”Nato är i krisläge”

2025 01 23

Natos generalsekreterare Mark Rutte är bekymrad.

Enligt Rutte befinner sig försvarsalliansen i ett "krisläge”.

Det säger han under ett anförande vid World Economic Forum i Davos.

Rutte konstaterar att Natos medlemsländer måste öppna plånboken och öka sina militärutgifter.

Och det måste gå snabbt.

– Vi är i ett krisläge. När det gäller industriproduktion befinner vi oss verkligen på en dålig plats, säger Natochefen.

”Akut behov”

Rutte pekar i synnerhet på att Natoländerna måste fortsätta att stödja Ukraina, både ekonomiskt och militärt.

– Det finns ett akut behov av att medlemsstaterna stärker sitt ekonomiska åtagande till försvaret, särskilt måste stödet till Ukraina öka, säger generalsekreteraren och tillägger:

– Vi måste verkligen öka takten och inte minska vårt stöd till Ukraina. Allt annat skulle resultera i "high-fives" mellan Rysslands president Vladimir Putin och ledarna för Nordkorea och Kina.

Generalsekreteraren utrycker också oro över utvecklingen på slagfältet i Ukraina.

Ryska styrkor är på frammarsch i östra Donetsk-regionen, vilket bekymrar Rutte.

– Frontlinjen rör sig i fel riktning, säger han.    

Ingen risk för kollaps

Att det ukrainska försvaret skulle kollapsa är dock inte sannolikt.

Det uppgav Chris Cavoli, Natos militära befälhavare i Europa, i tisdags.

– Jag är inte orolig för att Ukraina kommer förlora. Jag ser inte potentialen för ett massivt ryskt genombrott, sade han under en diskussion vid World Economic Forum i Davos.

– Och det här är inte en politisk utan en militär bedömning. Den baseras på det effektiva försvar som ukrainarna har upprättat, men också på den ryska sidans oförmåga att genomföra offensiver för att kunna utnyttja ett potentiellt genombrott.

Cavoli medgav att ryska trupper avancerar i östra Ukraina, men beskrev framryckningarna som ”utmattande” för Moskvas styrkor.

– När allt kommer omkring finns det en anledning till att Ryssland tagit hjälp av tusentals och åter tusentals soldater från Nordkorea. Jag tror att vi kommer att fortsätta att se den här spänningen mellan viljan att anfalla och bristen på arbetskraft från Rysslands sida.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

29nov2025

Nya pengar till svenska pensionärer – från 1 januari

2025 11 29

Regeringen har fattat beslut om nya möjligheter riktade till svenskar över 65 år.

Inför 2026 genomför regeringen en rad förändringar och höstbudgetens nyheter ska träda i kraft.

Nu kommer också beskedet att ett ekonomiskt tak som är riktat mot äldre slopas vid årsskiftet.

– Från och med den 1 januari 2026 tas det särskilda taket bort för hur mycket pengar ur Allmänna arvsfonden som får gå till verksamheter till förmån för äldre. Det innebär att äldre kan ta del av fondens resurser på samma villkor som övriga målgrupper, uppger regeringen.

”Skapar jämlikhet”

Det var först 2021 som möjligheten att ansöka om stöd från Allmänna arvsfonden till projekt för äldre öppnades upp.

Äldre syftar i detta fall på personer över 65 år.

Men sedan dess har det funnits ett tak för hur mycket ersättning som kan beviljas just sådana projekt.

Högst en tiondel av de utbetalade medlen från fonden får i dagsläget gå till verksamhet för äldre.

Från och med 1 januari 2026 ändras reglerna.

– Stödet ur arvsfonden till förmån för äldre personer har legat på en låg nivå jämfört med stödet för andra målgrupper, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Genom lagändringen skapas en jämlikhet mellan målgrupperna, samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att genomföra verksamhet till förmån för äldre.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Fakta Allmänna arvsfonden

- Medel ur Allmänna arvsfonden används för att finansiera ideella projekt till förmån för målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

- Allmänna arvsfonden bildades 1928 när riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva.

- Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle heller inte tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.

- De första arven som fonden tog emot kom från en sömmerska, en väverska och en stadsarbetare.

- Till en början fördelades pengarna ur fonden till ”mindre bemedlade ungdomar” för högre studier samt till barnrika familjer med dåliga ekonomiska förutsättningar.

- För 2024 uppgick beloppet beslutat stöd till 956 miljoner kronor.

Källa: Allmänna arvsfonden

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen

29nov2025

54 ryska fartyg stoppas – Putins plan går på grund

2025 11 29

De ryska planerna har slagits tillbaka.

De hårda sanktionerna från väst slår hårt mot den ryska kapaciteten.

Nya rapporter om en haltande rysk ekonomi kommer i ett högt tempo.

Sanktionerna slår nu också mot landets planer på att bygga nya fartyg, planer som nu får läggas på is.

Skulle byggt 70 nya

Den ryska ledningen i Kreml hade stora planer på nyproduktion av isbrytare, som skulle säkra den ryska flottans förmåga att ta sig fram året runt i landets nordliga vatten.

Men de planerade 70 nya fartygen under de kommande åren kommer nu troligtvis landa på omkring 16 nyproducerade isbrytare.

Alltså 54 färre än Kremls planer.

– Vid decenniets slut förväntade sig regeringen att bygga 70 isklassfartyg. Men det kommer inte att vara möjligt att genomföra dessa planer, säger den ryske ministern Yuri Trutnev, rapporterar Moscow Times.

– Kapaciteten hos ryska varv gör att man bara kan bygga 16 fartyg år 2030.

Vägrar bygga

Det ryska statliga hamnföretaget Rosmorport vägrar nu att bygga de planerade isbrytarna.

Bakom beslutet ligger skenande kostnader, till följd av hårda sanktioner.

Kostnaden för att bygga fartygen har nära dubblats när möjligheten till import av komponenter och utrustning har strypts, enligt företagets generaldirektör Sergey Pylin.

– Därför beslutades det att vi inte ska bygga isbrytare för projekt 23620 för tillfället, säger han.

– Istället för Icebreaker7-klassens fartyg, som möjliggör färd i de arktiska haven med istjocklekar på upp till 2,5 meter, får Rosmorport nöja sig med Arc6-klass isbrytarbåtar, som kan bryta igenom is på upptill 1,3 meters tjocklek.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Bara 27 av 100 går året runt

Idag har Ryssland omkring 100 isklassfartyg som kan transportera last i Arktis.

Men endast 27 av dem klarar av att färdas året runt på de nordliga vattnen som ofta täcks av is.

– Det är 15 naturgasfartyg, sju oljetankers och fem containerfartyg, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: András Rátonyi

Text: Redaktionen