JUST NU: Myndighet motbevisar S-regeringens fuskanklagelse

2022 12 06

Åtminstone inte mer än vad som kan motiveras av högre kostnader, rapporterar Sveriges Radio.

Det står Konjunkturinstitutets fast i en specialstudie som släpps idag, tisdag.

– Våra siffror visar snarare att priserna är lite lägre än företagens kostnader, men samtidigt är osäkerheten i de här beräkningarna stor, så vi väljer att formulera att de är ungefär i linje, säger Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet.

Misstänkte fuskhöjningar

Anledningen till myndighetens granskning var en misstanke hos den tidigare regeringen. Enligt dåvarande finansminister Mikael Damberg (S) fanns indikatorer på att företag utnyttjade inflationen till att höja priser mer än vad som egentligen var motiverat.

S-regeringen gav därför uppdraget till Konjunkturinstitutet att gå till botten med frågan.

– Regeringen sätter inte priser i Sverige. Däremot kan vi bidra till ökad transparens så att vi avslöjar företag som gör på det här sättet, sade Mikael Damberg till Dagens Nyheter i augusti.

Grund i drivmedelssänkning

Misstanken uppstod bland annat efter att den förra regeringen utvärderade effekterna av en tillfällig sänkning av priset på bensin och diesel.

– Vi kan konstatera att en fjärdedel av den sänkningen inte kom till bilägarna och konsumenterna utan hamnade i drivmedelbolagens fickor. Det gör mig irriterad och upprörd för vi måste hantera den här krigsekonomin tillsammans och då är det inte läge för företag att smyghöja priserna, sade Mikael Damberg vid samma tillfälle.

Skillnader mellan branscher

Nu slår dock alltså myndigheten fast att det inte fanns grund för misstanken.

Dock skiljer det sig branscher emellan. Exempelvis har restaurang- och nöjesbranschen höjt sina priser mer än vad som borde vara motiverat utifrån omständigheterna.

Ett annat exempel är drivmedelsbranschen.

– Där finner vi att priserna ökat mer än kostnaderna, säger Albin Kainelainen till SR.

Osäkra resultat

Konjunkturinstitutet betonar dock att de modellbaserade beräkningarna, som är baserade sedan andra kvartalet 2021, dock präglas av “betydande moment av osäkerhet”.

– Resultaten ska därför ses som indikativa och inte som ett definitivt svar på om konsumentpriserna har ökat mer än vad som kan motiveras av kostnadsökningar under perioden, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Förändring i svenska butikshyllor – från september

2025 08 31

Imorgon måndag övergår augusti till september, och då kommer också en förändring att börja bli synlig i svenska butikshyllor.

I januari meddelades att pantbeloppet höjs under 2025.

Men det är först nu i september som det kommer att bli synligt i butikshyllorna.

Förändring i butikshyllan

Pantbeloppet höjs på dryckesförpackningar av PET och aluminium, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Panten höjs från en till två kronor på aluminiumburk och liten PET-flaska, och från två till tre kronor på stor PET.

– De första produkterna kommer att finnas på butikshyllan i början av september 2025, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Producenterna har haft till september på sig att uppdatera förpackningar och etiketter, samtidigt som handelns kassa- och inköpssystem har uppdaterats.

Man har också varit tvungen att uppdatera alla pantautomater för att kunna hantera de nya pantbeloppen – men det ska ske ”i god tid före september”, har Returpack/Pantamera tidigare sagt.

Tips till konsumenterna

Den pant man får är dock den som står på förpackningen.

Under en övergångsperiod kan alltså samma produkt finnas i två olika förpackningar med olika pantbelopp. Man får alltså inte mer pant för gamla förpackningar, utan bara för nya med den nya märkningen.

– Vårt tips till konsumenterna är att vara uppmärksamma på pantmärket på förpackningen, då ser man tydligt vilket belopp man får tillbaka när man pantar, har Returpack/Pantameras marknads- och kommunikationschef Katarina Lundell tidigare sagt i ett uttalande.

– Det är ingen idé att spara på gamla förpackningar, de blir inte mer värda. Så det bästa är att fortsätta panta som vanligt, säger Katarina Lundell.

Vill få folk att panta mera

Målet med höjningen är att stimulera människor till att panta mera.

– Sveriges pantsystem är världsledande, eftersom konsumenterna vet att det gör skillnad för miljön och klimatet att panta. Vi ser varje år en liten ökning av vår höga pantningsgrad som nu ligger strax under 90 procent, säger Tomas Kjellker, vd på Returpack/Pantamera.

– Genom att göra den här höjningen ger vi systemet ytterligare en skjuts så att vi kan återvinna ännu fler burkar och flaskor, tillägger han.

Foto: Coop

Text: Redaktionen