Mycket skakande uppgifter om Ikeamöbler

2022 11 25

Dina Ikeamöbler kan ha blivit tillverkade av torterade politiska fångar i Belarus.

Uppgifterna kommer från en rapport utförd av den brittiska miljöorganisationen Earthsight, som har intervjuat en mängd politiska fångar.

De beskriver hur man under tortyr arbetar med trävaror för Belarus fängelsemyndighet, som i praktiken fungerar som ett enormt skogsföretag.

Tusentals fångar jobbar med att fälla träd och bearbeta dem, bland annat för att exportera möbler.

En av flera kedjor

I den rapport som släpps idag, fredag, pekas bland annat svenska möbelföretaget Ikea ut som en av flera kedjor som via underleverantörer köpt trä och möbler från fångindustrin.

– Träindustrin är enormt viktig för Belarus. Med tanke på att alla skogar som detta trä kommer från är statligt ägda, kommer i slutändan alla dessa pengar in i regeringen och tjänar till att stödja Lukasjenkos regim, säger Sam Lawson, chef för Earthsight, enligt Aftonbladet som uppmärksammat rapporten.

Tre möbler pekas ut

Även Disclose, ett franskt nätverk för granskande journalistik, har rapporterat om att Ikeas underleverantörer i Belarus vid tillfällen utnyttjat tvångsarbetskraft  för att producera möbler åt det svenska möbelföretaget.

Enligt det franska nätverket rör det sig sannolikt om exempelvis bokhyllan Bagggebo, byrån Kullen och sängmöbeln Brimnes.

Pågått i ett decennium

Earthsight menar att det inte är någon ny företeelse. Tvärtom har det pågått i över tio år.

En av de främsta anledningarna till att detta inte avslöjats tidigare är att importörerna har getts falska garantier av den gröna märkningen FSC. Ett annat viktigt skäl är att det inte har funnits något EU-krav på att stora företag ska genomföra en riktig kontroll av att mänskliga rättigheter efterlevs i sina leveranskedjor. Detta är något vi kräver måste förändras, säger Sam Lawson.

Avböjer kommentar

Ikea vill inte kommentera uppgifterna när Aftonbladet når dem. Istället hänvisar man till ett uttalande på möbeljättens hemsida.

Vi på Ikea tar dessa rapporter på allvar och är bekymrade. Vi utreder påståendena. För närvarande har vi inga bevis som styrker påståendena i nyhetsrapporterna. Vi är tydliga på alla marknader där vi är närvarande att kränkningar av mänskliga rättigheter, såsom tvångs- och tvångsarbete, inte har någon plats i vår verksamhet, meddelar Ikea.

Bröt Rysslandslöfte

I våras var Ikea i blåsväder med anledning av att uppgifter om att kedjan fortsatt göra affärer med Ryssland, trots att man lovat att avbryta allt samarbete med diktaturen efter invasionen av Ukraina.

Det har tidigare rapporterats om hur möbeljätten uppgetts se över möjligheten att åter öppna sin verksamhet i Ryssland.

Uppgifterna bekräftades då av Rysslands biträdande industri- och handelsminister Viktor Evtukhov.

Dementeras av Ikea

Ikea har dock dementerat uppgifterna. Inte heller i Ukraina är det aktuellt att öppna inom överskådlig framtid.

– Vår verksamhet i Ukraina är för närvarande nedstängd av hänsyn till våra medarbetares säkerhet. Den kommer att förbli stängd tills det blir säkert för medarbetare och kunder, har Ikea och  Ingka Group konstaterat till Expressen.

LÄS MER: Ikea lovade bojkotta Ryssland – har brutit sitt löfte

Foto: Ikea

Text: Redaktionen


2dec25

JUST NU: Ny regel vid besiktningen – vanligt krav slopas

2025 12 02

Sedan 2018 utrustas alla nya bilar med SOS-tjänsten eCall, som kopplar upp sig automatiskt vid olyckor.

I dag beräknas över 1,5 miljoner personbilar i Sverige vara utrustade med eCall.

Vid besiktning av fordonen kontrolleras funktionen. En varningslampa som indikerar för fel i eCall-systemet kan komma att tändas och enligt nuvarande regler ska fordon då underkännas och beläggas med körförbud.

Men nu slopas kravet, som en konsekvens av att telekombranschen avvecklar 2G- och 3G-näten.

Transportstyrelsen uppmanar samtliga besiktningsföretag att avstå från att kontrollera eCall vid besiktning. Detta eftersom flera fordon skulle underkännas i samband med att eCall inte längre kan kopplas upp mot de gamla näten.

– Den här lampan kan alltså komma att indikera ett fel som beror på att uppkopplingen mot nät saknas – inte att något i själva fordonet är trasigt. Det behövs ytterligare information från diagnossystemet för att förstå av vilken anledning varningslampan tänds och den informationen är svår att få fram, säger Mikael Kyller, sektionschef på Transportstyrelsen.

Nya regler 1 januari

Den nya regeln väntas formellt träda i kraft i början av januari. Men besiktningsföretagen uppmanas redan nu att avstå från att kontrollera eCall.

– Vi har ingen reell rätt att kräva att besiktningsföretagen gör så här men de är också måna om att hantera den här situationen på ett bra sätt gentemot sina kunder. Fordonsägare skulle annars kunna drabbas av brister som både är svåra att kontrollera och reparera och regelförändringen är på gång, säger Mikael Kyller.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden 

FAKTA: eCall i svenska bilar

- Bara sedan kravet på eCall infördes 2018 har det registrerats cirka 1,6 miljoner personbilar.

- Utöver dessa kan även äldre bilar drabbas av fel på komfortfunktioner eller eCall.

- Även om systemet inte var obligatoriskt innan 2018 kan det anses utgöra en brist hos fordonet om funktionen uteblir, exempelvis om man köpt en begagnad bil som säljaren lovat ska ha eCall.

Källa: Riksförbundet M Sverige

LÄS OCKSÅ: MOTOR: Mångmiljonär död i ”bisarr” olycka – enorm samling skänks bort 

Foto: Obi

Text: Redaktionen


2 december 2025

Prislappen på hemelektronik chockhöjs

2025 12 02

Elektronikskatten kommer höjas till rekordnivå under 2026.

Från 1 januari nästa år blir det dyrare att köpa tv, diskmaskin, spelkonsol eller annan hemelektronik på grund av en höjd elektronikskatt.

Detta innebär att konsumenter i värsta fall kan komma att få betala upp till nästan 700 kronor mer.

Ny rekordnivå 

Elektronikskatten, formellt kallad skatt för kemikalier i viss elektronik, har sedan 2017 höjts nästan varje år och har totalt ökat med 73 procent.

Den 1 januari 2026 höjs skatten med ytterligare 0,7 procent, vilket innebär att den går upp till 12,42 kronor per kilo för vitvaror och 180,71 kronor per kilo för övrig hemelektronik.

Samtidigt höjs maxbeloppet per vara från 548,21 kronor till 552,27 kronor.

För större produkter, som tv-apparater och tvättmaskiner, kan detta innebära att priset inklusive moms stiger rejält.

– Från årsskiftet får svenska konsumenter betala upp till 690 kronor mer på grund av elektronikskatten när de köper exempelvis en tv, spelkonsol, tvättmaskin eller monitor, uppger branschorganisationen ElektronikBranschen.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Skatten måste tas bort”

Branschorganisationen ElektronikBranschen har länge kritiserat skatten, bland annat i rapporten ”Den ohållbara elektronikskatten”, som lyfter fram negativa konsekvenser för både miljö och svensk konkurrenskraft.

– Hushåll och företag är pressade och ändå lägger staten en extra skatt på vardagens teknik. Elektronikskatten snedvrider konkurrensen, är administrativt betungande och saknar positiva miljöeffekter. Den måste tas bort – inte höjas, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen.

Enligt Enebrink innebär varje förändring av skatten även stora kostnader för företagen, som måste uppdatera sina system och administration, resurser som enligt henne kunde användas till verkligt miljöarbete.

– Varje gång elektronikskatten ändras innebär det stora kostnader för företagen som behöver ändra i sina system. Det är resurser som skulle kunna användas till riktigt miljöarbete, säger Pernilla Enebrink.

Så påverkas konsumenter

Skatten omfattar både vitvaror som kyl, frys och diskmaskin samt hemelektronik som tv-apparater, datorskärmar och spelkonsoler.

Formellt betalas skatten av tillverkare, importörer eller grossister, men i praktiken går kostnaden vidare till konsumenterna.

Syftet med skatten är att minska farliga ämnen i elektronikprodukter, främst flamskyddsmedel, men branschen menar att den höjda kostnaden har begränsad miljönytta och slår hårt mot både svenska jobb och investeringar.

LÄS MER: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Mohammadreza-alidoost

Text: Redaktionen