JUST NU: MP underkänner S-satsning – kan dra tillbaka stöd

2022 08 12

Socialdemokraterna presenterade idag ett paket för “rättvis klimatomställning”.

Paketet presenterades av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) och finansminister Mikael Damberg (S).

Det kallas för “klimatpolitik för vanligt folk”.

Men satsningen får underkänt av Miljöpartiets språkrör Per Bolund.

Han menar att paketet består av gamla förslag som MP tog fram under tiden de satt i regering.

– Vi har vant oss vid att alla miljöreformer kommer från oss och det är bra att partier ställer sig bakom det. Men jag hade önskat att Socialdemokraterna varit mer ambitiösa när de nu presenterar sin klimatpolitik som de går till val på, säger Per Bolund till Aftonbladet.

Inte tillräckligt starka

Bolund poängterar att förslagen i sig inte är fel.

Problemet enligt honom är att reformerna inte är tillräckligt starka.

– Vi är stolta över det vi drev fram, men det här visar inte att Socialdemokraterna tar klimatkrisen på allvar, säger Per Bolund.

“Räcker inte för att stödja S”

MP-ledaren menar att Socialdemokraternas förslag är så pass bristfälliga att Miljöpartiet inte kan stödja en socialdemokratiskt ledd regering.

– Vi hade önskat att Socialdemokraterna klarat av att komma med något nytt. Att bara leva på gamla förslag som Miljöpartiet tvingat igenom i förhandlingar är inte imponerande. Det här kommer inte räcka för att vi ska stödja en socialdemokratiskt ledd regering, säger Bolund till Aftonbladet.

Laddstolpar och gratis kollektivtrafik för unga

Bland Socialdemokraternas förslag återfinns bland annat en ökning av tillgången till allmänna laddstolpar för elbilar – det ska bli dubbelt så många 2030 jämfört med idag.

En annan idé är att gymnasieelever och studenter ska resa gratis kollektivt under sommaren samt en reform av reseavdraget.

– Även den som pendlar långa avstånd med tåg eller buss kommer att omfattas, framhöll Mikael Damberg på en presskonferens enligt DN.

Han tillade:

– Det krävs en klimatpolitik som fungerar för alla i Sverige.

Slår ifrån sig kritiken

Annika Strandhäll håller inte med Per Bolund om kritiken att paketet inte är ambitiöst nog.

– Klimatet är vår tids ödesfråga. Nu har vi socialdemokrater presenterat ett starkt paket för en rättvis klimatomställning för vanligt folk. Jag är glad att Per Bolund, liksom vi socialdemokrater, har höga ambitioner när det gäller klimatomställningen, framhäver klimat- och miljöministern till Aftonbladet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen