Nästan alla svenskar får ny lön – dessa datum gäller

2025 01 15

Den här veckan inleds förhandlingarna i den ovanligt stora avtalsrörelsen.

Årets avtalsrörelse är den mest omfattande sedan 2007 och omkring 500 nya centrala löneavtal ska tecknas.

En följd blir att nästan alla som är anställda i Sverige kommer att få nya löner.

De flesta kommer att stå klara redan under våren, enligt fackförbundet Vision.

Avtalen gäller både för anställda i privat och offentlig sektor och först ut är facken och arbetsgivarna i industrin.

– Eftersom vi befinner oss i en lågkonjunktur och kommunernas och regionernas ekonomi på många håll är dålig är det viktigt att säkra löneökningarna, säger Visions förhandlingschef Eva-Lotta Nilsson i ett uttalande.

Direkt avgörande

I november deklarerade facken i industrin att man kräver löneökningar på 4,2 procent 2025.

Samma krav ställs från Kommunal och övriga LO-fack som ingår i samma samordning.

Och vad som sker med den första yrkesgruppen blir av vikt för alla kommande förhandlingar.

– Industrins avtal är riktmärke för avtalen på övriga arbetsmarknaden. När märket är satt väntar omförhandlingar av flera hundra avtal i alla andra branscher, förklarar Svenskt Näringsliv.

Då går de flesta avtal ut

Redan den 31 mars går majoriteten av de nuvarande kollektivavtalen ut och senast då behöver de nya avtalen vara på plats.

Det gäller exempelvis för industrin, kommuner och regioner, handeln, hotell- och restaurang och transportsektorn.

Och det väntar “extra svåra privata förhandlingar” i år, enligt Kommunal.

– Här kan det bli extra långdragna förhandlingar, i alla fall när det gäller vårdavtalen. Det beror på att fack och arbetsgivare aldrig lyckades komma överens om reglerna för dygnsvila, som nu kan hamna i de vanliga avtalsförhandlingarna i stället.

Pengar till sommaren

För alla som ingår i gruppen vars avtal går ut sista mars är den stora frågan när den nya lönen kommer att synas på kontot.

Det preliminära svaret är i början av sommaren.

– Ambitionen är att lönen ska vara klar så snart som möjligt, men senast till midsommar, säger Eva-Lotta Nilsson.

Kommunal, som samlar 500 000 medlemmar, har samlat alla viktiga datum att hålla koll på under förhandlingarna på sin hemsida som du hittar genom att klicka här.

LÄS MER: Löneökning för Sveriges 30 vanligaste yrken – hela listan

Foto: Y. Krukao

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen