JUST NU: Nato på tapeten när partierna träffades

2022 03 17

I kväll inleddes förhandlingarna om Sveriges säkerhetspolitiska framtida linje.

Samtliga partier samlades när regeringen och oppositionen inledde samtalen om det nya säkerhetshotet mot Sverige. Analysarbetet ska utmynna i en offentlig rapport som ska presenteras senast den 31 maj 2022.

Frågan om ett svenskt medlemskap i Nato var självklart en het potatis.

Tas upp och belysas

– Självklart är det en fråga som ska tas upp och belysas, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) på en pressträff efter mötet, enligt SVT.

Tillsammans med utrikesminister Ann Linde (S) representerade han regeringen på torsdagens första möte.

Ingen Natoutredning

Ann Linde tonade dock ner ”Natoförväntningarna ” och underströk att den säkerhetspolitiska analysen som bedrivs inte endast handlar om ett ja eller ett nej till Nato.

– Detta är inte en Natoutredning men självklart diskuterar vi också vår relation till Nato, säger Linde, enligt DN.

Två delar i Sveriges strategi

Försvarsminister Peter Hultqvist lyfte fram två punkter som är viktiga i Sveriges försvarsstrategi.

–  Försvarssamarbeten är en viktig del av hela vår strategi. Den andra delen är en ökad militär förmåga på nationell nivå.

Finland deltog

En del av analysen om ett eventuellt svensk medlemskap i Nato utgår från vad ett finskt Natomedlemskap skulle innebära för Sverige. Den finländske utrikesministern Pekka Haavisto deltog via länk.

Finland ska ta fram en egen säkerhetspolitisk rapport, men tillvägagångsättet skiljer sig från Sverige. Den finländska rapporten arbetas fram i regeringskansliet och presenteras sedan för övriga partier, uppger SVT.

SD:s svängning

I nuläget finns det ingen majoritet för ett svenskt Natomedlemskap i riksdagen. Men Sverigedemokraterna – som agerar som vågbrytare i frågan ­– har öppnat för att svänga.

– Vi vill att det ska genomföras en kvalitativ expertanalys om konsekvenser av ett medlemskap. Det här arbetet som inleddes i dag i och med mötet med regeringen blir kanske en del av det, säger Aron Emilsson, SD:s utrikespolitiska talesperson, enligt SvD.

Det diskuteras

Efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina i slutet av februari ansåg flera partier att Sverige borde se över och göra en ny säkerhetspolitisk analys. Utgångspunkten i diskussionerna är den ökade hotbilden från Ryssland.

Vid överläggningarna ska förändringar av det säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands aggression mot Ukraina analyseras, inklusive vilka konsekvenser det får för Sveriges säkerhetspolitik, särskilt i förhållande till Sveriges internationella samarbeten, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

De leder utredningen

Överläggningarna kommer att ledas av utrikesministern. Även försvarsministern deltar och alla riksdagens partier inbjuds att nominera deltagare.

Foto: Ninni Andersson Regerinskansliet.

Text: Redaktionen


03dec25

Tvärvändning om bensin- och dieselbilar

2025 12 03

Sverige och övriga medlemsländer i EU har enats om att nya bilar inte längre kommer att få producera några koldioxidutsläpp från och med 2035.

Beslutet innebär i praktiken ett förbud mot försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer, det vill säga bensin- och dieselbilar.

Men nu vänder EU efter påtryckningar från Tyskland.

– EU-kommissionen öppnar för nya fordon med förbränningsmotorer även efter 2035, rapporterar tyska Handelsblatt med hänvisning till flera högt uppsatta ledamöter i EU-kommissionen.

”Ta hänsyn till geopolitiska utvecklingen”

Unionens kommissionär för hållbara transporter och turism, Apostolos Tzitzikostas, är en av flera EU-toppar som citeras.

– Vi är öppna för all form av teknik, säger han enligt tidningen.

– Vi vill hålla fast vid våra mål, men vi måste ta hänsyn till den geopolitiska utvecklingen. Vi måste se till att vi inte äventyrar vår konkurrenskraft samtidigt som vi hjälper den europeiska industrin att behålla sitt tekniska försprång, tillägger Tzitzikostas.

Skickade brev 

EU-kommissionen har reviderat förbudet efter påtryckningar från den tyska regeringen.

Bakgrunden är att Tysklands förbundskansler Friedrich Merz skickat ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. I brevet uppmanar förbundskanslern von der Leyen att överge planerna på ett totalförbud.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden 

Mellanlösning

Enligt den nya planen ska förbränningsmotorer som drivs med biobränslen tillåtas även efter 2035. Det kan exempelvis handla om bilar som körs på HVO (biodiesel).

Svenska Bioföreningen, Svevio, har argumenterat för en sådan lösning.

– Den samlade påverkan av en elbil är större än från en bil som drivs med ett biodrivmedel som HVO, säger Gustav Melin, vd Svebio, i ett uttalande.

– Moderna förbränningsmotorer har tillräcklig rening. I dag kommer 95 procent av partikelutsläppen från däck och asfalt, konstaterar Melin.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen


”3 700 kronor varje månad” – glädjebesked för alla hushåll

2025 12 03

Svenska hushåll går mot ljusare ekonomiska tider.

Det fastslår Länsförsäkringar i en färsk analys av den ekonomiska utvecklingen.

Nästa år väntas alla hushåll få mer i plånboken, enligt prognosen. 

Störst ekonomisk förbättring får barnfamiljer, som kan räkna med cirka 3 700 kronor mer i plånboken varje månad.

– Vi går mot bättre tider 2026 vilket öppnar upp för både ökad konsumtion och sparande. Alla kommer få mer i plånboken, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Barnfamiljerna seglar upp som de stora vinnarna. En typisk tvåbarnsfamilj får ett rejält privatekonomiskt lyft med mer pengar i plånboken. Det gör att man kan unna sig lite extra i vardagen men också lägga undan pengar till sparande som rustar familjens ekonomiska trygghet, fortsätter Westerberg.

Stora skillnader

Länsförsäkringars prognos bygger på flera faktorer. Finanspolitiska stimulanser som sänkt skatt på arbetsinkomster, högre reallöneökningar och lägre bolåneräntor  ligger bakom ökningen.

Hur stor månadsökningen blir varierar mellan olika grupper. Höginkomsttagare kan räkna med cirka 2 700 kronor mer i plånboken varje månad, medan låginkomsttagare och pensionärer får ett tillskott på omkring 600 kronor per månad.

– Sänkta skatter spelar en avgörande roll för hushållens återhämtning, och tillsammans med reallöneökningar hjälper de till att återställa många hushålls köpkraft från de senaste årens inflationssmällar. Samtidigt är det tydligt att de finanspolitiska stimulanserna gynnar vissa grupper mer och att plånbokseffekterna kommer bli mer begränsade för låginkomsttagare och pensionärer, säger Stefan Westerberg. 

LÄS MER: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

FAKTA: Plånbokseffekter 2026

Barnfamiljen (två vuxna och barn)

+3650 kr

Höginkomsttagaren

+2721 kr

Låginkomsttagaren

+620 kr

Pensionären

+623 kr

Källa: Länsförsäkringar

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma 

Foto: hl56

Text: Redaktionen