JUST NU: Nato förstärker efter att Estland slagit larm

2022 06 27

Generalsekreterare Jens Stoltenberg försöker lugna oron i Estland.

Estland har tidigare uttryckt stark oro över hur Nato planerat att försvara Estland om Ryssland skulle gå till attack mot landet. 

Enligt Estlands premiärminister Kaja Kallas skulle landet “raderas från kartan” baserat på militäralliansens beredskapsplaner, rapporterar estländska ERR med hänvisning till en intervju Financial Times.

Varnade för totalförstörelse

– De av er som varit i Tallinn och känner till vår gamla stad och de århundraden av historia och kultur som finns här – det skulle raderas från kartan, inklusive vårt folk, vår nation, sade Kaja Kallas i slutet av förra veckan – inför den här veckans Natotoppmöte i Madrid.

Lovar förändring

Nu lovar Nato och generalsekreterare Jens Stoltenberg förändring. Militäralliansen ska se över sina stridsplaner för att kunna erbjuda de baltiska länderna bättre skydd i händelse av en rysk invasion.

– Vi delar aldrig detaljerna i operativa planer, men jag kan försäkra er att vi har kunnat skydda länder som gränsar till Ryssland i årtionden genom att anpassa vår närvaro i ljuset av hotbedömningen. Vi har gjort det tidigare och vi kommer att göra det igen, säger han till Financial Times.

Försvaret i Baltikum förstärks

Enligt Stoltenberg ska alliansen “avsevärt förstärka” försvaret i östra Europa, och generalsekreteraren gav sitt ord på att Ryssland aldrig skulle kunna erövra Estlands huvudstad.

Det nya konceptet ska diskuteras och undertecknas i samband med veckans möte i Madrid, erfar FT.

Upptrappat ryskt hot mot regionen

Madridmötet kommer att hållas i kölvattnet av en upptrappad och aggressiv rysk retorik mot just de baltiska länderna. 

Förra veckan riktade Ryssland hot mot Litauen om de inte öppnade godstransporten till Kaliningrad. 

– Om godstransporten mellan Kaliningrad-regionen och resten av Ryska federationen via Litauen inte återställs helt eller inom en snar framtid, förbehåller sig Ryssland rätten att vidta åtgärder för att skydda sina nationella intressen, uppgav det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Övade på attacker mot Estland

Ryssland har även övat på att attackera Estland med missiler.

– Just nu pågår övningar där ryssarna simulerar missilattacker mot estniskt territorium, sade Kusti Salm, stabschef för det estniska försvarsministeriet, till Iltalehti.

“Lovar mer närvaro”

Stoltenberg själv tonar ned spekulationerna om att de ryska hoten avser att störa Natomötet i Madrid. Klart är dock att styrkorna ska utökas i den känsliga regionen i Östeuropa för att skydda Estland, Lettland och Litauen.

– De har varit i sovjetiskt styre i decennier. De har en historia där de faktiskt har lärt sig den hårda vägen vad det innebär att vara ockuperad och invaderad. Jag accepterar att [Kallas] vill ha met Natonärvaro och jag kan lova henne mer närvaro, säger Stoltenberg.

Foto: Nato
Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen