte ses som en ersättning, utan som ett tillskott.
Han slår fast att det skulle ”stärka avskräckningen på Natos östra flank” och komplettera de nuvarande styrkorna.

LÄS MER: Macron överraskar – stort lyft för Ukraina väntar

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen