Moskvas hot mot Sverige – Varnar för militära åtgärder

2022 05 14

Sverige och Finland bör inte gå med i Nato. Då kan länderna räkna med militära konsekvenser.

Det framhävde Maria Zakharova, talesperson för ryska utrikesdepartementet, på en presskonferens i Moskva under fredagen, rapporterar BBC.

Allvarligt svar från Moskva

Hon varnade för att en ansökan till Nato från Sverige eller Finland kommer resultera i ett allvarligt svar från Moskva. När hon fick frågan om vilka konsekvenser ett sådant svar skulle innehålla spädde hon inte på orden.

Militära och politiska konsekvenser

– Om de skulle ta ett sådant beslut kommer det få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”, som skulle kräva att vårt land svarar med ömsesidiga åtgärder, framhävde Zakharova, enligt flera ryska nyhetsbyråer.

Viktigt för freden

Vidare framhävde Zakharova att det ryska utrikesdepartementet ser den svenska och finska regeringens engagemang för en militär alliansfri politik som en viktig faktor för att säkerhetsställa freden i norra Europa.

Agerandet för oss närmare Nato

– Ryssland driver Finland närmare ett Nato-medlemskap än någonsin tidigare, skriver Finlands tidigare statsminister Alexander Stubb på Twitter i ett inlägg som hänvisar till Rysslands uttalande om Sverige och Finland.

Motsatt effekt

Han menar att den ökade ryska aggressiviteten kan få motsatt effekt.

– Vår säkerhet har delvis baserats på en möjlighet att gå med. I denna takten har vi inget annat val än att gå med, skriver han.

Sverige avvisar

Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) besvarade ikväll de hotfulla ryska uttalandena.

– Jag vill vara oerhört tydlig. Det är Sverige som själva och självständigt beslutar om vår säkerhetspolitiska linje, säger Magdalena Andersson.

Regeringen säger nej

I Sverige säger regeringen nej till en svenskt medlemskap i militäralliansen. Statsminister Magdalena Andersson (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) har poängterat att de inte vill ändra Sverige säkerhetspolitiska linje i en kritisk situation.

Men hos andra partier höjs röster för att Sverige måste gå med i Nato. Och att det är bråttom.

Är bråttom

Annie Lööf framhävde en önskan om att Sverige borde ansöka om ett medlemskap omedelbart i SVT:s program 30 minuter. Vid Moderaternas demonstration mot kriget i Ukraina under fredagen uttalade sig partiledaren Ulf Kristersson om ett svensk medlemskap i Nato.

Skulle hjälpt Ukraina

– Det hade varit mycket bättre om Sverige var med i Nato. Det hade varit mycket bättre för Ukraina om de var medlemmar i Nato. Det finns ingen tvekan om den saken, sade Ulf Kristersson till tv4.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

JUST NU: Putins skrytbygge stoppas – pengarna räcker inte

2025 12 03

De ryska myndigheterna tvingas till ett stopp i ett planerat jättebygge.

För ett par år sedan gav Rysslands diktator Vladimir Putin ett uppdrag till sin regering och flera myndigheter att göra en utredning.

Det som skulle undersökas var möjligheten att bygga en järnvägslinje från Sibirien till Kina, den Nordsibiriska järnvägen.

Nu, när utredningen ligger på Putins bord, tvingas Ryssland att backa från planerna.

– De ryska myndigheterna sätter stopp för att bygga en ny järnväg från Sibirien till Kina på grund av brist på pengar, uppger The Moscow Times.

Stor investering

Putins planer på att bygga den Nordsibiriska järnvägen, kallad Sevsib, är ett omfattande projekt.

– Skapandet av Sevsib innebär bland annat byggandet av en lång sträcka järnväg, uppger tidningen.

Och den svårtillgängliga terrängen utgör ytterligare svårigheter och kostnader för projektet.

– Sträckan mellan Tashtagol och Urumqi innebär skapandet av en ny ingång till Kina via den 55 kilometer långa västra delen av den rysk-kinesiska gränsen i Altai, mellan Kazakstan och Mongoliet. På grund av den svåra terrängen övervägdes byggandet av två tunnlar under Altaj, framhåller tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Vi har bara börjat" - USA utfärdar militärt hot

Skulle främja den socioekonomiska utvecklingen

Den planerade järnvägen var en del av en strategi för att främja den socioekonomisk utveckling i Sibirien, vilket finns med som ett uttalat mål för Kreml fram till 2035.

Men den höga kostnaden, som beräknas till 50 biljoner rubel, sätter nu stoppa för bygget då det är långt över den budget som finns tillgänglig för investeringar kopplade till den ryska järnvägen.

– Regeringen beslutade att överge projektet på grund av dess höga kostnader, säger en anonym källa med insyn till ryska medier, rapporterar tidningen.

– Kostnaden för att lägga Sevsib uppskattas till 50 biljoner rubel på grund av svåra geologiska förhållanden, och investeringsprogrammet för ryska järnvägar har tidigare minskats avsevärt och kommer år 2026 inte att vara högre än en biljon rubel.

LÄS OCKSÅ: Kreml bryter tystnaden efter toppmötet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

SMOCKAN: Sverige på väg att förlora 20 miljarder kronor

2025 12 03

Omkring 20 miljarder kronor är på väg att gå upp i rök för svenska staten.

Det är Skatteverkets senaste prognos, efter att företag som under pandemin fick anstånd och kunde vänta med att betala skatt därefter har gått i konkurs ett efter ett.

Hittills har omkring tio miljarder kronor redan gått förlorat, rapporterar SR.

– Sedan räknar vi med att ytterligare 5-10 miljarder inte kommer att betalas tillbaka, så det kommer att sluta med någonstans mellan 15-20 miljarder som inte betalas tillbaka, säger Tomas Envall, sektionschef på Skatteverket, till radion.

Får knappt tillbaka någonting

Det var när coronapandemin slog undan benen på många företag som det gick att skjuta fram inbetalning av skatten.

Många valde då att utnyttja möjligheten. Men många aktörer har också gått i konkurs på vägen, vilket gör att Skatteverket i bästa fall får tillbaka småsmulor av den skatteskuld som återstod.

– I vissa konkurser får vi tillbaka lite, men eftersom vi är en oprioriterad borgenär så får vi i många konkurser ingenting, förklarar Tomas Envall.

Över 9 000 företag

Ett exempel är konkursade IAC som före konkursen hade en skatteskuld på 1,3 miljarder kronor. Den största av allihop efter pandemin.

Men det finns betydligt fler företag som gått omkull.

Tidigare i år hade över 9 000 företag med anstånd kastat in handduken, enligt SVT.

– Troligtvis hjälpte det företagen till en början, men i den budgeten som regeringen satte för anstånden så har de inte räknat med så mycket förluster som vi nu räknar med att det kommer bli, sade Tomas Envall till tv-kanalen i våras.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

"Tickande bomb"

Redan för ett år sedan talades det om att så många som 17 000 företag fortfarande var skyldiga staten pengar. Många kan inte betala tillbaka – och då finns inget annat alternativ än konkurs.

I november 2023 bedömde Svensk Näringsliv att 14 miljarder kronor i skatteintäkter väntades brinna inne.

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, sade Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di vid tidpunkten.

LÄS MER: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen