Moskvas hot mot Sverige – Varnar för militära åtgärder

2022 05 14

Sverige och Finland bör inte gå med i Nato. Då kan länderna räkna med militära konsekvenser.

Det framhävde Maria Zakharova, talesperson för ryska utrikesdepartementet, på en presskonferens i Moskva under fredagen, rapporterar BBC.

Allvarligt svar från Moskva

Hon varnade för att en ansökan till Nato från Sverige eller Finland kommer resultera i ett allvarligt svar från Moskva. När hon fick frågan om vilka konsekvenser ett sådant svar skulle innehålla spädde hon inte på orden.

Militära och politiska konsekvenser

– Om de skulle ta ett sådant beslut kommer det få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”, som skulle kräva att vårt land svarar med ömsesidiga åtgärder, framhävde Zakharova, enligt flera ryska nyhetsbyråer.

Viktigt för freden

Vidare framhävde Zakharova att det ryska utrikesdepartementet ser den svenska och finska regeringens engagemang för en militär alliansfri politik som en viktig faktor för att säkerhetsställa freden i norra Europa.

Agerandet för oss närmare Nato

– Ryssland driver Finland närmare ett Nato-medlemskap än någonsin tidigare, skriver Finlands tidigare statsminister Alexander Stubb på Twitter i ett inlägg som hänvisar till Rysslands uttalande om Sverige och Finland.

Motsatt effekt

Han menar att den ökade ryska aggressiviteten kan få motsatt effekt.

– Vår säkerhet har delvis baserats på en möjlighet att gå med. I denna takten har vi inget annat val än att gå med, skriver han.

Sverige avvisar

Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) besvarade ikväll de hotfulla ryska uttalandena.

– Jag vill vara oerhört tydlig. Det är Sverige som själva och självständigt beslutar om vår säkerhetspolitiska linje, säger Magdalena Andersson.

Regeringen säger nej

I Sverige säger regeringen nej till en svenskt medlemskap i militäralliansen. Statsminister Magdalena Andersson (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) har poängterat att de inte vill ändra Sverige säkerhetspolitiska linje i en kritisk situation.

Men hos andra partier höjs röster för att Sverige måste gå med i Nato. Och att det är bråttom.

Är bråttom

Annie Lööf framhävde en önskan om att Sverige borde ansöka om ett medlemskap omedelbart i SVT:s program 30 minuter. Vid Moderaternas demonstration mot kriget i Ukraina under fredagen uttalade sig partiledaren Ulf Kristersson om ett svensk medlemskap i Nato.

Skulle hjälpt Ukraina

– Det hade varit mycket bättre om Sverige var med i Nato. Det hade varit mycket bättre för Ukraina om de var medlemmar i Nato. Det finns ingen tvekan om den saken, sade Ulf Kristersson till tv4.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen