Glatt besked för Magdalena Andersson

2022 11 01

Magdalena Andersson får fortsatt beröm när både SVT/Novus och Expressen/Sifo presenterar nya opinionssiffror.

Magdalena Andersson må ha tappat posten som statsminister och regeringsföreträdare.

I en ny mätning från Expressen/Sifo framgår ändå att hon fortsatt är den partiledaren som merparten av de tillfrågade har störst förtroende för.

58 procent anger att de har ganska eller stort förtroende för S-ledaren, att jämföra med M-ledaren Ulf Kristersson som noteras för 38 procent.

Ökat under Ukrainakrig

– Ulf Kristerssons siffra är inte så mycket lägre än vad Magdalena Andersson hade när hon tillträdde, framhåller Toivo Sjörén, opinionschef på Kantar Public som har låtit utföra Sifo-mätningen, för tidningen.

Han tillägger:

– Sen har hon ökat under kriget i Ukraina.

Kvinnor mer negativa till nya regeringen

Undersökningen från opinionsföretaget ger också vid handen att kvinnor är mer negativa till ny nybildade regeringen än vad män är.

I ännu en färsk undersökning framkommer att Liberalernas partiledare Johan Pehrson tappar förtroende medan Centerpartiets Annie Lööf ökar. Det visar en SVT/Novus-undersökning om partiledarförtroende.

Marja Lemne, statsvetare, framhåller att L-ledarens tapp föga förvånande beror på valet av samarbetspartner: Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

– Det har funnits ett motstånd både inom hans eget parti och andra över att man återigen bytt sida, poängterar hon för kanalen.

Enligt Novus sa sig 14 procent ha mycket eller ganska stort förtroende för Johan Pehrson, att jämföra med 21 procent som gav samma omdöme i augusti.

Motsvarande siffror för avgående C-ledaren Annie Lööf var 29 respektive 22 procent.

MÄTNINGEN FRÅN SVT/NOVUS

Så många har ganska eller mycket stort förtroende för partiledarna (siffran inom parentes från mätningen i augusti)

Magdalena Andersson (S): 54 procent (54)

Ulf Kristersson (M): 37 procent (36)

Jimmie Åkesson (SD): 32 procent (29)

Ebba Busch (KD): 30 procent (29)

Annie Lööf (C): 29 procent (22)

Nooshi Dadgostar (V): 23 procent (23)

Johan Pehrson (L): 14 procent (21)

Per Bolund (MP): 12 procent (11)

Märta Stenevi (MP): 12 procent (10)

Källa: SVT/Novus

Foto: Socialdemokraterna resp-A. Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Farkost nedskjuten – Finland blixtagerar

2026 08 14

Ett Natostridsflyg har skjutit ned en drönare.

Händelsen inträffade ovanför Lettland under natten mot fredag, uppger den lettiska militären.

– Sök skydd och stanna inomhus. Om du ser ett lågt flygande och misstänkt föremål, håll avstånd och ring polisen, skriver militären i ett inlägg på X.

Samtidigt ljuder flyglarm i flera lettiska regioner längs gränsen mot Ryssland.

Finland blixtagerar

Försvarsmakten i Finland har agerat efter hotet i lettiskt luftrum.

Sjö- och flygtrafiken har tillfälligt begränsats över delar av östra Finska viken, rapporterar Yle.

– Detta är en försiktighetsåtgärd som syftar till att säkerställa medborgares säkerhet och myndigheternas operativa förmåga att bekämpa potentiella drönare, framhåller den finska försvarsmakten i ett uttalande.

Nedskjuten

Senare uppger Lettlands militär att drönaren har bekämpats.

– Allierade stridsflygplan har framgångsrikt skjutit ner den obemannade farkosten som flög in i luftrummet!

LÄS MER: Stridsflyg i luften – trippla varningar i Natoland

Varnat för iscensatt attack

Det är oklart varifrån drönaren har avfyrats.

Ryska myndigheter hävdar att Leningradregionen i västra delen av landet har attackerats under natten. Femton drönare uppges ha skjutits ned över regionen, där Rysslands näst största stad Sankt Petersburg är belägen.

Samtidigt har flera Natoländer varnat för att Ryssland planerar en falsk flagg-attack mot baltstaterna eller Polen.

– Vi har information om att Ryssland överväger att utföra icke-konventionella kinetiska attacker mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Det är troligt att Ryssland kommer att använda ukrainsktillverkade drönare för detta, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas till den litauiska nyhetskanalen 15min.

En falsk flagg-attack innebär en dold operation vars syfte är att lura allmänheten att en annan aktör bär ansvaret än den som faktiskt planerade och utförde operationen.

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Foto: J. Torcasio

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen