JUST NU: MP underkänner S-satsning – kan dra tillbaka stöd

2022 08 12

Socialdemokraterna presenterade idag ett paket för “rättvis klimatomställning”.

Paketet presenterades av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) och finansminister Mikael Damberg (S).

Det kallas för “klimatpolitik för vanligt folk”.

Men satsningen får underkänt av Miljöpartiets språkrör Per Bolund.

Han menar att paketet består av gamla förslag som MP tog fram under tiden de satt i regering.

–  Vi har vant oss vid att alla miljöreformer kommer från oss och det är bra att partier ställer sig bakom det. Men jag hade önskat att Socialdemokraterna varit mer ambitiösa när de nu presenterar sin klimatpolitik som de går till val på, säger Per Bolund till Aftonbladet.

Inte tillräckligt starka

Bolund poängterar att förslagen i sig inte är fel.

Problemet enligt honom är att reformerna inte är tillräckligt starka.

– Vi är stolta över det vi drev fram, men det här visar inte att Socialdemokraterna tar klimatkrisen på allvar, säger Per Bolund.

“Räcker inte för att stödja S”

MP-ledaren menar att Socialdemokraternas förslag är så pass bristfälliga att Miljöpartiet inte kan stödja en socialdemokratiskt ledd regering.

– Vi hade önskat att Socialdemokraterna klarat av att komma med något nytt. Att bara leva på gamla förslag som Miljöpartiet tvingat igenom i förhandlingar är inte imponerande. Det här kommer inte räcka för att vi ska stödja en socialdemokratiskt ledd regering, säger Bolund till Aftonbladet.

Laddstolpar och gratis kollektivtrafik för unga

Bland Socialdemokraternas förslag återfinns bland annat en ökning av tillgången till allmänna laddstolpar för elbilar – det ska bli dubbelt så många 2030 jämfört med idag.

En annan idé är att gymnasieelever och studenter ska resa gratis kollektivt under sommaren samt en reform av reseavdraget.

– Även den som pendlar långa avstånd med tåg eller buss kommer att omfattas, framhöll Mikael Damberg på en presskonferens enligt DN.

Han tillade:

– Det krävs en klimatpolitik som fungerar för alla i Sverige.

Slår ifrån sig kritiken

Annika Strandhäll håller inte med Per Bolund om kritiken att paketet inte är ambitiöst nog.

– Klimatet är vår tids ödesfråga. Nu har vi socialdemokrater presenterat ett starkt paket för en rättvis klimatomställning för vanligt folk. Jag är glad att Per Bolund, liksom vi socialdemokrater, har höga ambitioner när det gäller klimatomställningen, framhäver klimat- och miljöministern till Aftonbladet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen