JUST NU: Myndighet motbevisar S-regeringens fuskanklagelse

2022 12 06

Svenska företag har inte i skymundan höjt priser för svenska folket.

Åtminstone inte mer än vad som kan motiveras av högre kostnader, rapporterar Sveriges Radio.

Det står Konjunkturinstitutets fast i en specialstudie som släpps idag, tisdag.

– Våra siffror visar snarare att priserna är lite lägre än företagens kostnader, men samtidigt är osäkerheten i de här beräkningarna stor, så vi väljer att formulera att de är ungefär i linje, säger Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet.

Misstänkte fuskhöjningar

Anledningen till myndighetens granskning var en misstanke hos den tidigare regeringen. Enligt dåvarande finansminister Mikael Damberg (S) fanns indikatorer på att företag utnyttjade inflationen till att höja priser mer än vad som egentligen var motiverat.

S-regeringen gav därför uppdraget till Konjunkturinstitutet att gå till botten med frågan.

– Regeringen sätter inte priser i Sverige. Däremot kan vi bidra till ökad transparens så att vi avslöjar företag som gör på det här sättet, sade Mikael Damberg till Dagens Nyheter i augusti.

Grund i drivmedelssänkning

Misstanken uppstod bland annat efter att den förra regeringen utvärderade effekterna av en tillfällig sänkning av priset på bensin och diesel.

– Vi kan konstatera att en fjärdedel av den sänkningen inte kom till bilägarna och konsumenterna utan hamnade i drivmedelbolagens fickor. Det gör mig irriterad och upprörd för vi måste hantera den här krigsekonomin tillsammans och då är det inte läge för företag att smyghöja priserna, sade Mikael Damberg vid samma tillfälle.

Skillnader mellan branscher

Nu slår dock alltså myndigheten fast att det inte fanns grund för misstanken.

Dock skiljer det sig branscher emellan. Exempelvis har restaurang- och nöjesbranschen höjt sina priser mer än vad som borde vara motiverat utifrån omständigheterna.

Ett annat exempel är drivmedelsbranschen.

– Där finner vi att priserna ökat mer än kostnaderna, säger Albin Kainelainen till SR.

Osäkra resultat

Konjunkturinstitutet betonar dock att de modellbaserade beräkningarna, som är baserade sedan andra kvartalet 2021, dock präglas av “betydande moment av osäkerhet”.

– Resultaten ska därför ses som indikativa och inte som ett definitivt svar på om konsumentpriserna har ökat mer än vad som kan motiveras av kostnadsökningar under perioden, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Kunder slår larm om populär kafékedja – flera har insjuknat

2025 05 19

Kunder slår larm om en svensk kafékedja efter att flera drabbats av matförgiftning.

Ett stort antal kunder har anmält att de har drabbats av matförgiftning efter att ha ätit på något av kedjans kaféer.

Det handlar om kafékedjan Bröd & Salt.

Kedjan får nu hård kritik av miljö- och hälsoskyddsnämnden och riskerar dryga böter.

”Systematiska” problem

Problemen rapporteras från flera håll i landet.

På Bröd & Salts kaféer i Stockholm har lax, räkor och färdiglagade rätter i flera fall förvarats för varmt, enligt miljö- och hälsoskyddsnämnden, rapporterar SR.

Nämnden beskriver dessa problem som ”systematiska”, och menar att det föreligger en stor hälsorisk för besökare.

Bröd & Salt riskerar därför vite på upp till 400 000 kronor, enligt radiokanalen.

Företagets PR-ansvariga Anneli Vest säger att man ser allvarligt på bristerna och arbetar för att åtgärda dem.

Samtidigt kommer uppgifter om över 30 anmälningar mot företaget.

”Börjar tokkräkas”

31 personer i Stockholm, Uppsala och Göteborg har anmält Bröd & Salt till miljöförvaltningen under åren 2024 och 2025, rapporterar SvD.

Vissa vittnar om att de har blivit riktigt sjuka av matförgiftning.

– Jag börjar tokkräkas och sen kräks jag i tre timmar. Ja, men sådär så ögonen blir röda, säger Yrsa Wettergren, som menar att hon blev sjuk efter att ha ätit en sallad hos kafékedjan för cirka ett år sedan, till tidningen.

De flesta av anmälningarna handlar om matförgiftning, i många fall efter att ha ätit från salladsbaren.

Annelie Vest på Bröd & Salt skriver i en kommentar till tidningen att företaget känner till anmälningarna och att man vidtar åtgärder, bland annat när det gäller temperaturkontroll.

– Vi är fullt medvetna om att temperaturkontroll är en grundläggande del av livsmedelssäkerheten. Därför har vi förstärkt vårt interna kvalitetsarbete, kommenterar hon, enligt tidningen.

Foto: T Hefitiba

Text: Redaktionen 

UPPGIFTER: Yrkesförbud införs – tusentals kan bli av med jobbet

2025 05 16

I dag jobbar över 6 000 svenskar som telefonförsäljare, enligt Statistiska centralbyrån, SCB.

Snart kan många bli av med jobbet.

Enligt uppgifter till SVT vill regeringen utreda ett förbud mot telefonförsäljning.

Detta eftersom en granskning av Konsumentverket visar på återkommande brister hos företag som bedriver telefonförsäljning.

Företagens samtal till kunder har ofta uppfattats som aggresiva och manipulativa.

Regeringen anser att det finns allvarliga problem med telefonförsäljning inom vissa branscher. Därför överväger de nu att införa ett förbud mot telefonförsäljning av lotterier, försäkringar, krediter, elavtal och spel, rapporterar tv-kanalen.

Vill se hårdare tag

Konsumentverket har krävt hårdare tag mot telefonförsäljning – bland annat ett förbud mot försäljning av lån.

– Det är försäljningsmetoden som sådan som är problematisk. Extra svårt är det för utsatta målgrupper som äldre, personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller de med låga kunskaper i svenska, skrev myndighetens generaldirektör Cecilia Tisell på DN Debatt i oktober.

Det här gäller

I dag finns det flera regler som företag som säljer varor eller tjänster via telefon måste förhålla sig till.

De måste bland annat få ett skriftligt godkännande från kunden.

Ett skriftligt godkännande kan ske på olika sätt. Kunden kan till exempel:

  • skriva under ett papper
  • godkänna avtalet via e-post eller sms
  • godkänna via e-legitimation, som till exempel bank-ID.

Företagen måste också ge tydlig information om sitt erbjudande och vilka villkor som gäller. De måste även informera om att samtalet har ett försäljningssyfte, fastslår Konsumentverket.

Kunden ska informeras om:

  • vad det är för företag
  • vilka varor eller tjänster som säljs
  • telefonförsäljarens namn
  • om försäljaren är anställd av företaget eller arbetar på uppdrag av företaget

Rätt att ångra sig

Den som tackar ja till ett erbjudande via telefon har i regel 14 dagars ångerrätt.

Kunder har rätt att anmäla företag som inte följt reglerna. Anmälan kan bland annat göras om:

  • ett företag inte följt reglerna om skriftligt godkännande
  • företaget har varit otydliga med villkoren för varan eller tjänsten.

Dessutom kan anmälan göras mot företag som använder sig av olämpliga säljmetoder. Det kan handla om fall där företaget:

  • medvetet ger felaktig eller vilseledande information vid säljtillfället
  • har aggressiva eller påstridiga säljare
  • skickar en vara utan att du beställt
  • skickar en faktura utan att du beställt
  • medvetet lurar och riktar sig till utsatta grupper, till exempel äldre och sjuka.

Källa: Konsumentverket

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen