Myndighet slår larm – kan inte möta kraven

2022 10 13

Boverket tvingas revidera sin tidigare byggprognos.

Enligt myndigheten riskerar byggtakten för nya bostäder i Sverige att bli så låg att den inte klara av att möta den förväntade befolkningstillväxten, rapporterar DN.

– Mycket talar för en betydande inbromsning. Vi förutsåg i vår förra prognos en inbromsning med de marknadsdata som fanns då, i maj. Sedan dess har vi sett flera väsentliga faktorer gå åt fel håll, säger Boverkets analytiker Hans-Åke Palmgren till DN.

I nuläget skulle det krävas drygt 63 000 nya bostäder per år för att komma till bukt med underskottet.

Men utvecklingen går åt fel håll.

Hans-Åke Palmgren förklarar att förändrade ränteprognoser, räntehöjningar, skyhöga energipriser och mindre realinkomster hos hushållen tvingar Boverket att revidera ner prognosen för byggtakten de kommande åren.

– Det kommer att vara en lägre takt än vad statistiken visar. Vi behöver hålla en takt på drygt 63 000 påbörjade bostäder om året för att möta bostadsbristen. Det kan inte uteslutas att takten under en tid hamnar i närheten av vad som krävs för att matcha befolkningstillväxten, men vi tror att den blir högre än så, säger Hans-Åke Palmgren till DN.

Ny milstolpe

Sveriges befolkning har ökat och passerat 10,5 miljoner invånare.

Det meddelade Statistiska centralbyrån i början av veckan.

Myndigheten pekar ut framför allt två faktorer som gjort att Sveriges invånarantal växer.

Dels har det fötts fler än vad det har dött.

Det har även invandrat fler personer till Sverige än vad det har utvandrat under 2022.

Just den senare anledningen har varit en stor förklaring till Sveriges folkökning de senaste åren, enligt SCB.

– De senaste åren har befolkningen vuxit snabbt. Den senaste ökningen från 10 miljoner till 10,5 miljoner invånare tog knappt sex år, framhåller Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB.

Fakta bostadsbyggandet i Sverige

Boverkets nuvarande byggbehovsberäkning visar att det behöver tillkomma 63 400 bostäder per år under perioden 2022 – 2030.
Förra året påbörjades cirka 71 500 bostäder vilket var en historiskt hög takt.
I år räknar Boverket med att cirka 61 000 bostäder påbörjas, för att under 2023 falla till under 50 000 nya bostäder.
År 2021 påbörjades cirka 34 000 nya hyresrätter och cirka 21 000 bostadsrätter i flerbostadshus. Antalet påbörjade hyresrätter och bostadsrätter minskar enligt Boverkets nuvarande prognos med 40 respektive 35 procent från 2021 till 2023.
Källa: Boverket

Foto: D. Soh

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen