”Nato är i krisläge”

2025 01 23

Natos generalsekreterare Mark Rutte är bekymrad.

Enligt Rutte befinner sig försvarsalliansen i ett "krisläge”.

Det säger han under ett anförande vid World Economic Forum i Davos.

Rutte konstaterar att Natos medlemsländer måste öppna plånboken och öka sina militärutgifter.

Och det måste gå snabbt.

– Vi är i ett krisläge. När det gäller industriproduktion befinner vi oss verkligen på en dålig plats, säger Natochefen.

”Akut behov”

Rutte pekar i synnerhet på att Natoländerna måste fortsätta att stödja Ukraina, både ekonomiskt och militärt.

– Det finns ett akut behov av att medlemsstaterna stärker sitt ekonomiska åtagande till försvaret, särskilt måste stödet till Ukraina öka, säger generalsekreteraren och tillägger:

– Vi måste verkligen öka takten och inte minska vårt stöd till Ukraina. Allt annat skulle resultera i "high-fives" mellan Rysslands president Vladimir Putin och ledarna för Nordkorea och Kina.

Generalsekreteraren utrycker också oro över utvecklingen på slagfältet i Ukraina.

Ryska styrkor är på frammarsch i östra Donetsk-regionen, vilket bekymrar Rutte.

– Frontlinjen rör sig i fel riktning, säger han.

Ingen risk för kollaps

Att det ukrainska försvaret skulle kollapsa är dock inte sannolikt.

Det uppgav Chris Cavoli, Natos militära befälhavare i Europa, i tisdags.

– Jag är inte orolig för att Ukraina kommer förlora. Jag ser inte potentialen för ett massivt ryskt genombrott, sade han under en diskussion vid World Economic Forum i Davos.

– Och det här är inte en politisk utan en militär bedömning. Den baseras på det effektiva försvar som ukrainarna har upprättat, men också på den ryska sidans oförmåga att genomföra offensiver för att kunna utnyttja ett potentiellt genombrott.

Cavoli medgav att ryska trupper avancerar i östra Ukraina, men beskrev framryckningarna som ”utmattande” för Moskvas styrkor.

– När allt kommer omkring finns det en anledning till att Ryssland tagit hjälp av tusentals och åter tusentals soldater från Nordkorea. Jag tror att vi kommer att fortsätta att se den här spänningen mellan viljan att anfalla och bristen på arbetskraft från Rysslands sida.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen