VAL 2022: Mycket positivt besked för två partier

2022 09 09

Riksdagens två ”krispartier” – Miljöpartiet och Liberalerna – får ett glatt besked med endast två dagar kvar till valet.

Enligt SvD/ Newsworthy stora valprognos har partiernas chanser att klara riksdagsspärren ökat betydligt.

– Miljöpartiets och Liberalernas chans att stanna kvar i riksdagen ökar i våra prognoser de allra sista dagarna. Modellen vänder tydligare mot att de klarar sig, säger Måns Magnusson, docent i statistik vid Uppsala universitet, till SvD

Från 50/50 till säker mark

Modellen, utvecklad av statistiker vid Uppsalas och Lunds universitet, bygger på sammanslagningar av de allra senaste opinionsundersökningarna.

De senaste veckorna har modellen förutspått att både MP och L riskerar att falla på målsnöret.

– Sannolikheten för att Miljöpartiet respektive Liberalerna klarar fyraprocentsspärren har sjunkit de senaste dagarna och ligger på 50/50, fastslog mätningen i tisdags.

Men i den senaste sammanställningen landar partierna en bra bit över fyraprocentspärren.

När modellen simulerar riksdagsvalet 1 000 gånger får MP ett genomsnittligt stöd på 4,7 procent. Liberalerna får ett ännu högre stöd – 5,2 procent.

Fördel Kristersson

I kampen om regeringsmakten är det numera fördel Ulf Kristersson (M).

Hans regeringsalternativ blir störst i 602 av 1 000 simuleringar.

– Balansen mellan blocken har varit väldigt stabil sedan vi började göra prognoser i början av sommaren. Det är öppet men har varit en mycket svag fördel för vänstersidan. I den allra senaste körningen är Kristersson i ledningen, stärkt av bra mätningar och att L:s chans att klara spärren är högre än tidigare, säger Jens Finnäs, datajournalist på Newsworthy, till SvD.

Fakta

SvD:s prognos ”Vem vinner valet”

Prognosmodellen väger samman:

Föregående vals resultat och SCB:s partisympatimätning från maj 2022 som riktmärke.
Samtliga opinionsinstituts senaste väljarbarometrar.
Historiska mönster, så som små partiers förutsättningar att spurta.

Varje gång en ny opinionsmätning publiceras gör en dator simuleringar av 1 000 riksdagsval utifrån de senaste siffrorna om varje parti, och ser hur resultaten fördelar sig.

Källa: SvD

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny svensk stad kan bildas

2025 11 27

Tre orter kan komma att slås ihop till en stad.

Det är i Västra Götaland som förslaget nu har fått fart.

Moderaterna och Liberalerna i regionen har sedan tidigare föreslagit att de tre orterna Kinna, Skene och Örby i Marks kommun ska slås ihop till en stad.

En folkomröstning kan komma att bli aktuell för att nå fram till ett nytt namn på staden – som kan bli så enkelt som Mark, rapporterar Markbladet.

Nytt – men behåller

Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit ett beslut om att gå vidare med att marknadsföra vad som beskrivs som en “medelstor stad” bestående av Kinna, Skene och Örby.

Orterna ska behålla sina egna namn – men ett namn på den nya staden ska arbetas fram.

– Det finns en politisk majoritet för att försöka jobba med en marknadsföringskampanj för att sätta ett namn på den medelstora staden, säger kommunalrådet Ulf Dahlberg (S) till Markbladet.

– Det kan leda fram till en folkomröstning om vilket namn men vi kan inte byta namn på orterna.

Vid valet

Ett förslag som ligger på bordet är att helt enkelt döpa den nya staden till Mark.

Men det kan bli en folkomröstning som får avgöra i samband med valet i september nästa år.

– Om vi gör så är det väldigt effektivt att göra det i samband med allmänna val och det är också förslaget, säger Dahlberg.

Läs mer: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Stor förändring

I dag bor majoriteten av svenskarna i städer eller tätorter.

För 200 år sedan såg Sverige helt annorlunda ut jämfört med idag.

Av Sveriges 2,3 miljoner invånare bodde 90 procent på landsbygden.

– Under industrialiseringen vid slutet av 1800-talet växte städerna och det uppstod också nya städer, förklarar Statistiska centralbyrån.

– Många lämnade landsbygden och sökte sig till städerna. I början av 1930-talet bodde lika många i som utanför tätorter.

Omvänt idag

Urbaniseringen var som allra snabbast under 40- och 50-talet.

Under den perioden ökade befolkningen i tätorter med runt en miljon samtidigt som befolkningen utanför tätort minskade med 400 000.

– Idag är förhållandet omvänt jämfört med i början av 1800-talet; nästan 90 procent av befolkningen bor i tätort, fortsätter Statistiska centralbyrån.

Läs mer: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: J. Jacobsson

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är meningslöst” – Putin stänger dörren

2025 11 27

Rysslands diktator Vladimir Putin avfärdar möjligheten att underteckna ett fredsavtal så länge Ukrainas nuvarande regering sitter vid makten.

Det fastslår han under en pressträff i Kirgizistan.

– Det är meningslöst att underteckna dokument med det nuvarande ukrainska ledarskapet, säger Putin enligt Sky News.

Han kritiserar den ukrainska regeringen för att inte ha hållit val under kriget och påpekar att Ryssland annordnat val, trots att landet också ”befunnit sig i ett tillstånd av väpnad konflikt”.

– Ryssland vill komma överens med Ukraina så småningom, men det är juridiskt omöjligt nu. Ukraina behöver styras av friska människor som vill bygga en sund relation med Ryssland på lång sikt, säger Putin.

Inga val i krigstid

Ukrainas får inte anordna val under krigstid. Landets konstitution fastslår att inga val kan anordnas när det råder undantagstillstånd i landet.

– Senast 180 dagar efter att undantagstillståndet upphört bör fria och demokratiska val hållas för att säkerställa folkets vilja och den fria världens förtroende, förklarade Ukrainas ex-president Petro Porosjenko i ett inlägg på Facebook efter att USA uppmanat till nyval i Ukraina.

– Min stab är och har alltid varit orubbligt emot val under ett krig. Vi har sagt, och fortsätter att säga, att val endast kan äga rum efter en vapenvila och undertecknandet av ett fredsavtal med säkerhetsgarantier för Ukraina, fastslog Porosjenko.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Låtsatsval i Ryssland

Ryssland har annordnat ett riggat presidentval under kriget.

Putin ställde upp helt utan seriösa motkandidater och fick omkring 90 procent av rösterna.

LÄS OCKSÅ: Natochefen sätter ned foten – trotsar USA och Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen