Mystiskt askregn i Sverige

2023 09 13

På tisdagskvällen började flera personer höra av sig till den lokala tidningen GP.

Personerna vittnade om att ett askregn dragit in över området.

Båtar, terrasser och bilar färgades svarta.

– Jag märkte hur det liksom regnade aska. När jag kom in var jag helt svart i ansiktet, säger ett vittne till GP.

–  Vi var nere vid vår båt vid Eriksbergsdockan, och upptäckte hur det låg fullt med sotpartiklar på däck och på bryggorna, framhåller en annan person.  

Oklar situation

Det är i nuläget oklart hur askregnet har uppstått.

Räddningstjänsten i Göteborg har inte fått in några larm om bränder som kan kopplas till askan.

– Nej, det är inget vi har hört något om eller åkt ut på.

– Vi har inte fått några indikationer på några bränder i området heller, säger Lotta Molander på räddningstjänsten, till GP.

Då kommer värmen tillbaka

Det finns inga rapporter om liknande askregn på andra platser i Sverige. 

Däremot rapporterar väderinstitutet SMHI att en kallfront passerat över Sverige efter en solig helg. 

I morgon, torsdag, väntas dock värmen återvända.

– På torsdag växer en tillfällig högtrycksrygg in över landet och ger stora delar av landet soligt uppehållsväder, framhåller SMHI på sin hemsida.

Lågtryck på väg in

Värmen beräknas dock bli kortvarig.

På fredag och vidare under helgen väntas lågtryck röra sig in västerifrån, vilket resulterat i ett kyligare väder i stora delar av Sverige.

Lågtrycken väntas främst passera över den norra halvan av landet.

– Vilket betyder att vi här bjuds på en hel del moln och även skurar.

– Längre söderut kan det möjligen bli mer uppluckrat molntäcke med en del sol, uppger SMHI.

Foto: C. LeBoutillier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen