Myndighet slår larm – kan inte möta kraven

2022 10 13

Boverket tvingas revidera sin tidigare byggprognos.

Enligt myndigheten riskerar byggtakten för nya bostäder i Sverige att bli så låg att den inte klara av att möta den förväntade befolkningstillväxten, rapporterar DN.

– Mycket talar för en betydande inbromsning. Vi förutsåg i vår förra prognos en inbromsning med de marknadsdata som fanns då, i maj. Sedan dess har vi sett flera väsentliga faktorer gå åt fel håll, säger Boverkets analytiker Hans-Åke Palmgren till DN.

I nuläget skulle det krävas drygt 63 000 nya bostäder per år för att komma till bukt med underskottet.

Men utvecklingen går åt fel håll.

Hans-Åke Palmgren förklarar att förändrade ränteprognoser, räntehöjningar, skyhöga energipriser och mindre realinkomster hos hushållen tvingar Boverket att revidera ner prognosen för byggtakten de kommande åren.

– Det kommer att vara en lägre takt än vad statistiken visar. Vi behöver hålla en takt på drygt 63 000 påbörjade bostäder om året för att möta bostadsbristen. Det kan inte uteslutas att takten under en tid hamnar i närheten av vad som krävs för att matcha befolkningstillväxten, men vi tror att den blir högre än så, säger Hans-Åke Palmgren till DN.

Ny milstolpe

Sveriges befolkning har ökat och passerat 10,5 miljoner invånare.

Det meddelade Statistiska centralbyrån i början av veckan.

Myndigheten pekar ut framför allt två faktorer som gjort att Sveriges invånarantal växer.

Dels har det fötts fler än vad det har dött.

Det har även invandrat fler personer till Sverige än vad det har utvandrat under 2022.

Just den senare anledningen har varit en stor förklaring till Sveriges folkökning de senaste åren, enligt SCB.

– De senaste åren har befolkningen vuxit snabbt. Den senaste ökningen från 10 miljoner till 10,5 miljoner invånare tog knappt sex år, framhåller Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB.

Fakta bostadsbyggandet i Sverige

Boverkets nuvarande byggbehovsberäkning visar att det behöver tillkomma 63 400 bostäder per år under perioden 2022 – 2030.
Förra året påbörjades cirka 71 500 bostäder vilket var en historiskt hög takt.
I år räknar Boverket med att cirka 61 000 bostäder påbörjas, för att under 2023 falla till under 50 000 nya bostäder.
År 2021 påbörjades cirka 34 000 nya hyresrätter och cirka 21 000 bostadsrätter i flerbostadshus. Antalet påbörjade hyresrätter och bostadsrätter minskar enligt Boverkets nuvarande prognos med 40 respektive 35 procent från 2021 till 2023.
Källa: Boverket

Foto: D. Soh

Text: Redaktionen

USA drar sig ur – första landet i världen som lämnar

2026 01 08

Tidigare i veckan meddelade Vita huset att USA avser att lämna ett 60-tal internationella organisationer och avtal.

Ett av avtalen som Trumpregeringen vill lämna får nu särskild uppmärksamhet.

Det handlar om FN:s ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC, som amerikanerna anslöt sig till 1992.

Aldrig någonsin har det hänt att ett land lämnat avtalet – vilket skulle göra USA till det första landet i världen att göra så.

– Vi kommer inte att fortsätta att lägga ut resurser, diplomatiskt kapital och den legitimerande vikten av vårt deltagande i institutioner som är irrelevanta för eller i konflikt med våra intressen, säger USA:s utrikesminister Marco Rubio enligt CNN.

Ökar spänningar med Europa

Om USA gör verklighet av att lämna avtalet skulle det kunna öka spänningarna med landets allierade som ser klimatfrågan som en prioriterad sådan, skriver CNN.

Det aktuella avtalet kräver inte att USA ska minska fossila bränslen eller ens förorena mindre, utan utgår från ett mål om att stabilisera mängden klimatpåverkande föroreningar i atmosfären på en nivå som skulle "förhindra farlig antropogen (mänskligt orsakad) påverkan på klimatsystemet", ”förklarar kanalen.

Fördraget, som ligger till grund för internationellt samarbete om klimatförändringar, kräver dock att länderna varje år rapporterar in en inventering över sina föroreningar.

Den senaste gången skippades den inventeringen helt av Trumpregeringen.

– Vi söker samarbete där det tjänar vårt folk och kommer att stå stadigt där det inte gör det, säger Marco Rubio.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – slår till mot Ryssland

"En gåva till Kina"

När Donald Trump tillträdde som president förra året drog han för andra gången USA ur Parisavtalet. Lämnar USA även UNFCCC blir det svårt för en framtida president att få tillbaka landet i Parisavtalet, eftersom det avtalet slöts inom ramen för UNFCCC.

John Kerry, utrikesminister under Barack Obama mellan 2013 och 2017, har kallat Trumps besked för “en gåva till Kina”.

– Det är ett “get out of jail”-frikort för länder och förorenare som vill undvika ansvar, säger han enligt CNN.

LÄS MER: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Plötslig vändning – Rysslands ”livlina” faller

2026 01 08

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för snart fyra år sedan har landets ekonomi drabbats hårt.

Samtidigt har den burits upp av den nära handelsrelationen med Kina.

Handeln mellan de båda länderna ökade kraftigt under krigets inledande år.

– Under krigets första år växte handeln mellan Ryssland och Kina med 30 procent och under 2023 fortsatte den öka med samma mängd, rapporterar The Moscow Times.

Plötslig vändning 2025

Efter en kraftig ökning under flera år har trenden nu plötsligt vänt.

– Kina minskade inköpen av nästan alla råvaror från Ryssland under 2025, uppger tidningen.

– Handeln med Kina, som har blivit en livlina för den ryska ekonomin sedan väst införde sanktioner, minskade 2025 för första gången sedan kriget i Ukraina började.

Kraftig minskning

Under förra året minskade Kina sina inköp av rysk olja med 7,6 procent.

– Exporten i monetära termer kollapsade med 20 procent på grund av fallande priser och rabatter, uppger tidningen.

Den ryska kolexporten till Kina minskade med elva procent och timmerleveranserna minskade med tio procent.

När det kommer till järnmetaller är minskningen hela 63 procent.

Exporten av naturgas ökade förvisso med tolv procent, men på grund av fallande priser minskade exportvärdet ändå med 1,8 procent.

Minskar i andra riktningen också

Det är inte bara Kinas import från Ryssland som har rasat.

Detsamma gäller också handeln från Kina till grannen i norr.

– Tillgången på kinesiska varor till Ryssland minskade för första gången sedan krigets början, med 11,8 procent, rapporterar The Moscow Times.

– Importen av bilar från Kina har kollapsat med hälften.

Läs mer: Fartyg attackerat nära Turkiet

Putin vill vända trenden

Den minskade handeln oroar Kreml och Vladimir Putin, som under hösten besökte den kinesiska huvudstaden för att stärka banden länderna emellan.

Men relationen mellan stormakterna är inte jämlik.

– För Ryssland är Kina den största marknaden för råvaror, främst olja och gas. För Kina är Ryssland en liten exportmarknad i nivå med Mexiko, framhåller tidningen.

Läs mer: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen