Mystisk tryckvåg i Stockholm – Hela hus har ”skakat”

2021 10 07

– Hela huset skakade, det kändes som en jordbävning.

Det säger en invånare i Västerhaninge till Aftonbladet som rapporterar att någon form av skalv har ägt rum i södra Stockholmsregionen.

Skakat och skallrat

Det har upplevts som en tryckvåg eller ett jordskalv och folk har känt att det har skakat och skallrat i i fönster och i marken i platser som Nynäshamn, Södertälje, Enskede, Ekerö, Västerhaninge, Haninge, Södertörn och Ösmo enligt uppgifter till tidningen. I Haninge, Nynäshamn och Västerhaninge ska bostäder ha skakat.

Oklart vad som orsakat

Björn Lund vid Svenska Nationella Seismiska Nätet kan dock konstatera att det inte handlar om en jordbävning.

– Det är inte en jordbävning. Vi vet inte vad det kan vara, säger Björn Lund till tidningen och avfärdar även teorier som sprängning under marken och flygningar från Försvarsmakten.

Kan vara sprängning ovan mark

En möjlighet är dock att det är en sprängning ovan mark uppger tidningen.

– Det gör mig förvånad. När det har hänt förr har det varit flygningar, att det svajar i husen, det är någonting som är uppe på ytan, på marknivå eller i ett hus, eller i luften, säger Björn Lund till Aftonbladet.

Polisen är på väg

Den skalvliknande tryckvågen skall har inträffat en stund före klockan 14 i dag och polisen har fått in larm från allmänheten.

– Vi har en patrull på väg till Nynäshamn, säger Stockholmspolisen till tidningen.

▪FAKTA: Det svenska nationella seismiska nätet, SNSN, samlar in data på rörelser i berggrunden och övervakar jordbävningsaktiviteten i Sverige och utomlands. I SNSN:s uppdrag ingår också att informera allmänhet, myndigheter, företag och media om jordbävningar och vulkanutbrott.

SNSN driver 68 moderna bredbandiga seismiska stationer utspridda över från Skåne i söder till Torneträsk i norr. Samtliga stationer är kopplade till en central dator i Uppsala via internet.

Foto: Nasa

[yop_poll id="720"]

12 januari 2026

Stort regnväder drar in över Sverige

2026 01 12

Snövarningar och minusgrader har präglat den svenska väderkartan under den senaste tiden.

Men nu kommer en vändning i vintervädret.

Imorgon tisdag väntas ett nytt område med nederbörd dra in över södra Sverige.

– Den strängaste kylan ersätts under dagen av mildare luft och snö, säger SMHI:s meteorolog Linus Karlsson, till GP.

Övergår i regn

Temperaturen väntas fortsätta uppåt och nå plusgrader i stora delar av södra Sverige.

Då övergår nederbörden i regn som kan frysa till is på kalla vägar.

Under onsdagen kommer regnet tillta när lågtrycket drar in västerifrån och sprider sig över södra Sverige.

– På onsdag tar sig ett lågtryck med nederbörd in över södra Sverige och högtrycket pressas in över västra Ryssland, säger Viktor Bergman på SMHI, i ett uttalande.

– Samtidigt förs mildare luft in och i Götaland ser det ut att falla mest regn. Från någonstans över sydligaste Svealand och norrut väntas snöfall, men exakt var gränsen mellan regn och snö kommer att gå är fortfarande lite osäkert.

Det kan komma uppemot 15 millimeter regn lokalt.

Vid kusten kan det bli hårda vindbyar, enligt prognosen från SMHI.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Vädret mot helgen

Det fortsatta vädret under veckan är ännu oklart, men enligt prognosen ser inte kylan i södra Sverige ut att återvända i närtid.

– På torsdag ligger resterna av onsdagens snöväder kvar över norra halvan av landet. I övriga delar av landet mest mulet och i huvudsak uppehållsväder, säger Viktor Bergman.

– Även under helgen blir det liknande temperaturer, men ännu något mildare luft kan ta sig in. Nederbörd i form av både snö och regn kan förekomma, särskilt över västra Götaland och västra Svealand.

Nästa vecka

Över helgen och under början av nästa vecka ser väderinstitutet två olika scenarion framför sig.

– Antingen fortsätter det lite som tidigare med högtryck i öster och lågtryck i väster med ganska milt och blött väder. Alternativt så växer högtrycket tillbaka in över landet och då efterhand kallare igen med minusgrader även i söder, säger Viktor Bergman.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen


12 januari 2026

Historiskt nederlag för Putin – värre än andra världskriget

2026 01 12

Den 22 juni 1941 blev Sovjetunionen indragna i kriget mot Adolf Hitlers Tyskland under andra världskriget.

Naziregimen i Tyskland invaderade och inledde det som i Ryssland kallas för ”Stora fosterländska kriget”.

I maj 1945 lades vapnen ner i Europa, vilket innebar att Sovjetunionen lämnade 1 418 dagar av krig bakom sig.

Nu befinner sig den ryska nationen i ett nytt krig som nu går in i ett historiskt skede.

1 419 dagar

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland, med full kraft, Ukraina.

Efter snart fyra år av krig passeras nu ett historiskt skede i kriget.

– Den "särskilda militära operationen" mot Ukraina, som Vladimir Putin inledde den 24 februari 2022, överskrider nu varaktigheten av Stora fosterländska kriget. Den 12 januari 2025 är den 1 419:e dagen av kriget, rapporterar The Moscow Times.

Var tänkt som ett blixtkrig

Att Ryssland fortfarande, efter nästan fyra år, skulle befinna sig i krig med Ukraina var det troligtvis inte många som trodde i början av invasionen.

Allra minst ryssarna i Kreml.

– Kriget, som var tänkt som ett segerrikt blixtkrig där Kiev skulle falla på tre dagar, har förvandlats till en blodig uppgörelse som gjort Ryssland till världsrekordhållare i antal sanktioner och som har inneburit förluster många gånger högre än krigen i Afghanistan och Tjetjenien tillsammans, uppger tidningen.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Ryska armén lider stora förluster

Under det långa kriget har den ryska armén lidit stora förluster på slagfältet.

– Enligt Natos uppskattningar har den ryska armén i december 2025 förlorat över 1 miljon soldater som dödats eller sårats, uppger tidningen.

– Bland de skadade är omkring 400 000 personer nu funktionshindrade.

Stora ekonomisk smäll

Utöver de stora mänskliga förlusterna har kriget också inneburit stora ekonomiska bakslag.

– Kriget suger ut ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, säger den ryska ekonomen Sergej Aleksasjenko, rapporterar The Moscow Times.

– Trycket från västerländska sanktioner som begränsar tillgången till modern teknik och utrustning gör produktionen omodern och ineffektiv.

LÄS MER: Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen