JUST NU: Myndighet riktar ny kritik mot elstödet – kräver tre saker

2022 12 08

Försäkringskassan, myndigheten som fått i ansvar att hantera utbetalningen av regeringens elprisstöd, riktar kritik mot utformningen av stödet.

Myndigheten framhåller att personer som omfattas av ”sanktionsbeslut” eller har ”kriminella element” kan ta del av stödet och att regeringen måste ta hänyn till det, rapporterar DN.

I ett remissvar till regeringen uppger Försäkringskassan att de varken har ”praktisk eller legal möjlighet” att hindra att pengarna hamnar i fel fickor.

Kan hamna i fel fickor

Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg lyfte problematiken redan i slutet av förra veckan.

– Det är framförallt tre pusselbitar som fortfarande saknas, konstaterade han i ett pressmeddelande.

För det första behöver Försäkringskassan det slutgiltiga innehållet i den förordning som regeringen kommer att remittera de närmaste dagarna för att kunna skapa rätt utbetalningslösning.

– Vi gör också ett avrop av banktjänster från befintligt ramavtal med förnyad konkurrensutsättning som ännu inte är avslutat och som är avgörande för utbetalningarna, betonade Nils Öberg och tillade avslutningsvis:

– Sist men inte minst krävs ett säkerhetsarrangemang och effektiva kontrollsystem som undanröjer risken att pengarna hamnar i fel fickor. Först när dessa bitar faller på plats, kommer vi att kunna säga när vi är redo att betala ut pengarna.

Har inlett en analys

Försäkringskassan har som utbetalande myndighet även genomfört en analys av aktiviteter som myndigheten måste genomföra för att elstödet ska kunna betalas ut.

– Analysen omfattar hela kedjan, från att ta fram en ny lösning för att elnätsbolag ska kunna lämna in information om kund och förbrukning på ett säkert sätt till oss, till att göra beräkningar och kontroller så att inte systemet missbrukas, och till sist skapa betalningsunderlag till bankerna, uppger Försäkringskassan.

Ytterligare myndighet har invändningar

Svenska kraftnät, som tillsammans med regeringen tagit fram modellen för elstödet, riktar även kritik mot utformningen av den förordning som ska styra utbetalningen till hushåll och företag, erfar DN.

– Det kan vara svårt att i enskilda fall skilja företag från elkonsument och vi  efterfrågar klarhet när det gäller dödsbon, skogsägare, enskilda firmor och ideella föreningar, framhåller myndigheten enligt tidningen.

Vidare betonar Svenska kraftnät att uppgifter om personer med skyddade identiteter inte får röjas.

Myndigheten föreslår därför en tillfällig bestämmelse som innebär att uppgifterna som elnätsföretaget skickar in sekretessbeläggs.

Utbetalning tidigast i februari

Det finns ännu inget datum för när pengarna kan betalas ut till hushåll och företag i elområde 3 och 4. 

Det kan tidigast ske under februari. Det första utbetalningarna kommer att utgå till privatpersoner.

Foto: N J. Mirkovic

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Nato ger efter – Trump får sin vilja igenom

2026 05 04

USA:s president Donald Trump har varit stenhård i sin kritik mot att Nato inte backar upp amerikanerna i kriget mot Iran.

Ilskan har bland annat tagit avstamp i att exempelvis Spanien och Italien förnekat USA att använda flygbaser för att attackera mål i Mellanöstern.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! dundrade Trump tidigare i april.

Nu har Nato lyssnat på kritiken.

Och ger till vissa delar efter för den, enligt alliansens generalsekreterare Mark Rutte.

– Det har funnits viss besvikelse från amerikansk sida, men européerna har lyssnat, säger han enligt Sky News.

Beskedet: baserna ska få användas

Efter att Spanien gett rött ljus till USA att använda militärbaser på dess territorium öppnar istället andra Natomedlemmar dörren, säger Rutte.

Länder som Montenegro, Kroatien, Portugal, Frankrike, Tyskland och Storbritannien hör till allierade som genomför begäranden om användning av baser, men även annat stöd.

– De ser nu till att alla bilaterala basavtal genomförs, säger Rutte.

“Fler och fler” europeiska länder förbereder även tillgångar som minröjarfartyg nära Mexikanska golfen för att vara redo för “nästa fas”, enligt Natochefen.

Drar tillbaka trupper

Beskedet kommer kort efter att USA deklarerat att USA drar tillbaka 5 000 soldater från Tyskland, som av många tolkades som ett svar på den tyska förbundskanslern Friedrich Merz utspel om att amerikanerna “förödmjukas” i Iran.

Enligt EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas tog beslutet Europa på sängen.

– Detta visar att vi måste stärka Natos europeiska pelare, och vi måste verkligen göra mer, säger hon enligt Reuters.

LÄS MER: Explosion i Moskva nära Kreml

Merz: inget samband

Friedrich Merz har uttryckt att det inte finns något samband mellan hans dispyt med Trump och de hemkallade soldaterna.

– Det här kriget kostar oss mycket pengar. Det hämmar ekonomin och destabiliserar regionen, sade Merz förra veckan.

– Han vet inte vad han pratar om! Om Iran hade kärnvapen skulle hela världen hållas som gisslan. Jag gör något med Iran just nu som andra nationer, eller presidenter, borde ha gjort för länge sedan. Inte konstigt att Tyskland klarar sig så dåligt, både ekonomiskt och på andra sätt, löd svaret från Trump.

LÄS MER: Värsta läget på 17 år – mardröm för Putin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text. Redaktionen