JUST NU: Natoförhandlingarna riskerar spricka vid regeringskris

2022 06 03

Misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson (S) kan få långt gångna konsekvenser.

Till och med Sveriges ansökningsprocess till Nato kan vara i fara.

Det menar statsminister Magdalena Andersson (S) som i en intervju varnar för att oppositionens besked om att väcka misstroende mot justitie- och inrikesminister Morgan Johansson kan leda till en kris av enorma proportioner, skriver Dagens Nyheter.

Hela regeringen kan avgå

Redan igår meddelade statsministern att hon själv tillsammans med hela regeringen kommer att avgå om Johansson röstas bort i en omröstning som kommer att ske på tisdag.

– Då blir det regeringskris, konstaterade Magdalena Andersson på en pressträff.

Natoförhandlingar med Turkiet kan spricka

Nu menar statsministern att den potentiella krisen kan sträcka sig längre än till att Sverige står utan regering. I värsta fall är Natoförhandlingarna med Turkiet i fara tillsammans med hela ansökningsprocessen om Sverige tvingas stå med en övergångsregering.

– Det kommer att bli betydligt svårare att göra det. Som övergångsregering har man inte alls samma kraft, säger Magdalena Andersson till DN.

“Blir mycket sämre”

Hon tillägger:

– Man ses ju ju inte på samma sätt i internationella sammanhang, så det blir mycket sämre för den här processen. Det här är ett djupt oansvarigt agerande från oppositionen.

Fyra partier vill avsätta ministern

Sverigedemokraterna tog initiativ till misstroendeförklaringen under gårdagen. Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna ställer sig bakom missnöjet mot Morgan Johansson.

Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet gör det inte – efter besked av centerledaren Annie Lööf i förmiddags.

Upp till politisk vilde

Morgan Johanssons öde, och enligt statsministern hela regeringen och i förlängningen eventuellt Natoförhandlingarna, ligger därmed i händerna på den politiska vilden Amineh Kakabaveh.

När hon idag fick frågan om hur hon kommer rösta var hon förtegen.

– Jag förstår att det inte är jätteläge för regeringskris. Vi har redan regeringskris, säger hon till Sveriges Radio.

M-ledaren oförstående

Moderatledaren Ulf Kristersson är oförstående till hur Magdalena Andersson spår Sveriges framtid om Johansson blir avsatt.

– Det är ingen som har krävt regeringens avgång. Det är bara hon som nu plötsligt aktualiserar en regeringskris. Det är obegripligt. Det är ingen annan än Magdalena Andersson som pratar om en regeringskris, säger han till Expressen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen