JUST NU: Myndighet riktar ny kritik mot elstödet – kräver tre saker

2022 12 08

Försäkringskassan, myndigheten som fått i ansvar att hantera utbetalningen av regeringens elprisstöd, riktar kritik mot utformningen av stödet.

Myndigheten framhåller att personer som omfattas av ”sanktionsbeslut” eller har ”kriminella element” kan ta del av stödet och att regeringen måste ta hänyn till det, rapporterar DN.

I ett remissvar till regeringen uppger Försäkringskassan att de varken har ”praktisk eller legal möjlighet” att hindra att pengarna hamnar i fel fickor.

Kan hamna i fel fickor

Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg lyfte problematiken redan i slutet av förra veckan.

– Det är framförallt tre pusselbitar som fortfarande saknas, konstaterade han i ett pressmeddelande.

För det första behöver Försäkringskassan det slutgiltiga innehållet i den förordning som regeringen kommer att remittera de närmaste dagarna för att kunna skapa rätt utbetalningslösning.

– Vi gör också ett avrop av banktjänster från befintligt ramavtal med förnyad konkurrensutsättning som ännu inte är avslutat och som är avgörande för utbetalningarna, betonade Nils Öberg och tillade avslutningsvis:

– Sist men inte minst krävs ett säkerhetsarrangemang och effektiva kontrollsystem som undanröjer risken att pengarna hamnar i fel fickor. Först när dessa bitar faller på plats, kommer vi att kunna säga när vi är redo att betala ut pengarna.

Har inlett en analys

Försäkringskassan har som utbetalande myndighet även genomfört en analys av aktiviteter som myndigheten måste genomföra för att elstödet ska kunna betalas ut.

– Analysen omfattar hela kedjan, från att ta fram en ny lösning för att elnätsbolag ska kunna lämna in information om kund och förbrukning på ett säkert sätt till oss, till att göra beräkningar och kontroller så att inte systemet missbrukas, och till sist skapa betalningsunderlag till bankerna, uppger Försäkringskassan.

Ytterligare myndighet har invändningar

Svenska kraftnät, som tillsammans med regeringen tagit fram modellen för elstödet, riktar även kritik mot utformningen av den förordning som ska styra utbetalningen till hushåll och företag, erfar DN.

– Det kan vara svårt att i enskilda fall skilja företag från elkonsument och vi efterfrågar klarhet när det gäller dödsbon, skogsägare, enskilda firmor och ideella föreningar, framhåller myndigheten enligt tidningen.

Vidare betonar Svenska kraftnät att uppgifter om personer med skyddade identiteter inte får röjas.

Myndigheten föreslår därför en tillfällig bestämmelse som innebär att uppgifterna som elnätsföretaget skickar in sekretessbeläggs.

Utbetalning tidigast i februari

Det finns ännu inget datum för när pengarna kan betalas ut till hushåll och företag i elområde 3 och 4.

Det kan tidigast ske under februari. Det första utbetalningarna kommer att utgå till privatpersoner.

Foto: N J. Mirkovic

Text: Redaktionen

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 30

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”.

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

Östersund: 19 oktober
Umeå: 27 oktober
Luleå: 29 oktober
Sundsvall: 5 november
Borås: 15 november
Göteborg: 30 november
Lund: 10 december
Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen