VÄRLDEN: Mycket oroande uppgifter om klimatet

2022 11 14

Idag presenterar flera internationella miljöorganisationer sina klimatindex, vilka visar mycket oroande uppgifter om klimatets framtid.

Klimatindex visar årligen hur 59 länder arbetar för att få ned växthusgasutsläppen. I år visar siffrorna att inget land lever upp till vad som krävs. Ett av länderna som har tappat i klimatindex är Australien, som klättrar från plats 55 till 63, rapporterar australienska miljöorganisationen Climate Council.

Även om Sverige ligger relativt bra till, finns det mycket kvar att göra.

– Även om Sverige ligger bland de bättre så kan man använda sin energi mer effektivt, säger Jan Burck vid organisationen Germanwatch som arbetat med rapporten, enligt Sveriges Radio.

Möten om klimatet sedan 1990

FN har sedan 1990-talet samlat ledare från hela världen för att samtala om klimatet.

Världen bli varmare för varje år och utsläppen minskar inte, något som flera rapporter från FN tidigare har visat.

Temperaturen får inte överstiga mer än två grader, något som bestämdes på ett klimatmöte i Paris redan 2015, rapporterar SR.

Det finns dock fortfarande hopp om att kunna hantera klimatkrisen.

– Vi kommer att hitta ett sätt för hur vi alla kommer att hantera klimatkrisen, säger USA:s klimatsändebud John Kerry, enligt Reuters.

Håller presskonferens idag

Idag, måndagen den 14 november kommer Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att hålla en presskonferens på COP27 i Egypten, uppger regeringen på sin hemsida.

Med på pressträffen kommer även Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie att vara.

Presskonferensen kommer att hållas 16.30 svensk tid (17.30 lokal tid).

”Göra vad vi kan”

Regeringen lyfter på sin hemsida ett uttalande av Pourmokhtari.

– Ett av EU:s och också Sveriges viktigaste fokus under COP27 är att göra vad vi kan för att nå ett beslut kring arbetsprogrammet för utsläppsbegränsningar. Men många länder ser också mötet i år som angeläget att sätta ett tydligare fokus på stöd till skador och förluster, klimatanpassning och finansiering, alla aspekter behöver ingå. Varje COP är ett momentum, så vi behöver jobba hårt som länder för att nå våra åtaganden, menar klimat- och miljöministern.

Foto: M. Held

Text: Redaktionen

JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen