Myndighet slår larm – kan inte möta kraven

2022 10 13

Boverket tvingas revidera sin tidigare byggprognos.

Enligt myndigheten riskerar byggtakten för nya bostäder i Sverige att bli så låg att den inte klara av att möta den förväntade befolkningstillväxten, rapporterar DN.

– Mycket talar för en betydande inbromsning. Vi förutsåg i vår förra prognos en inbromsning med de marknadsdata som fanns då, i maj. Sedan dess har vi sett flera väsentliga faktorer gå åt fel håll, säger Boverkets analytiker Hans-Åke Palmgren till DN.

I nuläget skulle det krävas drygt 63 000 nya bostäder per år för att komma till bukt med underskottet.

Men utvecklingen går åt fel håll.

Hans-Åke Palmgren förklarar att förändrade ränteprognoser, räntehöjningar, skyhöga energipriser och mindre realinkomster hos hushållen tvingar Boverket att revidera ner prognosen för byggtakten de kommande åren.

– Det kommer att vara en lägre takt än vad statistiken visar. Vi behöver hålla en takt på drygt 63 000 påbörjade bostäder om året för att möta bostadsbristen. Det kan inte uteslutas att takten under en tid hamnar i närheten av vad som krävs för att matcha befolkningstillväxten, men vi tror att den blir högre än så, säger Hans-Åke Palmgren till DN.

Ny milstolpe

Sveriges befolkning har ökat och passerat 10,5 miljoner invånare.

Det meddelade Statistiska centralbyrån i början av veckan.

Myndigheten pekar ut framför allt två faktorer som gjort att Sveriges invånarantal växer.

Dels har det fötts fler än vad det har dött.

Det har även invandrat fler personer till Sverige än vad det har utvandrat under 2022.

Just den senare anledningen har varit en stor förklaring till Sveriges folkökning de senaste åren, enligt SCB.

– De senaste åren har befolkningen vuxit snabbt. Den senaste ökningen från 10 miljoner till 10,5 miljoner invånare tog knappt sex år, framhåller Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB.

Fakta bostadsbyggandet i Sverige

Boverkets nuvarande byggbehovsberäkning visar att det behöver tillkomma 63 400 bostäder per år under perioden 2022 – 2030.
Förra året påbörjades cirka 71 500 bostäder vilket var en historiskt hög takt.
I år räknar Boverket med att cirka 61 000 bostäder påbörjas, för att under 2023 falla till under 50 000 nya bostäder.
År 2021 påbörjades cirka 34 000 nya hyresrätter och cirka 21 000 bostadsrätter i flerbostadshus. Antalet påbörjade hyresrätter och bostadsrätter minskar enligt Boverkets nuvarande prognos med 40 respektive 35 procent från 2021 till 2023.
Källa: Boverket

Foto: D. Soh

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Stubb säger nej till USA – ”mycket exceptionellt”

2025 12 13

Alexander Stubb planerade att resa till USA imorgon söndag.

Men resan, vars syfte var att inviga det finska konsulatet i Houston och att som överbefälhavare ta emot Finlands första F-35-jaktplan, ställs nu in.

Den finske presidenten har kallats till ett annat möte som står högre på prioriteringslistan.

– Inställandet är mycket exceptionellt, eftersom förberedelserna för republikens president vid F-35-firandet har pågått i ungefär sex månader, uppger Iltalehti.

Bjuden till ett annat möte

Anledningen till den sena avbokningen är en inbjudan till ett annat möte.

– Finlands presidentkontor meddelar att presidenten kommer att delta i diskussioner i Europa i början av veckan relaterade till fredsförhandlingarna i Ukraina, rapporterar tidningen.

Till mötet, som sammankallats av den tyske förbundskanslern Friedrich Merz och kommer äga rum i Berlin, kommer flera av Europas toppledare.

Bland annat Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, Frankrikes president Emmanuel Macron, Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, NATO:s generalsekreterare Mark Rutte och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Representation från USA förväntas också till mötet.

LÄS OCKSÅ: Ryskt militärplan utslaget

Syftet med mötet

Under mötet är förhoppningen avsikten att gå igenom ett utkast med omkring 20 fredsvillkor, som Europa hoppas att Ryssland kommer att acceptera.

– Bland annat kommer Ukraina erbjudas att bli medlem i EU under 2027, så länge de uppfyller villkoren för medlemskap. EU-medlemskap skulle stärka Ukrainas suveränitet, uppger tidningen.

Stubb ersätts

Finland kommer, istället för president Alexander Stubb, att representeras av försvarsminister Antti Häkkänen under ceremonin i USA.

Landets första F-35-jaktplan kommer att bli kvar på amerikanskt territorium en tid, där de kommer att användas i utbildningssyfte av finska piloter.

Flygplanen kommer anlända till Finland först under hösten 2026.

LÄS OCKSÅ: Erdogans uppmaning till Putin - träffades idag

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen