Moskvas hot mot Sverige – Varnar för militära åtgärder

2022 05 14

Sverige och Finland bör inte gå med i Nato. Då kan länderna räkna med militära konsekvenser.

Det framhävde Maria Zakharova, talesperson för ryska utrikesdepartementet, på en presskonferens i Moskva under fredagen, rapporterar BBC.

Allvarligt svar från Moskva

Hon varnade för att en ansökan till Nato från Sverige eller Finland kommer resultera i ett allvarligt svar från Moskva. När hon fick frågan om vilka konsekvenser ett sådant svar skulle innehålla spädde hon inte på orden.

Militära och politiska konsekvenser

– Om de skulle ta ett sådant beslut kommer det få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”, som skulle kräva att vårt land svarar med ömsesidiga åtgärder, framhävde Zakharova, enligt flera ryska nyhetsbyråer.

Viktigt för freden

Vidare framhävde Zakharova att det ryska utrikesdepartementet ser den svenska och finska regeringens engagemang för en militär alliansfri politik som en viktig faktor för att säkerhetsställa freden i norra Europa.

Agerandet för oss närmare Nato

– Ryssland driver Finland närmare ett Nato-medlemskap än någonsin tidigare, skriver Finlands tidigare statsminister Alexander Stubb på Twitter i ett inlägg som hänvisar till Rysslands uttalande om Sverige och Finland.

Motsatt effekt

Han menar att den ökade ryska aggressiviteten kan få motsatt effekt.

– Vår säkerhet har delvis baserats på en möjlighet att gå med. I denna takten har vi inget annat val än att gå med, skriver han.

Sverige avvisar

Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) besvarade ikväll de hotfulla ryska uttalandena.

– Jag vill vara oerhört tydlig. Det är Sverige som själva och självständigt beslutar om vår säkerhetspolitiska linje, säger Magdalena Andersson.

Regeringen säger nej

I Sverige säger regeringen nej till en svenskt medlemskap i militäralliansen. Statsminister Magdalena Andersson (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) har poängterat att de inte vill ändra Sverige säkerhetspolitiska linje i en kritisk situation.

Men hos andra partier höjs röster för att Sverige måste gå med i Nato. Och att det är bråttom.

Är bråttom

Annie Lööf framhävde en önskan om att Sverige borde ansöka om ett medlemskap omedelbart i SVT:s program 30 minuter. Vid Moderaternas demonstration mot kriget i Ukraina under fredagen uttalade sig partiledaren Ulf Kristersson om ett svensk medlemskap i Nato.

Skulle hjälpt Ukraina

– Det hade varit mycket bättre om Sverige var med i Nato. Det hade varit mycket bättre för Ukraina om de var medlemmar i Nato. Det finns ingen tvekan om den saken, sade Ulf Kristersson till tv4.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen