JUST NU: Nato på tapeten när partierna träffades

2022 03 17

I kväll inleddes förhandlingarna om Sveriges säkerhetspolitiska framtida linje.

Samtliga partier samlades när regeringen och oppositionen inledde samtalen om det nya säkerhetshotet mot Sverige. Analysarbetet ska utmynna i en offentlig rapport som ska presenteras senast den 31 maj 2022.

Frågan om ett svenskt medlemskap i Nato var självklart en het potatis.

Tas upp och belysas

– Självklart är det en fråga som ska tas upp och belysas, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) på en pressträff efter mötet, enligt SVT.

Tillsammans med utrikesminister Ann Linde (S) representerade han regeringen på torsdagens första möte.

Ingen Natoutredning

Ann Linde tonade dock ner ”Natoförväntningarna ” och underströk att den säkerhetspolitiska analysen som bedrivs inte endast handlar om ett ja eller ett nej till Nato.

– Detta är inte en Natoutredning men självklart diskuterar vi också vår relation till Nato, säger Linde, enligt DN.

Två delar i Sveriges strategi

Försvarsminister Peter Hultqvist lyfte fram två punkter som är viktiga i Sveriges försvarsstrategi.

– Försvarssamarbeten är en viktig del av hela vår strategi. Den andra delen är en ökad militär förmåga på nationell nivå.

Finland deltog

En del av analysen om ett eventuellt svensk medlemskap i Nato utgår från vad ett finskt Natomedlemskap skulle innebära för Sverige. Den finländske utrikesministern Pekka Haavisto deltog via länk.

Finland ska ta fram en egen säkerhetspolitisk rapport, men tillvägagångsättet skiljer sig från Sverige. Den finländska rapporten arbetas fram i regeringskansliet och presenteras sedan för övriga partier, uppger SVT.

SD:s svängning

I nuläget finns det ingen majoritet för ett svenskt Natomedlemskap i riksdagen. Men Sverigedemokraterna – som agerar som vågbrytare i frågan – har öppnat för att svänga.

– Vi vill att det ska genomföras en kvalitativ expertanalys om konsekvenser av ett medlemskap. Det här arbetet som inleddes i dag i och med mötet med regeringen blir kanske en del av det, säger Aron Emilsson, SD:s utrikespolitiska talesperson, enligt SvD.

Det diskuteras

Efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina i slutet av februari ansåg flera partier att Sverige borde se över och göra en ny säkerhetspolitisk analys. Utgångspunkten i diskussionerna är den ökade hotbilden från Ryssland.

– Vid överläggningarna ska förändringar av det säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands aggression mot Ukraina analyseras, inklusive vilka konsekvenser det får för Sveriges säkerhetspolitik, särskilt i förhållande till Sveriges internationella samarbeten, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

De leder utredningen

Överläggningarna kommer att ledas av utrikesministern. Även försvarsministern deltar och alla riksdagens partier inbjuds att nominera deltagare.

Foto: Ninni Andersson Regerinskansliet.

Text: Redaktionen

S-ledaren: ”Det är helt sjukt – hela personalen har lämnat”

2026 02 27

Magdalena Andersson (S) är besvärad.

Socialdemokraternas partiledare menar att det finns problem med systemet för arbetskraftsinvandring.

Detta efter att S-ledaren gjort ett besök i Norrbotten som lämnade avtryck.

Där har man enligt Andersson tvingats stänga avdelningar på äldreboenden – på grund av att “hela personalen har utvisats”, rapporterar Dagens industri.

“Det är helt sjuk”

Det nuvarande systemet fungerar inte, menar hon.

S-ledaren anser att förändringar krävs – detta efter bland annat ett besök i Norrbotten.

– Där har man fått stänga avdelningar på äldreboenden för att hela personalen har utvisats. Det är helt sjukt, säger hon till Di.

“Fungerar inte”

S-ledaren menar vidare att regeringen och SD försöker komma åt fusk med arbetstillstånd på “ett väldigt stelbent sätt” – och pekar på just exemplet i Norrbotten.

– Det är uppenbart att det som gäller nu, där det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma vilka som kommer i kombination med ett lönegolv, inte fungerar, säger hon.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

25 procent

I Harads i Norrbotten har 25 procent av äldreboendenas personal försvunnit på två år.

Personalrekryteraren Marie Mattson är besviken.

– Det säger ”de måste integrera sig, de måste lära sig språket”. Mina medarbetare har gjort allt rätt och ändå hjälpte det inte, säger hon till SVT.

Skärpta regler

“Skärpta regler för arbetskraftsinvandring ska stoppa missbruket och stärka kontrollen”.

Så lät det från regeringen mot slutet av 2025.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former, sade migrationsminister Johan Forssell (M) då.

– Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Inte en chans” – stort bakslag väntar Kreml

2026 02 27

Rysslands ekonomi står inför en tung smäll.

Sberbanks chef Herman Gref varnar för att den ryska rubeln väntas försvagas kraftigt under 2026.

Detta på grund av lägre betalningsbalansöverskott och minskade valutatransaktioner från Centralbanken, vilket kan bli ett stort bakslag för Putins ekonomi, rapporterar oberoende Moscow Times.

Förutspår kraftigt fall

Sberbanks chef Herman Gref förutspår ett kraftigt fall av rubeln.

När Centralbanken drar ner på sina valutatransaktioner och betalningsbalansens överskott krymper, kommer rubeln börja försvagas från andra kvartalet 2026, menar Gref.

– Jag ser i år inte en chans alls att ha en så stark rubel som förra året. Det är kontraproduktivt på alla tänkbara och otänkbara sätt, säger Gref.

Under 2025 stärktes rubeln nästan 45 % mot amerikanska dollarn, vilket gjorde den till den valuta som stärktes mest under året.

Överskottet i Rysslands betalningsbalans uppgick förra året till 41 miljarder dollar, medan Gref påminner om att det för 2026 endast förväntas ligga på cirka 10 miljarder dollar.

LÄS MER: Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

Olika prognoser

Sberbanks officiella prognos för slutet av 2026 ligger på 85–90 rubel per dollar, men Gref själv är mer pessimistisk.

– Mina personliga förväntningar vid årsskiftet är plus-minus 95. Möjligen, beroende på omständigheterna, närmare 100, det kommer att bero på centralbankens politik. Så snart speglingarna minskar kommer rubeln att gå nedåt, förklarar han.

Finansminister Anton Siluanov meddelade nyligen att regeringen överväger en skärpning av budgetregeln med ett lägre baspris för olja, vilket kan minska Centralbankens valutautbud.

Detta kan ytterligare pressa rubeln nedåt.

Faktorer som påverkar rubeln

Centralbanken säljer stora mängder kinesisk valuta och guld på Moskva-börsen – ungefär 16,5 miljarder rubel per dag.

Det är mycket mer än normalt och har hjälpt rubeln att hålla sig stark.

Om detta stöd försvinner kan rubeln däremot bli svagare.

– Kombinationen av dessa faktorer gör att dollarkursen troligen kommer börja stiga från andra kvartalet. Hur snabbt den stiger är svårt att säga, mycket handlar om magkänsla, avslutar Gref.

LÄS MER: Orbán har panik – tvingas till nödåtgärd

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen