15 dec 2025

Mycket skakande uppgifter om Ikeamöbler

2022 11 25

Dina Ikeamöbler kan ha blivit tillverkade av torterade politiska fångar i Belarus.

Uppgifterna kommer från en rapport utförd av den brittiska miljöorganisationen Earthsight, som har intervjuat en mängd politiska fångar.

De beskriver hur man under tortyr arbetar med trävaror för Belarus fängelsemyndighet, som i praktiken fungerar som ett enormt skogsföretag.

Tusentals fångar jobbar med att fälla träd och bearbeta dem, bland annat för att exportera möbler.

En av flera kedjor

I den rapport som släpps idag, fredag, pekas bland annat svenska möbelföretaget Ikea ut som en av flera kedjor som via underleverantörer köpt trä och möbler från fångindustrin.

– Träindustrin är enormt viktig för Belarus. Med tanke på att alla skogar som detta trä kommer från är statligt ägda, kommer i slutändan alla dessa pengar in i regeringen och tjänar till att stödja Lukasjenkos regim, säger Sam Lawson, chef för Earthsight, enligt Aftonbladet som uppmärksammat rapporten.

Tre möbler pekas ut

Även Disclose, ett franskt nätverk för granskande journalistik, har rapporterat om att Ikeas underleverantörer i Belarus vid tillfällen utnyttjat tvångsarbetskraft  för att producera möbler åt det svenska möbelföretaget.

Enligt det franska nätverket rör det sig sannolikt om exempelvis bokhyllan Bagggebo, byrån Kullen och sängmöbeln Brimnes.

Pågått i ett decennium

Earthsight menar att det inte är någon ny företeelse. Tvärtom har det pågått i över tio år.

En av de främsta anledningarna till att detta inte avslöjats tidigare är att importörerna har getts falska garantier av den gröna märkningen FSC. Ett annat viktigt skäl är att det inte har funnits något EU-krav på att stora företag ska genomföra en riktig kontroll av att mänskliga rättigheter efterlevs i sina leveranskedjor. Detta är något vi kräver måste förändras, säger Sam Lawson.

Avböjer kommentar

Ikea vill inte kommentera uppgifterna när Aftonbladet når dem. Istället hänvisar man till ett uttalande på möbeljättens hemsida.

Vi på Ikea tar dessa rapporter på allvar och är bekymrade. Vi utreder påståendena. För närvarande har vi inga bevis som styrker påståendena i nyhetsrapporterna. Vi är tydliga på alla marknader där vi är närvarande att kränkningar av mänskliga rättigheter, såsom tvångs- och tvångsarbete, inte har någon plats i vår verksamhet, meddelar Ikea.

Bröt Rysslandslöfte

I våras var Ikea i blåsväder med anledning av att uppgifter om att kedjan fortsatt göra affärer med Ryssland, trots att man lovat att avbryta allt samarbete med diktaturen efter invasionen av Ukraina.

Det har tidigare rapporterats om hur möbeljätten uppgetts se över möjligheten att åter öppna sin verksamhet i Ryssland.

Uppgifterna bekräftades då av Rysslands biträdande industri- och handelsminister Viktor Evtukhov.

Dementeras av Ikea

Ikea har dock dementerat uppgifterna. Inte heller i Ukraina är det aktuellt att öppna inom överskådlig framtid.

– Vår verksamhet i Ukraina är för närvarande nedstängd av hänsyn till våra medarbetares säkerhet. Den kommer att förbli stängd tills det blir säkert för medarbetare och kunder, har Ikea och  Ingka Group konstaterat till Expressen.

LÄS MER: Ikea lovade bojkotta Ryssland – har brutit sitt löfte

Foto: Ikea

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen