Nästan alla svenskar får ny lön – dessa datum gäller

2025 01 15

Den här veckan inleds förhandlingarna i den ovanligt stora avtalsrörelsen.

Årets avtalsrörelse är den mest omfattande sedan 2007 och omkring 500 nya centrala löneavtal ska tecknas.

En följd blir att nästan alla som är anställda i Sverige kommer att få nya löner.

De flesta kommer att stå klara redan under våren, enligt fackförbundet Vision.

Avtalen gäller både för anställda i privat och offentlig sektor och först ut är facken och arbetsgivarna i industrin.

– Eftersom vi befinner oss i en lågkonjunktur och kommunernas och regionernas ekonomi på många håll är dålig är det viktigt att säkra löneökningarna, säger Visions förhandlingschef Eva-Lotta Nilsson i ett uttalande.

Direkt avgörande

I november deklarerade facken i industrin att man kräver löneökningar på 4,2 procent 2025.

Samma krav ställs från Kommunal och övriga LO-fack som ingår i samma samordning.

Och vad som sker med den första yrkesgruppen blir av vikt för alla kommande förhandlingar.

– Industrins avtal är riktmärke för avtalen på övriga arbetsmarknaden. När märket är satt väntar omförhandlingar av flera hundra avtal i alla andra branscher, förklarar Svenskt Näringsliv.

Då går de flesta avtal ut

Redan den 31 mars går majoriteten av de nuvarande kollektivavtalen ut och senast då behöver de nya avtalen vara på plats.

Det gäller exempelvis för industrin, kommuner och regioner, handeln, hotell- och restaurang och transportsektorn.

Och det väntar “extra svåra privata förhandlingar” i år, enligt Kommunal.

– Här kan det bli extra långdragna förhandlingar, i alla fall när det gäller vårdavtalen. Det beror på att fack och arbetsgivare aldrig lyckades komma överens om reglerna för dygnsvila, som nu kan hamna i de vanliga avtalsförhandlingarna i stället.

Pengar till sommaren

För alla som ingår i gruppen vars avtal går ut sista mars är den stora frågan när den nya lönen kommer att synas på kontot.

Det preliminära svaret är i början av sommaren.

– Ambitionen är att lönen ska vara klar så snart som möjligt, men senast till midsommar, säger Eva-Lotta Nilsson.

Kommunal, som samlar 500 000 medlemmar, har samlat alla viktiga datum att hålla koll på under förhandlingarna på sin hemsida som du hittar genom att klicka här.

LÄS MER: Löneökning för Sveriges 30 vanligaste yrken – hela listan

Foto: Y. Krukao

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen