JUST NU: Nato på tapeten när partierna träffades

2022 03 17

I kväll inleddes förhandlingarna om Sveriges säkerhetspolitiska framtida linje.

Samtliga partier samlades när regeringen och oppositionen inledde samtalen om det nya säkerhetshotet mot Sverige. Analysarbetet ska utmynna i en offentlig rapport som ska presenteras senast den 31 maj 2022.

Frågan om ett svenskt medlemskap i Nato var självklart en het potatis.

Tas upp och belysas

– Självklart är det en fråga som ska tas upp och belysas, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) på en pressträff efter mötet, enligt SVT.

Tillsammans med utrikesminister Ann Linde (S) representerade han regeringen på torsdagens första möte.

Ingen Natoutredning

Ann Linde tonade dock ner ”Natoförväntningarna ” och underströk att den säkerhetspolitiska analysen som bedrivs inte endast handlar om ett ja eller ett nej till Nato.

– Detta är inte en Natoutredning men självklart diskuterar vi också vår relation till Nato, säger Linde, enligt DN.

Två delar i Sveriges strategi

Försvarsminister Peter Hultqvist lyfte fram två punkter som är viktiga i Sveriges försvarsstrategi.

–  Försvarssamarbeten är en viktig del av hela vår strategi. Den andra delen är en ökad militär förmåga på nationell nivå.

Finland deltog

En del av analysen om ett eventuellt svensk medlemskap i Nato utgår från vad ett finskt Natomedlemskap skulle innebära för Sverige. Den finländske utrikesministern Pekka Haavisto deltog via länk.

Finland ska ta fram en egen säkerhetspolitisk rapport, men tillvägagångsättet skiljer sig från Sverige. Den finländska rapporten arbetas fram i regeringskansliet och presenteras sedan för övriga partier, uppger SVT.

SD:s svängning

I nuläget finns det ingen majoritet för ett svenskt Natomedlemskap i riksdagen. Men Sverigedemokraterna – som agerar som vågbrytare i frågan ­– har öppnat för att svänga.

– Vi vill att det ska genomföras en kvalitativ expertanalys om konsekvenser av ett medlemskap. Det här arbetet som inleddes i dag i och med mötet med regeringen blir kanske en del av det, säger Aron Emilsson, SD:s utrikespolitiska talesperson, enligt SvD.

Det diskuteras

Efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina i slutet av februari ansåg flera partier att Sverige borde se över och göra en ny säkerhetspolitisk analys. Utgångspunkten i diskussionerna är den ökade hotbilden från Ryssland.

Vid överläggningarna ska förändringar av det säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands aggression mot Ukraina analyseras, inklusive vilka konsekvenser det får för Sveriges säkerhetspolitik, särskilt i förhållande till Sveriges internationella samarbeten, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

De leder utredningen

Överläggningarna kommer att ledas av utrikesministern. Även försvarsministern deltar och alla riksdagens partier inbjuds att nominera deltagare.

Foto: Ninni Andersson Regerinskansliet.

Text: Redaktionen


1 december 2025

Trump riktar sylvass varning – till nära allierad

2025 12 02

Spänningarna eskalerar i en känslig region.

President Donald Trump riktar en skarp varning till en av USA:s närmaste allierade.

Efter en skottlossning på fredagen, där 13 personer dog, vill Trump förhindra ytterligare eskalering.

”Inget störande får ske”

Trump kräver nu att det USA-allierade Israel inte stör utvecklingen i Syrien, rapporterar Newsweek.

Detta efter att Israel utfört razzior i en syrisk by på fredagen och haft en dödlig konfrontation med invånare i byn.

– Det är mycket viktigt att Israel upprätthåller en stark och sann dialog med Syrien, och att inget sker som kommer att störa Syriens utveckling till en välmående stat, skriver Donald Trump i ett inlägg på Truth Social på måndagen.

För några veckor sedan besöktes Trump i Vita huset av den syriska presidenten Ahmed al-Sharaa, som har ersatt den avsatta Bashar al-Assad.

– Syriens nya president, Ahmed al-Sharaa, arbetar flitigt för att säkerställa att goda saker händer, och att både Syrien och Israel får en lång och framgångsrik relation tillsammans, skriver Trump.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Trump kallar till stormöte

Syrien har bett om hjälp

Trump-administrationen har som mål att uppnå fred i Mellanöstern, och Trump har bland annat verkat för eldupphöret mellan Israel och Hamas i oktober.

Nu hoppas man även på att uppnå stabilitet och utveckling i Syrien, efter att al-Assad avsattes för nästan ett år sedan.

Men läget är alltså spänt, och Israel har förutom räder i syriska byar – som bemötts av beväpnade invånare – även genomfört flyganfall mot syriska militära anläggningar, enligt tidningen.

Från syriskt håll har man fördömt Israels agerande och beskrivit det som ett brott mot Syriens suveränitet.

Den syriska regeringen har också vädjat till det internationella samfundet.

I fredags bad man omvärlden att vidta ”akuta åtgärder” för att stoppa Israels agerande.

Nu reagerar alltså Donald Trump – och uppmanar Israel att föra en dialog med Syrien samt att inte störa utvecklingen i landet.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian flickr 

Text: Redaktionen


1 december 2025

Ukraina slår rekord – huvudvärk för Putin

2025 12 02

Ukrainas attacker blir allt mer intensiva.

En viktig del av den ukrainska taktiken är att genomföra attacker inne i Ryssland mot den ryska energiinfrastrukturen.

I november har attackerna trappats upp rejält.

Stora drönarattacker

Ukraina genomförde rekordmånga drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier i november, rapporterar Moscow Times.

Minst 14 drönarattacker har genomförts mot raffinaderierna under den gångna månaden, vilket är nytt månadsrekord.

Uppgifterna bygger på offentliga uttalanden från både Ukraina och Ryssland, och har sammanställts av Bloomberg.

Ukraina har bland annat attackerat Afipsky-anläggningen nära Krasnodar, som tillhör de största i södra Ryssland och har en årlig kapacitet på 9,1 miljoner ton, enligt tidningen. Det var dessutom andra gången sedan september som anläggningen träffades.

Ukrainska drönare har också inaktiverat Rosnefts huvudraffinaderi i Ryazan, som nu har varit ur funktion i flera veckor.

Även Lukoils raffinaderi i Volgograd har träffats i ukrainska drönarattacker. En viktig anläggning som står för cirka 20 procent av raffinaderiets kapacitet har inaktiverats.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa – ”Har inget att säga till om”

Påverkar finansieringen av kriget

Dessutom har Ukraina genomfört fyra attacker mot oljehanteringsanläggningar vid Svarta havet.

Attackerna lär ge Vladimir Putin en rejäl huvudvärk, eftersom de riktar in sig på den ryska finansieringen av kriget.

– Rysslands genomsnittliga dagliga raffinaderivolym har sjunkit till omkring 5 miljoner fat per dag som ett resultat av den intensifierade kampanjen, ner från de 5,3–5,5 miljoner fat per dag som vanligtvis bearbetas i senhösten, uppger analysföretaget Kpler, enligt tidningen.

Problem även för Ukraina

Samtidigt kommer det dock även siffror som är desto dystrare för Zelenskyj och Ukraina, när det gäller ryska framgångar på slagfältet.

Ryssland tog cirka 90 procent mer territorium i november än i oktober, enligt en bedömning från DeepState, rapporterar Kyiv Independent.

Ryska styrkor erövrade 505 kvadratkilometer ukrainskt territorium i november, enligt bedömningen.

LÄS OCKSÅ: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen