JUST NU: Natoförhandlingarna riskerar spricka vid regeringskris

2022 06 03

Misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson (S) kan få långt gångna konsekvenser.

Till och med Sveriges ansökningsprocess till Nato kan vara i fara.

Det menar statsminister Magdalena Andersson (S) som i en intervju varnar för att oppositionens besked om att väcka misstroende mot justitie- och inrikesminister Morgan Johansson kan leda till en kris av enorma proportioner, skriver Dagens Nyheter.

Hela regeringen kan avgå

Redan igår meddelade statsministern att hon själv tillsammans med hela regeringen kommer att avgå om Johansson röstas bort i en omröstning som kommer att ske på tisdag.

– Då blir det regeringskris, konstaterade Magdalena Andersson på en pressträff.

Natoförhandlingar med Turkiet kan spricka

Nu menar statsministern att den potentiella krisen kan sträcka sig längre än till att Sverige står utan regering. I värsta fall är Natoförhandlingarna med Turkiet i fara tillsammans med hela ansökningsprocessen om Sverige tvingas stå med en övergångsregering.

– Det kommer att bli betydligt svårare att göra det. Som övergångsregering har man inte alls samma kraft, säger Magdalena Andersson till DN.

“Blir mycket sämre”

Hon tillägger:

– Man ses ju ju inte på samma sätt i internationella sammanhang, så det blir mycket sämre för den här processen. Det här är ett djupt oansvarigt agerande från oppositionen.

Fyra partier vill avsätta ministern

Sverigedemokraterna tog initiativ till misstroendeförklaringen under gårdagen. Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna ställer sig bakom missnöjet mot Morgan Johansson.

Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet gör det inte – efter besked av centerledaren Annie Lööf i förmiddags.

Upp till politisk vilde

Morgan Johanssons öde, och enligt statsministern hela regeringen och i förlängningen eventuellt Natoförhandlingarna, ligger därmed i händerna på den politiska vilden Amineh Kakabaveh.

När hon idag fick frågan om hur hon kommer rösta var hon förtegen.

– Jag förstår att det inte är jätteläge för regeringskris. Vi har redan regeringskris, säger hon till Sveriges Radio.

M-ledaren oförstående

Moderatledaren Ulf Kristersson är oförstående till hur Magdalena Andersson spår Sveriges framtid om Johansson blir avsatt.

– Det är ingen som har krävt regeringens avgång. Det är bara hon som nu plötsligt aktualiserar en regeringskris. Det är obegripligt. Det är ingen annan än Magdalena Andersson som pratar om en regeringskris, säger han till Expressen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen