JUST NU: Nato på tapeten när partierna träffades

2022 03 17

I kväll inleddes förhandlingarna om Sveriges säkerhetspolitiska framtida linje.

Samtliga partier samlades när regeringen och oppositionen inledde samtalen om det nya säkerhetshotet mot Sverige. Analysarbetet ska utmynna i en offentlig rapport som ska presenteras senast den 31 maj 2022.

Frågan om ett svenskt medlemskap i Nato var självklart en het potatis.

Tas upp och belysas

– Självklart är det en fråga som ska tas upp och belysas, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) på en pressträff efter mötet, enligt SVT.

Tillsammans med utrikesminister Ann Linde (S) representerade han regeringen på torsdagens första möte.

Ingen Natoutredning

Ann Linde tonade dock ner ”Natoförväntningarna ” och underströk att den säkerhetspolitiska analysen som bedrivs inte endast handlar om ett ja eller ett nej till Nato.

– Detta är inte en Natoutredning men självklart diskuterar vi också vår relation till Nato, säger Linde, enligt DN.

Två delar i Sveriges strategi

Försvarsminister Peter Hultqvist lyfte fram två punkter som är viktiga i Sveriges försvarsstrategi.

– Försvarssamarbeten är en viktig del av hela vår strategi. Den andra delen är en ökad militär förmåga på nationell nivå.

Finland deltog

En del av analysen om ett eventuellt svensk medlemskap i Nato utgår från vad ett finskt Natomedlemskap skulle innebära för Sverige. Den finländske utrikesministern Pekka Haavisto deltog via länk.

Finland ska ta fram en egen säkerhetspolitisk rapport, men tillvägagångsättet skiljer sig från Sverige. Den finländska rapporten arbetas fram i regeringskansliet och presenteras sedan för övriga partier, uppger SVT.

SD:s svängning

I nuläget finns det ingen majoritet för ett svenskt Natomedlemskap i riksdagen. Men Sverigedemokraterna – som agerar som vågbrytare i frågan – har öppnat för att svänga.

– Vi vill att det ska genomföras en kvalitativ expertanalys om konsekvenser av ett medlemskap. Det här arbetet som inleddes i dag i och med mötet med regeringen blir kanske en del av det, säger Aron Emilsson, SD:s utrikespolitiska talesperson, enligt SvD.

Det diskuteras

Efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina i slutet av februari ansåg flera partier att Sverige borde se över och göra en ny säkerhetspolitisk analys. Utgångspunkten i diskussionerna är den ökade hotbilden från Ryssland.

– Vid överläggningarna ska förändringar av det säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands aggression mot Ukraina analyseras, inklusive vilka konsekvenser det får för Sveriges säkerhetspolitik, särskilt i förhållande till Sveriges internationella samarbeten, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

De leder utredningen

Överläggningarna kommer att ledas av utrikesministern. Även försvarsministern deltar och alla riksdagens partier inbjuds att nominera deltagare.

Foto: Ninni Andersson Regerinskansliet.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland vill ockupera nytt land – större än Ukraina

2026 10 03

Vladimir Putin kommer inte att nöja sig med Ukraina, lyder en oroväckande bedömning.

Fyra och ett halvt år har gått sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av sitt grannland.

Men Ukraina uppges inte räcka för Moskva.

Putin har flera länder på sin lista, larmar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Högst står Kazakstan, ett annat grannland till Ryssland. Dessutom världens nionde största land sett till ytan.

– Det handlar alltså utan tvekan om att återställa Sovjetunionens eller Rysslands inflytande och lyfta det till samma nivå som under Sovjetunionens tidigare inflytande. Det handlar alltså om ockupationen av Kazakstan, säger Zelenskyj på Helsinki Security Forum, där han medverkar på distans, enligt Iltalehti.

– Han har kastat en fullständig skugga över Belarus, men jag är säker på att han vill ha tillbaka allt. Därför berör dessa utmaningar och effekter de baltiska länderna och de länder som han [Putin] delar en gemensam gräns med

Merz: "Ett enormt hot"

Det är inte första gången som Ukraina varnar för att Putin är ute efter att återskapa Sovjetunionen. Redan 2014 efter ockupationen av Krym försökte den ukrainska regeringen larma om Putins övertygelse.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har uttryckt liknande bedömningar. För mindre än ett år sedan sade han att Putin är ute efter en “fundamental gränsändring i Europa” och att återställa Sovjetunionen.

– Det utgör ett enormt hot, inklusive ett militärt, mot länder som en gång var en del av detta imperium, sade Merz till Deutsche Welle då.

– Putin kommer inte att sluta. Och om Ukraina faller, kommer han inte att sluta.

Läs mer: Ryskt stridsflygplan har skjutit ner egna styrkor

Uppmanade Putin

Kazakstan har idag en nära men inte okomplicerad relation till Ryssland. Länderna har ett ekonomiskt och säkerhetsmässigt partnerskap.

Samtidigt har den kazakstanska presidenten Kassym-Jomart Tokayev personligen uppmanat Putin att frysa kriget i Ukraina och sätta sig vid förhandlingsbordet.

– Ingen vet hur man ska lösa den här situationen eftersom båda sidor har sina egna ståndpunkter. Det är synd, unga människor dör, sade han i ett möte med den ryska ledaren i somras, enligt Euronews.

Andra läser: Många får samma mejl just nu – radera direkt

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nya däckregler införs i Sverige – börjar gälla i vinter

2026 10 03

Den meteorologiska hösten har på flera håll dröjt längre än vanligt och det kan kännas långt till vintern.

Men sedan igår, den 1 oktober, är det tillåtet att köra med vinterdäck och dubbdäck på bilen. De flesta väljer den senare varianten, enligt statistik från Trafikverket kör 54 procent av Sveriges bilister med dubbdäck.

Den som vill fortsätta med det bör göra sig medveten om att det i år införs nya regler för dubbdäck. Nu måste däcken kunna kombinera hög greppnivå med att påverka väg och miljö i mindre utsträckning.

– Dubbdäcken står inför sitt största teknikskifte på många år, säger Nils Svärd, däckexpert på bilmagasinet Vi Bilägare, till samma tidning.

Ytterligare regler 2027

De nya reglerna kallas för A+ och gäller även i Sveriges grannländer. Sedan januari 2026 måste tillverkare därför beviljas ett tillstånd för att få släppa nya dubbdäck.

Från och med januari 2027 införs dessutom ytterligare en dos av reglerna. Då måste samtliga nytillverkade däck uppfylla de nya hårda kraven.

Konkret handlar det om att tillverkarna måste anpassa konstruktion, materialval och dubbteknik. Annars kommer man inte att nå nivåerna som krävs.

– Den nya A+-regleringen markerar ett viktigt skifte för dubbdäck i Norden. För oss handlar det om att hitta rätt balans mellan trafiksäkerhet och hänsynen till vägslitage och miljö, säger Continentals däckexpert Per Linder till Däckavisen.

Andra läser: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Blir dyrare, men säkrare

Det stora syftet är att få säkrare och bättre däck på bilarna. Sannolikt kommer det dock ske till ett högre pris för kunderna.

– Så är det alltid när det kommer nya regler och krav på tillverkarna, det kommer att slå tillbaka mot kunderna som får högre priser. Men samtidigt får vi bättre däck och ibland kanske det kan vara värt en liten livförsäkring när det är halt ute, säger en däcktekniker som nättidningen Carup talat med.

Det kommer vara tillåtet att sälja äldre däck som redan producerats fram till 2029.

Andra läser: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Damir K resp E. Efre

Text: Redaktionen