Myndighet slår larm – kan inte möta kraven

2022 10 13

Boverket tvingas revidera sin tidigare byggprognos.

Enligt myndigheten riskerar byggtakten för nya bostäder i Sverige att bli så låg att den inte klara av att möta den förväntade befolkningstillväxten, rapporterar DN.

– Mycket talar för en betydande inbromsning. Vi förutsåg i vår förra prognos en inbromsning med de marknadsdata som fanns då, i maj. Sedan dess har vi sett flera väsentliga faktorer gå åt fel håll, säger Boverkets analytiker Hans-Åke Palmgren till DN.

I nuläget skulle det krävas drygt 63 000 nya bostäder per år för att komma till bukt med underskottet.

Men utvecklingen går åt fel håll.

Hans-Åke Palmgren förklarar att förändrade ränteprognoser, räntehöjningar, skyhöga energipriser och mindre realinkomster hos hushållen tvingar Boverket att revidera ner prognosen för byggtakten de kommande åren.

–  Det kommer att vara en lägre takt än vad statistiken visar. Vi behöver hålla en takt på drygt 63 000 påbörjade bostäder om året för att möta bostadsbristen. Det kan inte uteslutas att takten under en tid hamnar i närheten av vad som krävs för att matcha befolkningstillväxten, men vi tror att den blir högre än så, säger Hans-Åke Palmgren till DN.

Ny milstolpe

Sveriges befolkning har ökat och passerat 10,5 miljoner invånare.

Det meddelade Statistiska centralbyrån i början av veckan.

Myndigheten pekar ut framför allt två faktorer som gjort att Sveriges invånarantal växer.

Dels har det fötts fler än vad det har dött.

Det har även invandrat fler personer till Sverige än vad det har utvandrat under 2022.

Just den senare anledningen har varit en stor förklaring till Sveriges folkökning de senaste åren, enligt SCB.

– De senaste åren har befolkningen vuxit snabbt. Den senaste ökningen från 10 miljoner till 10,5 miljoner invånare tog knappt sex år, framhåller Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB.

Fakta bostadsbyggandet i Sverige

  • Boverkets nuvarande byggbehovsberäkning visar att det behöver tillkomma 63 400 bostäder per år under perioden 2022 – 2030. 
  • Förra året påbörjades cirka 71 500 bostäder vilket var en historiskt hög takt.
  • I år räknar Boverket med att cirka 61 000 bostäder påbörjas, för att under 2023 falla till under 50 000 nya bostäder.
  • År 2021 påbörjades cirka 34 000 nya hyresrätter och cirka 21 000 bostadsrätter i flerbostadshus. Antalet påbörjade hyresrätter och bostadsrätter minskar enligt Boverkets nuvarande prognos med 40 respektive 35 procent från 2021 till 2023. 
  • Källa: Boverket

Foto: D. Soh

Text: Redaktionen

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 25

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen

Tung dag för Zelenskyj – besked på julafton

2025 12 25

Zelenskyj riskerar en stor personlig förlust.

En ny ukrainsk opinionsundersökning visar att president Volodymyr Zelenskyj sannolikt skulle förlora presidentvalet om det hölls i dag.

Detta trots ett jämnt utgångsläge i den första valomgången, rapporterar Kyiv Independent.

Jämnt läge

Mätningen, som publicerats idag, julafton, har genomförts av det ukrainska opinionsinstitutet SOCIS och omfattar deltagare från hela landet.

Mätningen visar att Zelenskyj skulle få cirka 22 procent av rösterna i en första valomgång.

Den tidigare överbefälhavaren Valerii Zaluzjnyj ligger strax bakom med 21 procent.

Undersökningen bygger på personliga intervjuer och är utformad för att spegla olika regioner och grupper av befolkningen.

Samtidigt uppger drygt 24 procent av de tillfrågade att de ännu inte bestämt sig.

– Det finns en tydlig osäkerhet bland väljarna kring framtida ledarskap, konstaterar SOCIS i sin analys.

LÄS MER: Ukrainska stridsflyg har genomfört attack

Tydlig förlust

När de svarande fick ta ställning till en hypotetisk andra valomgång mellan Zelenskyj och Zaluzjnyj blev resultatet betydligt mer entydigt.

Enligt mätningen skulle Zaluzjnyj vinna med 64 procent av rösterna, medan Zelenskyj stannar på 36 procent.

Resultatet pekar på att Zelenskyj, trots sin roll som krigspresident, har ett svagare stöd i ett direkt möte med den tidigare militärledaren.

– Zaluzjnyj uppfattas av många som ett alternativt ledarskap i krigstid, uppger SOCIS i sin sammanfattning av mätningen.

Undersökningen visar även att Zelenskyj skulle förlora mot andra profiler med militär bakgrund.

I ett scenario där underrättelsechefen Kyrylo Budanov ställs mot Zelenskyj vinner Budanov med 56 procent mot 44.

Inget val under krig

Trots siffrorna är ett presidentval i nuläget inte möjligt.

Ukrainas lag förbjuder val under rådande krigstillstånd, och miljontals ukrainare befinner sig dessutom utomlands eller är internflyktingar.

Presidenten har tidigare sagt att val endast kan hållas om säkerheten kan garanteras.

– Vi kan inte hålla val när människor strider vid fronten eller lever under ständig beskjutning, sade han vid ett tidigare tillfälle.

LÄS MER: Ukraina varnas – ”Det är en trojansk häst”

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen