Natojätte varnar: Putin redo att attackera Sverige

2024 05 08

Ryssland är redan i dag redo att inleda en mindre militär operation mot ett Natoland.

Det varnar Polen för.

Den polska varningen kommer direkt från Jarosław Stróżyk, chef för Polens underättelseavdelning för kontraspionage.

Enligt Stróżyk är den ryska diktatorn Vladimir Putin redo att ge order om en ”mindre attack” mot närliggande stater i östra Europa.

– Putin är redan förberedd att inleda en minioperation mot ett av de baltiska länderna, säger underrättelsechefen till tidningen Dziennik Gazeta Prawna.

Det är dock inte endast baltländerna som riskerar ett ryskt angrepp, enligt Jarosław Stróżyk.

Den polske underrättelsechefen varnar för att Sverige även kan vara ett potentiellt mål.

– Ryssland är redo att landa på någon av de svenska öarna, säger han.

Stróżyk specificerar inte vilka öar han menar, men sannolikt syftar han på Gotland och Öland.

Kravet: Måste öka stödet

I intervjun betonar Stróżyk vikten av att Nato fortsätter stödja Ukraina. Enligt spionchefen skickar det västerländska stödet en viktig signal till Putin.

– Det vi gör tillsammans för att stödja Ukraina visar honom att i händelse av en attack mot Nato kommer västvärldens reaktion bli ännu större.

Har varnat förut

Kreml har inte kommenterar underrättelsechefens påstående.

Polen har tidigare varnat för att Ryssland kan attackera Nato.

Enligt landets president Andrzej Duda planerar Moskva att angripa Nato 2026 eller 2027.

– Nya bevis tyder på att Rysslands president Vladimir Putin fördubblar ansträngningarna mot en övergång till en krigsekonomi med sikte på att attackera Nato 2026 eller 2027, sa presidenten till amerikanska CNBC i slutet av mars.

I intervju uppmanade Duda samtliga Natoländer att öka sina försvarsutgifter.

– Vi måste lagra ammunition och producera vapen för att maximera europeisk säkerhet. Vi måste göra oss redo och se till att invasionen inte inträffar, sa presidenten och tillade:

– Allt detta måste göras för att undvika att vi blir inblandade i ett krig. Poängen är att skapa en avskräckande effekt som säkerställer att vi inte blir attackerade. Det är hela poängen eftersom ingen av oss vill ha krig.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen