JUST NU: Natoförhandlingarna riskerar spricka vid regeringskris

2022 06 03

Misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson (S) kan få långt gångna konsekvenser.

Till och med Sveriges ansökningsprocess till Nato kan vara i fara.

Det menar statsminister Magdalena Andersson (S) som i en intervju varnar för att oppositionens besked om att väcka misstroende mot justitie- och inrikesminister Morgan Johansson kan leda till en kris av enorma proportioner, skriver Dagens Nyheter.

Hela regeringen kan avgå

Redan igår meddelade statsministern att hon själv tillsammans med hela regeringen kommer att avgå om Johansson röstas bort i en omröstning som kommer att ske på tisdag.

– Då blir det regeringskris, konstaterade Magdalena Andersson på en pressträff.

Natoförhandlingar med Turkiet kan spricka

Nu menar statsministern att den potentiella krisen kan sträcka sig längre än till att Sverige står utan regering. I värsta fall är Natoförhandlingarna med Turkiet i fara tillsammans med hela ansökningsprocessen om Sverige tvingas stå med en övergångsregering.

– Det kommer att bli betydligt svårare att göra det. Som övergångsregering har man inte alls samma kraft, säger Magdalena Andersson till DN.

“Blir mycket sämre”

Hon tillägger:

– Man ses ju ju inte på samma sätt i internationella sammanhang, så det blir mycket sämre för den här processen. Det här är ett djupt oansvarigt agerande från oppositionen.

Fyra partier vill avsätta ministern

Sverigedemokraterna tog initiativ till misstroendeförklaringen under gårdagen. Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna ställer sig bakom missnöjet mot Morgan Johansson.

Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet gör det inte – efter besked av centerledaren Annie Lööf i förmiddags.

Upp till politisk vilde

Morgan Johanssons öde, och enligt statsministern hela regeringen och i förlängningen eventuellt Natoförhandlingarna, ligger därmed i händerna på den politiska vilden Amineh Kakabaveh.

När hon idag fick frågan om hur hon kommer rösta var hon förtegen.

– Jag förstår att det inte är jätteläge för regeringskris. Vi har redan regeringskris, säger hon till Sveriges Radio.

M-ledaren oförstående

Moderatledaren Ulf Kristersson är oförstående till hur Magdalena Andersson spår Sveriges framtid om Johansson blir avsatt.

– Det är ingen som har krävt regeringens avgång. Det är bara hon som nu plötsligt aktualiserar en regeringskris. Det är obegripligt. Det är ingen annan än Magdalena Andersson som pratar om en regeringskris, säger han till Expressen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen