Myndighet går ut med varning om vårdcentraler

2023 10 01

Ekobrottsmyndigheten utfärdar en varning angående svenska vårdcentraler.

Gängkriminaliteten i Sverige har fått allt större uppmärksamhet under den senaste tiden.

En mycket problematisk septembermånad har inneburit att flera oskyldiga människor förlorat livet i samband med våldet.

Statsministern har hållit tal till nationen, och arbete görs nu för att se hur militären kan hjälpa till.

Nu utfärdar Ekobrottsmyndigheten en varning angående gängens koppling till vårdcentraler, rapporterar Sveriges Radio.

Driver vårdcentraler

Varningen handlar om att gängkriminella driver vårdcentraler på olika håll i Sverige.

De tjänar även mer pengar på ekonomisk brottslighet än på narkotika, och utnyttjar företag i allt högre grad.

– Vi pratar nu om att det här är multikriminella. Man ägnar sig åt många olika typer av brottslighet, säger Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande specialist Sara Persson till SR.

“Vårdcentraler och mottagningar”

De gängkriminella har etablerat närvaro i flera olika delar av samhället, nu har man även tagit sig in i sjukvården och driver vårdcentraler.

– Vi ser ju tydliga tecken på att man håller på att ta sig in i hälso-och sjukvården genom att bedriva vårdcentraler och vaccinationsmottagningar. Här är det jätteviktigt att vi inte får in de här personerna i hälso-och sjukvården, fortsätter Persson.

Flera myndigheter

Polisen framhåller att flera myndigheter samverkar för att försöka stoppa den organiserade brottsligheten.

Däribland finns just Ekobrottsmyndigheten.

– Det kan röra sig om allt från narkotikabrott och människohandel till penningtvätt och skattebrott, framhåller myndigheten.

“Unik kompetens”

Myndigheten spelar en viktig roll i att förebygga den ekonomiska brottslighet som gängen bedriver.

– Myndigheten har unika kompetenser inom området ekonomisk brottslighet och företag som brottsverktyg inom organiserad brottslighet är vanligt förekommande. Brottslig verksamhet som rör exempelvis narkotika och vapen efterföljs ofta av brott i näringsverksamhet och penningtvätt.

Foto: M. Manjun

Text: Redaktionen

JUST NU: Tiotusentals svenskar kan få pengar tillbaka

2025 12 03

Konsumentombudsmannen (KO) ha fattat ett mycket ovanligt beslut.

För första gången på 10 år har KO lämnat in en grupptalan till Allmänna reklamationsnämnd.

Grupptalan omfattar 50 000 svenska konsumenter som tecknat leasingavtal med Den Norske Bank, DNB.

KO kräver att konsumenterna ska få pengar tillbaka, eftersom de har betalat för mycket.

Bakgrunden är att leasingavtalen har marknadsförts som ett ”tryggt alternativ” med en fast månadskostnad. Sedan kom räntehöjningarna och det visade sig att den fasta månadskostnaden inte alls var fast.

”Rätt att få tillbaka”

DNB har använt ett prisjusteringsvillkor i avtalet för att öka priset i takt med att räntorna steg, vilket kom som en chock för kunderna. Konsumenter som ville bryta avtalet fick beskedet att det skulle kosta 40 procent av resterande obetalda leasingmånader.

– Patent- och marknadsdomstolen har slagit fast att prisjusteringsvillkoret är oskäligt. KO menar, med stöd av bland annat EU-domstolens praxis, att villkoret även är ogiltigt och att konsumenterna därför har rätt att få tillbaka det de betalat för mycket, framhåller KO.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

”Miljardbelopp”

Enligt KO har banken överdebiterat konsumenterna med miljardbelopp.

– Priset är den viktigaste uppgiften när ett avtal ingås. I DNB:s fall har konsumenten, enligt domstolen, ”inte ens kunnat uppskatta hur månadsavgiften kan komma att förändras”. Konsumenterna har med andra ord inte haft en aning om vad det kostade att hyra bilen av DNB, säger Pär Magnusson, processråd vid KO.

– Eftersom villkoret är ogiltigt och DNB inte frivilligt återbetalat den förhöjda hyran vänder sig KO nu till ARN med krav på återbetalning, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland

Foto: Windows

Text: Redaktionen

Positivt besked från Alecta – gäller 432 000 pensionärer

2025 12 03

Alecta presenterar en rekordnotering gällande svenskar över 66 år.

Dagens pensionärer har generellt mer pengar att röra sig med än tidigare.

– Medelsvenssons totala inkomst efter skatt är vid 67 års ålder 87 procent av den inkomst han eller hon hade vid 60 år, och dagens 67-åringar har 70 000 kronor mer om året att röra sig med jämfört med för tolv år sedan, säger Alectas pensionsekonom Staffan Ström, i ett uttalande.

– Spridningen är stor mellan individer och inkomstlägen, men vi ser en tydligt positiv trend.

En annan tydlig trend

Alecta ser också en annan stark trend bland svenskar som når pensionsåldern.

Allt fler fortsätter att arbeta, vilket också kan vara en bidragande orsak till den stärkta ekonomin.

Och sedan 2019 har antalet som väntar längre med att ta ut pension tredubblats.

- Det här är en generell trend. Vi arbetar längre upp i åldrarna, till stor del eftersom vi blivit piggare och friskare. Naturligtvis finns det äldre som har både dålig hälsa och tufft med ekonomin, men våra studier visar att äldres inkomster över tid blivit klart mycket högre, säger Staffan Ström.

446 000 svenskar

Fler svenskar än någonsin fortsätter att arbeta, trots att man passerat 66 års ålder, visar en rapport från Alecta.

Under 2023 var det hela 446 000 svenskar som fick inkomst från arbete efter 66 år fyllda.

– Det vi ser är alltså en generell senareläggning av hela nedtrappningsprocessen av arbetslivet, säger Staffan Ström.

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Delar av resultatet

Här följer några av slutsatserna i rapporten från Alecta.

- Andelen arbetande i pensionsåldern i Sverige ökar igen efter att ha stannat av under pandemiåren.

- 2023 hade 446 000 svenskar, 66 år eller äldre, någon form av arbetsinkomst.

- Av dessa kombinerar 432 000 svenskar uttag av pension med arbetsinkomst.

- Det är fler män än kvinnor som fortsätter arbeta. Bland alla svenskar som är 66 år och äldre arbetar 26 procent av männen och 18 procent av kvinnorna i någon utsträckning.

- Tre av tio 70-åringar och två av tio 75-åringar har arbetsinkomst.

- En av åtta 80-åringar och sju procent av 85-åringarna har i någon utsträckning en arbetsinkomst.

Källa: Alecta

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen