JUST NU: Natoförhandlingarna riskerar spricka vid regeringskris

2022 06 03

Misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson (S) kan få långt gångna konsekvenser.

Till och med Sveriges ansökningsprocess till Nato kan vara i fara.

Det menar statsminister Magdalena Andersson (S) som i en intervju varnar för att oppositionens besked om att väcka misstroende mot justitie- och inrikesminister Morgan Johansson kan leda till en kris av enorma proportioner, skriver Dagens Nyheter.

Hela regeringen kan avgå

Redan igår meddelade statsministern att hon själv tillsammans med hela regeringen kommer att avgå om Johansson röstas bort i en omröstning som kommer att ske på tisdag.

– Då blir det regeringskris, konstaterade Magdalena Andersson på en pressträff.

Natoförhandlingar med Turkiet kan spricka

Nu menar statsministern att den potentiella krisen kan sträcka sig längre än till att Sverige står utan regering. I värsta fall är Natoförhandlingarna med Turkiet i fara tillsammans med hela ansökningsprocessen om Sverige tvingas stå med en övergångsregering.

– Det kommer att bli betydligt svårare att göra det. Som övergångsregering har man inte alls samma kraft, säger Magdalena Andersson till DN.

“Blir mycket sämre”

Hon tillägger:

– Man ses ju ju inte på samma sätt i internationella sammanhang, så det blir mycket sämre för den här processen. Det här är ett djupt oansvarigt agerande från oppositionen.

Fyra partier vill avsätta ministern

Sverigedemokraterna tog initiativ till misstroendeförklaringen under gårdagen. Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna ställer sig bakom missnöjet mot Morgan Johansson.

Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet gör det inte – efter besked av centerledaren Annie Lööf i förmiddags.

Upp till politisk vilde

Morgan Johanssons öde, och enligt statsministern hela regeringen och i förlängningen eventuellt Natoförhandlingarna, ligger därmed i händerna på den politiska vilden Amineh Kakabaveh.

När hon idag fick frågan om hur hon kommer rösta var hon förtegen.

– Jag förstår att det inte är jätteläge för regeringskris. Vi har redan regeringskris, säger hon till Sveriges Radio.

M-ledaren oförstående

Moderatledaren Ulf Kristersson är oförstående till hur Magdalena Andersson spår Sveriges framtid om Johansson blir avsatt.

– Det är ingen som har krävt regeringens avgång. Det är bara hon som nu plötsligt aktualiserar en regeringskris. Det är obegripligt. Det är ingen annan än Magdalena Andersson som pratar om en regeringskris,  säger han till Expressen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen