JUST NU: Nato på tapeten när partierna träffades

2022 03 17

I kväll inleddes förhandlingarna om Sveriges säkerhetspolitiska framtida linje.

Samtliga partier samlades när regeringen och oppositionen inledde samtalen om det nya säkerhetshotet mot Sverige. Analysarbetet ska utmynna i en offentlig rapport som ska presenteras senast den 31 maj 2022.

Frågan om ett svenskt medlemskap i Nato var självklart en het potatis.

Tas upp och belysas

– Självklart är det en fråga som ska tas upp och belysas, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) på en pressträff efter mötet, enligt SVT.

Tillsammans med utrikesminister Ann Linde (S) representerade han regeringen på torsdagens första möte.

Ingen Natoutredning

Ann Linde tonade dock ner ”Natoförväntningarna ” och underströk att den säkerhetspolitiska analysen som bedrivs inte endast handlar om ett ja eller ett nej till Nato.

– Detta är inte en Natoutredning men självklart diskuterar vi också vår relation till Nato, säger Linde, enligt DN.

Två delar i Sveriges strategi

Försvarsminister Peter Hultqvist lyfte fram två punkter som är viktiga i Sveriges försvarsstrategi.

– Försvarssamarbeten är en viktig del av hela vår strategi. Den andra delen är en ökad militär förmåga på nationell nivå.

Finland deltog

En del av analysen om ett eventuellt svensk medlemskap i Nato utgår från vad ett finskt Natomedlemskap skulle innebära för Sverige. Den finländske utrikesministern Pekka Haavisto deltog via länk.

Finland ska ta fram en egen säkerhetspolitisk rapport, men tillvägagångsättet skiljer sig från Sverige. Den finländska rapporten arbetas fram i regeringskansliet och presenteras sedan för övriga partier, uppger SVT.

SD:s svängning

I nuläget finns det ingen majoritet för ett svenskt Natomedlemskap i riksdagen. Men Sverigedemokraterna – som agerar som vågbrytare i frågan – har öppnat för att svänga.

– Vi vill att det ska genomföras en kvalitativ expertanalys om konsekvenser av ett medlemskap. Det här arbetet som inleddes i dag i och med mötet med regeringen blir kanske en del av det, säger Aron Emilsson, SD:s utrikespolitiska talesperson, enligt SvD.

Det diskuteras

Efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina i slutet av februari ansåg flera partier att Sverige borde se över och göra en ny säkerhetspolitisk analys. Utgångspunkten i diskussionerna är den ökade hotbilden från Ryssland.

– Vid överläggningarna ska förändringar av det säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands aggression mot Ukraina analyseras, inklusive vilka konsekvenser det får för Sveriges säkerhetspolitik, särskilt i förhållande till Sveriges internationella samarbeten, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

De leder utredningen

Överläggningarna kommer att ledas av utrikesministern. Även försvarsministern deltar och alla riksdagens partier inbjuds att nominera deltagare.

Foto: Ninni Andersson Regerinskansliet.

Text: Redaktionen

Tv-serie gör braksuccé – enbart “På spåret” ses av fler

2025 12 03

Etablerade program på bästa sändningstid som Carina Bergfeldt, Idol och Förrädarna har inget annat val än att erkänna sig besegrade.

I början av december är det en annan tv-serie som fått svenska folket att bänka sig framför tv-apparaterna.

Det är nämligen årets upplaga av SVT:s julkalender Tidstjuven som inlett månaden med en flygande start.

Enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS, sågs första avsnittet av julkalendern i måndags av minst 1 324 000 personer.

Det kan jämföras med fjolårets succé Snödrömmar som vid första avsnittet lockade 1 077 000 tittare i broadcast.

Enda programmet som slår Tidstjuven på fingrarna är På spåret, som i fredags sågs av 1 910 000 tittare, enligt samma statistik.

"Inget annat än magiskt"

Årets julkalender handlar om 11-årige Clint som har kommit att hata julen sedan hans pappa försvann på julafton. En dag möter Clint en mystisk man som dyker upp i garderoben och har med sig en tidskikare som avslöjar att pappan lever – han är fast i forntiden.

Mottagandet har varit positivt i mediernas recensioner.

– En trevande inledning följs av en lång väntan, men desto närmare den 24:e vi kommer, desto mer spännande blir det. Och finalen är inget annat än magisk, skriver exempelvis DN:s Tara Moshizi.

– På det stora hela levererar årets julkalender, som är en rolig, lagom spännande och även rörande historia om en pojke som reser i tiden för att hitta sin försvunna pappa, framhåller Karolina Fjellborg i Aftonbladet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Många kända namn

I rollerna syns exempelvis Simon J Berger, Maja Rung, Sissela Kyle och Inger Nilsson. Den sistnämnda är för många sannolikt mest känd som Pippi Långstrump i de klassiska Pippifilmerna från 1960-talet.

Calle Åstrand står bakom regin. Han har tidigare även gjort “Mirakel” från 2020 och “Håkan Bråkan” från 2003.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen

Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 04

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen