Mystisk tryckvåg i Stockholm – Hela hus har ”skakat”

2021 10 07

– Hela huset skakade, det kändes som en jordbävning.

Det säger en invånare i Västerhaninge till Aftonbladet som rapporterar att någon form av skalv har ägt rum i södra Stockholmsregionen.

Skakat och skallrat

Det har upplevts som en tryckvåg eller ett jordskalv och folk har känt att det har skakat och skallrat i i fönster och i marken i platser som Nynäshamn, Södertälje, Enskede, Ekerö, Västerhaninge, Haninge, Södertörn och Ösmo enligt uppgifter till tidningen. I Haninge, Nynäshamn och Västerhaninge ska bostäder ha skakat.

Oklart vad som orsakat

Björn Lund vid Svenska Nationella Seismiska Nätet kan dock konstatera att det inte handlar om en jordbävning.

– Det är inte en jordbävning. Vi vet inte vad det kan vara, säger Björn Lund till tidningen och avfärdar även teorier som sprängning under marken och flygningar från Försvarsmakten.

Kan vara sprängning ovan mark

En möjlighet är dock att det är en sprängning ovan mark uppger tidningen.

– Det gör mig förvånad. När det har hänt förr har det varit flygningar, att det svajar i husen, det är någonting som är uppe på ytan, på marknivå eller i ett hus, eller i luften, säger Björn Lund till Aftonbladet.

Polisen är på väg

Den skalvliknande tryckvågen skall har inträffat en stund före klockan 14 i dag och polisen har fått in larm från allmänheten.

– Vi har en patrull på väg till Nynäshamn, säger Stockholmspolisen till tidningen.

▪FAKTA: Det svenska nationella seismiska nätet, SNSN, samlar in data på rörelser i berggrunden och övervakar jordbävningsaktiviteten i Sverige och utomlands. I SNSN:s uppdrag ingår också att informera allmänhet, myndigheter, företag och media om jordbävningar och vulkanutbrott.

SNSN driver 68 moderna bredbandiga seismiska stationer utspridda över från Skåne i söder till Torneträsk i norr. Samtliga stationer är kopplade till en central dator i Uppsala via internet.

Foto: Nasa

[yop_poll id="720"]

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Slutet på en era i SVT – två klassiska sändningar skrotas

2026 03 03

Två klassiska SVT-sändningar försvinner från och med i dag.

Från och med i dag måndag försvinner Rapport-sändningarna klockan 12 och 16.

De traditionella dagssändningarna har haft en förhållandevis liten publik – och nu släcks de ner.

Resurserna hamnar istället hos SVT Play och kanalens nyhetstjänst, rapporterar Dagens Media.

Sändningarna försvinner

SVT satsar istället för Rapport-sändningarna klockan 12 och 16 på formatet “Snabbkollen”.

Där kommer det handla om kortare filmklipp likt de som finns i sociala medier.

Snabbare sammanfattningar av nyheter kommer då att publiceras.

Inte på grund av sparpaketet

Programområdeschefen Karin Ekman förklarar att beslutet att kapa Rapport-sändningarna inte har att göra med det aviserade sparpaketet.

– Vi måste plocka bort saker om vi ska kunna uppstå på nya sätt, i nya format, säger hon.

De övriga Rapport-sändningarna – däribland flaggskeppet klockan 19:30 – blir dock kvar som vanligt.

Läs mer: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Stort sparpaket

SVT har fått besked om att de behöver spara 355 miljoner kronor.

Så här kommer det att fördelas:

- Programverksamheten sparar 220 miljoner.

- SVT Nyheter och Sport sparar 80 miljoner.

- Administration/Ledningsenheterna, tjänsteutveckling/Medieenheten och teknik/Produktion & Teknik sparar 55 miljoner.

“Tråkigt besked”

Den nya, lägre kostnadsnivån ska vara nådd i början av 2027. 

– Det är ett tråkigt besked som väcker oro både hos publik och personal. Men vi måste investera i digital beredskap och dessutom ta ansvar för ekonomin i det olyckliga politiska vakuum som uppstått, säger vd Anne Lagercrantz.

– Samtidigt förutsätter vi att politikerna i dessa extraordinära tider står fast vid tidigare utfästelser att kompensera för de ökade marknätskostnaderna.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Foto: Clement M

Text: Redaktionen