JUST NU: Myndighet riktar ny kritik mot elstödet – kräver tre saker

2022 12 08

Försäkringskassan, myndigheten som fått i ansvar att hantera utbetalningen av regeringens elprisstöd, riktar kritik mot utformningen av stödet.

Myndigheten framhåller att personer som omfattas av ”sanktionsbeslut” eller har ”kriminella element” kan ta del av stödet och att regeringen måste ta hänyn till det, rapporterar DN.

I ett remissvar till regeringen uppger Försäkringskassan att de varken har ”praktisk eller legal möjlighet” att hindra att pengarna hamnar i fel fickor.

Kan hamna i fel fickor

Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg lyfte problematiken redan i slutet av förra veckan.

– Det är framförallt tre pusselbitar som fortfarande saknas, konstaterade han i ett pressmeddelande.

För det första behöver Försäkringskassan det slutgiltiga innehållet i den förordning som regeringen kommer att remittera de närmaste dagarna för att kunna skapa rätt utbetalningslösning.

– Vi gör också ett avrop av banktjänster från befintligt ramavtal med förnyad konkurrensutsättning som ännu inte är avslutat och som är avgörande för utbetalningarna, betonade Nils Öberg och tillade avslutningsvis:

– Sist men inte minst krävs ett säkerhetsarrangemang och effektiva kontrollsystem som undanröjer risken att pengarna hamnar i fel fickor. Först när dessa bitar faller på plats, kommer vi att kunna säga när vi är redo att betala ut pengarna.

Har inlett en analys

Försäkringskassan har som utbetalande myndighet även genomfört en analys av aktiviteter som myndigheten måste genomföra för att elstödet ska kunna betalas ut.

– Analysen omfattar hela kedjan, från att ta fram en ny lösning för att elnätsbolag ska kunna lämna in information om kund och förbrukning på ett säkert sätt till oss, till att göra beräkningar och kontroller så att inte systemet missbrukas, och till sist skapa betalningsunderlag till bankerna, uppger Försäkringskassan.

Ytterligare myndighet har invändningar

Svenska kraftnät, som tillsammans med regeringen tagit fram modellen för elstödet, riktar även kritik mot utformningen av den förordning som ska styra utbetalningen till hushåll och företag, erfar DN.

– Det kan vara svårt att i enskilda fall skilja företag från elkonsument och vi  efterfrågar klarhet när det gäller dödsbon, skogsägare, enskilda firmor och ideella föreningar, framhåller myndigheten enligt tidningen.

Vidare betonar Svenska kraftnät att uppgifter om personer med skyddade identiteter inte får röjas.

Myndigheten föreslår därför en tillfällig bestämmelse som innebär att uppgifterna som elnätsföretaget skickar in sekretessbeläggs.

Utbetalning tidigast i februari

Det finns ännu inget datum för när pengarna kan betalas ut till hushåll och företag i elområde 3 och 4. 

Det kan tidigast ske under februari. Det första utbetalningarna kommer att utgå till privatpersoner.

Foto: N J. Mirkovic

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish. 

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring. 

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning. 

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka. 

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden. 

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna. 

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen