JUST NU: Myndighet riktar ny kritik mot elstödet – kräver tre saker

2022 12 08

Myndigheten framhåller att personer som omfattas av ”sanktionsbeslut” eller har ”kriminella element” kan ta del av stödet och att regeringen måste ta hänyn till det, rapporterar DN.

I ett remissvar till regeringen uppger Försäkringskassan att de varken har ”praktisk eller legal möjlighet” att hindra att pengarna hamnar i fel fickor.

Kan hamna i fel fickor

Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg lyfte problematiken redan i slutet av förra veckan.

– Det är framförallt tre pusselbitar som fortfarande saknas, konstaterade han i ett pressmeddelande.

För det första behöver Försäkringskassan det slutgiltiga innehållet i den förordning som regeringen kommer att remittera de närmaste dagarna för att kunna skapa rätt utbetalningslösning.

– Vi gör också ett avrop av banktjänster från befintligt ramavtal med förnyad konkurrensutsättning som ännu inte är avslutat och som är avgörande för utbetalningarna, betonade Nils Öberg och tillade avslutningsvis:

– Sist men inte minst krävs ett säkerhetsarrangemang och effektiva kontrollsystem som undanröjer risken att pengarna hamnar i fel fickor. Först när dessa bitar faller på plats, kommer vi att kunna säga när vi är redo att betala ut pengarna.

Har inlett en analys

Försäkringskassan har som utbetalande myndighet även genomfört en analys av aktiviteter som myndigheten måste genomföra för att elstödet ska kunna betalas ut.

– Analysen omfattar hela kedjan, från att ta fram en ny lösning för att elnätsbolag ska kunna lämna in information om kund och förbrukning på ett säkert sätt till oss, till att göra beräkningar och kontroller så att inte systemet missbrukas, och till sist skapa betalningsunderlag till bankerna, uppger Försäkringskassan.

Ytterligare myndighet har invändningar

Svenska kraftnät, som tillsammans med regeringen tagit fram modellen för elstödet, riktar även kritik mot utformningen av den förordning som ska styra utbetalningen till hushåll och företag, erfar DN.

– Det kan vara svårt att i enskilda fall skilja företag från elkonsument och vi  efterfrågar klarhet när det gäller dödsbon, skogsägare, enskilda firmor och ideella föreningar, framhåller myndigheten enligt tidningen.

Vidare betonar Svenska kraftnät att uppgifter om personer med skyddade identiteter inte får röjas.

Myndigheten föreslår därför en tillfällig bestämmelse som innebär att uppgifterna som elnätsföretaget skickar in sekretessbeläggs.

Utbetalning tidigast i februari

Det finns ännu inget datum för när pengarna kan betalas ut till hushåll och företag i elområde 3 och 4. 

Det kan tidigast ske under februari. Det första utbetalningarna kommer att utgå till privatpersoner.

Foto: N J. Mirkovic

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen