VÄRLDEN: Mycket oroande uppgifter om klimatet

2022 11 14

Idag presenterar flera internationella miljöorganisationer sina klimatindex, vilka visar mycket oroande uppgifter om klimatets framtid.

Klimatindex visar årligen hur 59 länder arbetar för att få ned växthusgasutsläppen. I år visar siffrorna att inget land lever upp till vad som krävs. Ett av länderna som har tappat i klimatindex är Australien, som klättrar från plats 55 till 63, rapporterar australienska miljöorganisationen Climate Council.

Även om Sverige ligger relativt bra till, finns det mycket kvar att göra.

– Även om Sverige ligger bland de bättre så kan man använda sin energi mer effektivt, säger Jan Burck vid organisationen Germanwatch som arbetat med rapporten, enligt Sveriges Radio.

Möten om klimatet sedan 1990

FN har sedan 1990-talet samlat ledare från hela världen för att samtala om klimatet.

Världen bli varmare för varje år och utsläppen minskar inte, något som flera rapporter från FN tidigare har visat.

Temperaturen får inte överstiga mer än två grader, något som bestämdes på ett klimatmöte i Paris redan 2015, rapporterar SR.

Det finns dock fortfarande hopp om att kunna hantera klimatkrisen.

– Vi kommer att hitta ett sätt för hur vi alla kommer att hantera klimatkrisen, säger USA:s klimatsändebud John Kerry, enligt Reuters.

Håller presskonferens idag

Idag, måndagen den 14 november kommer Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att hålla en presskonferens på COP27 i Egypten, uppger regeringen på sin hemsida.

Med på pressträffen kommer även Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie att vara.

Presskonferensen kommer att hållas 16.30 svensk tid (17.30 lokal tid).

”Göra vad vi kan”

Regeringen lyfter på sin hemsida ett uttalande av Pourmokhtari.

– Ett av EU:s och också Sveriges viktigaste fokus under COP27 är att göra vad vi kan för att nå ett beslut kring arbetsprogrammet för utsläppsbegränsningar. Men många länder ser också mötet i år som angeläget att sätta ett tydligare fokus på stöd till skador och förluster, klimatanpassning och finansiering, alla aspekter behöver ingå. Varje COP är ett momentum, så vi behöver jobba hårt som länder för att nå våra åtaganden, menar klimat- och miljöministern.

Foto: M. Held

Text: Redaktionen


JUST NU: Enormt eldklot – Putins olja står i lågor

2025 11 14

Under natten till fredagen har Ryssland gått till massiv attack mot Ukraina. 

Hundratals drönare och flera missiler har skickats mot huvudstaden Kyiv.

En person har dött och minst 24 har skadats, enligt Kyiv Independent.

Men Ukraina har slagit tillbaka.

I natt har ukrainska drönarattacker riktats mot den ryska hamnstaden Novorossijsk i Krasnodar. En av de största oljeterminalerna i södra Ryssland har träffats och stått i lågor under natten.

Oberoende The Moscow Times beskriver attacken som “massiv” och på sociala medier sprids videoklipp som visar ett enormt eldklot som stiger mot himlen till följd av attacken.

– Detta är oljeterminalen i Novorssisjk efter attacken. Samtidigt attackerar Ryssland bostadshus och energiinfrastruktur, kommenterar Andrii Kovalenko, chef för Ukrainas centrum för motverkande av desinformation, på Telegram.

Mycket viktig byggnad

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter som ska exporteras.

Totalt ingår 30 oljetankar i komplexet som ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

– Det hanterar en betydande del av Rysslands export av råolja från Uralbergen sjövägen, förklarar The Moscow Times.

LÄS MER: Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

Ryssland: skjutit ned 66 drönare

Enligt ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti har Rysslands luftförsvar skjutit ned totalt 66 drönare över Krasnodar kraj i natt.

Påståendet har inte kunnat bekräftas av västerländska medier.

Den ryska nyhetsbyrån uppger också att ett civilt fartyg i samma hamn träffades i samband med attacken, vilket ska ha skadat tre personer i besättningen.

LÄS MER: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Foto: X

Text: Redaktionen


Nytt förslag: två grupper ska inte ingå i hets mot folkgrupp

2025 11 14

Sverigedemokraterna vill se över och begränsa lagen om hets mot folkgrupp.

Inför partiets landsdagar i november har en rad motioner lämnats in som föreslår att lagen, som funnits i Sverige sedan 1948, skrotas.

Några av argumenten som framförs är att fokus bör ligga på yttrandefriheten och att den nuvarande lagtexten är svårtolkad.

– Vi har haft två fall nyligen där personer blivit dömda för att de uttryckt att “dragqueens är äckligt”. Det är såklart ett märkligt sätt att kommunicera på, men bör det vara olagligt att yttra den sortens åsikter, då är mitt svar såklart nej, säger SD-ledamoten Leonid Yurkovskiy som är en alla som lämnat in en motion om saken, till SR.

Blev anmäld

Det är inte första gången som lagen om hets mot folkgrupp är föremål för diskussion. Frågan var het i samband med de omtalade koranbränningarna i Sverige då SD-profilen Richard Jomshof anmäldes för brottet.

Han hade då delat två islamkritiska teckningar på plattformen X. Utredningen lades sedan ned.

– Man måste kunna göra karikatyrer och dela karikatyrer även i frågor som är känsliga eller kanske till och med framför allt i frågor som är känsliga, för kan man inte göra det vill jag påstå att graden av demokrati minskar radikalt, sade Jomshof till Aftonbladet efter att han delgivits misstanke.

LÄS OCKSÅ: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Partistyrelsen: undanta två grupper

Idag omfattar hets mot folkgrupp följande skyddade grupper: ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, könsöverskridande identitet eller uttryck, trosbekännelse (religion) samt sexuell läggning.

SD:s partistyrelse har svarat på kraven med att hets mot personer i de två sistnämnda grupperna inte ska omfattas av lagen.

När det gäller frågan om sexuelle läggning kommenterar Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson saken följande:

– De flesta kan nog förstå att det inte är en folkgrupp och det är ju det som lagstiftningen till sitt namn antyder att den ska vara, ett skydd mot folkgrupper. Sen har ju det breddats och lagts på med olika saker, säger han till SR.

LÄS MER: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Foto: Niklas Forsström samt Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen