MP vill skriva kontrakt med SD

2023 04 28

Inför fredagens riksdagsdebatt har partiet förberett ett ”kontrakt” på att Sverige inte ska överge målen – något som regeringen har anklagats för att göra i olika avseenden.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund uppmanar nu både regeringen och deras samarbetspartner SD att skriva under.

Framför allt vänder sig Bolund till klimatminister Romina Pourmokhtari (L) och regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna, rapporterar SvD.

– Sverigedemokraterna har möjlighet att ansluta sig till de mål som alla andra står bakom. Vi ger dem en andra chans, säger Bolund till tidningen

Vill slopa klimatmålen

Sju av åtta partier i Sveriges riksdag har röstat igenom de nationella klimatmålen.

Alla förutom Sverigedemokraterna.

Partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen har öppnat för att slopa målen.

Enligt honom finns det punkter och formuleringar i Tidöavtalet som öppnar för ett sådant scenario.

–  Jag tror att det kan bli svårt eftersom de andra har investerat mycket trovärdighet i detta. Men klimatmålen är ju fortfarande bara text på ett papper, sa Kinnunen till SvD i början av december 2022.

Långsiktigt klimatmål

Sveriges långsiktiga klimatmål innebär att Sverige ska ha noll nettoutsläpp senast 2045.

På vägen dit finns flera etappmål:

- Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990.

Sverigedemokraterna ställer sig inte bakom målet.

Partiet ilsknade till när energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) fastslog att Sverige ska nå målet på en pressträff i januari.

– Det är inte det som står i Tidöavtalet, och det är heller inte någonting som tagits upp i projektgruppen – att målet ska vara nettonollutsläpp till år 2045. Det tycker vi är väldigt märkligt, sa Martin Kinnunen till Altinget efter pressträffen.

Svarat på kritiken

Klimatminister Romina Pourmokhtari har svarat på SD-kritiken.

Hon hänvisar till klimatlagen som bland annat innehåller direktiv om att nettonollutsläpp ska uppnås 2045.

– Det är en lag som har röstats igenom av Sveriges riksdag. När vi igår presenterade Tidöavtalet så kan det vara så att vissa ledamöter anser att man inte ska gå in på andra delar av klimatpolitiken, framhöll ministern efter Kinnunens utspel.

Foto: S. Graham 

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen