”Nato är i krisläge”

2025 01 23

Natos generalsekreterare Mark Rutte är bekymrad.

Enligt Rutte befinner sig försvarsalliansen i ett "krisläge”.

Det säger han under ett anförande vid World Economic Forum i Davos.

Rutte konstaterar att Natos medlemsländer måste öppna plånboken och öka sina militärutgifter.

Och det måste gå snabbt.

– Vi är i ett krisläge. När det gäller industriproduktion befinner vi oss verkligen på en dålig plats, säger Natochefen.

”Akut behov”

Rutte pekar i synnerhet på att Natoländerna måste fortsätta att stödja Ukraina, både ekonomiskt och militärt.

– Det finns ett akut behov av att medlemsstaterna stärker sitt ekonomiska åtagande till försvaret, särskilt måste stödet till Ukraina öka, säger generalsekreteraren och tillägger:

– Vi måste verkligen öka takten och inte minska vårt stöd till Ukraina. Allt annat skulle resultera i "high-fives" mellan Rysslands president Vladimir Putin och ledarna för Nordkorea och Kina.

Generalsekreteraren utrycker också oro över utvecklingen på slagfältet i Ukraina.

Ryska styrkor är på frammarsch i östra Donetsk-regionen, vilket bekymrar Rutte.

– Frontlinjen rör sig i fel riktning, säger han.

Ingen risk för kollaps

Att det ukrainska försvaret skulle kollapsa är dock inte sannolikt.

Det uppgav Chris Cavoli, Natos militära befälhavare i Europa, i tisdags.

– Jag är inte orolig för att Ukraina kommer förlora. Jag ser inte potentialen för ett massivt ryskt genombrott, sade han under en diskussion vid World Economic Forum i Davos.

– Och det här är inte en politisk utan en militär bedömning. Den baseras på det effektiva försvar som ukrainarna har upprättat, men också på den ryska sidans oförmåga att genomföra offensiver för att kunna utnyttja ett potentiellt genombrott.

Cavoli medgav att ryska trupper avancerar i östra Ukraina, men beskrev framryckningarna som ”utmattande” för Moskvas styrkor.

– När allt kommer omkring finns det en anledning till att Ryssland tagit hjälp av tusentals och åter tusentals soldater från Nordkorea. Jag tror att vi kommer att fortsätta att se den här spänningen mellan viljan att anfalla och bristen på arbetskraft från Rysslands sida.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen