Nato-plan har skickats upp

2024 12 09

Två Nato-plan har skickats upp för att styra bort ryska flygplan.

På måndagskvällen kommer uppgifter om att två nederländska F-35-stridsflygplan har skickats upp över Östersjön.

Anledningen är att ryska militärplan befann sig i Natos luftrum.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Agerade mot ryska plan

F-35-planen, som ingår i NATO:s uppdrag att övervaka det östra luftrummet, bemötte ett ryskt transportflygplan av typen An-72 och ett spaningsflygplan av typen SU-24.

Senare skickades de ut igen för att agera mot ett ryskt spaningsflygplan av typen IL-20.

De nederländska F-35:orna eskorterade de ryska planen över internationellt vatten till gränsen för Natos luftrum.

– Det är därför vi är där, för att skydda vårt gemensamma luftrum från ryska hot, framhåller Nederländernas försvarsminister Ruben Brekelmans på X.

Ingen ovanlighet

Det är ingen ovanlighet att stridsflygplan i europeiska länder skickas upp för att bemöta ryska militärplan.

Under de senaste åren har bland annat Sverige och Finland tvingats få upp plan för att eskortera ryska plan bort från luftrummet.

Begränsade rörelser

Samtidigt fortsätter striderna mellan ryska och ukrainska soldater.

Under de senaste dagarna har begränsade rörelser observerats vid fronten - då varken Ukraina eller Ryssland tycks göra några nämnvärda framsteg.

– De ryska styrkorna fortsatte sina offensiva operationer i Chasiv Yar-riktningen den 8 december, men gjorde inga bekräftade framryckningar, uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Tog bara 12 dagar

Även kring Kharkiv tycks det inte röra sig om några större rörelser.

– Ryska styrkor fortsatte offensiva operationer norr om Kharkiv City nära Vysoka Yaruha och Lyptsi och nordost om Kharkiv City nära Vovchansk den 8 december men gjorde inga bekräftade framsteg, fortsätter ISW.

– Ukrainska Kharkiv Group of Forces talesman överstelöjtnant Yevheniy Romanov uppgav den 8 december att antalet ryska attacker och guidade glidbombsattacker i norra Kharkiv Oblast minskar.

Foto: A. Alvarez

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)