Natoland går till angrepp – ”Sverige vill inte vara med”

2023 09 21

Varken Turkiet eller Ungern har ännu godkänt Sveriges ansökan om ett medlemskap i Nato.

Efter att Turkiet länge riktat kraftig kritik mot Sverige om bland annat hanteringen av koranbränningar är det nu Ungern som går till angrepp.

Regeringspartiet Fidesz gruppledare Mate Kocsis menar att Sveriges ansökan med största sannolikhet inte kommer att godkännas i år.

Det rapporterar Dagens Nyheter som hänvisar till ungerska medier.

“Vill inte vara med”

Kocsis framhåller att det nu kommer att bli svårare att få med sig de som är skeptiska till ett svenskt medlemskap.

Bland annat handlar det om det inslag från UR, där Ungerns odemokratiska riktning beskrivs, som skapar frustration.

– Det är som att svenskarna plötsligt bestämt sig för att de inte längre vill vara del av Nato, säger Máté Kocsis.

Väntar på förklaring

Nu menas det att man i Ungern väntar på en förklaring på inslaget och hur man ställer sig till det.

Tidigare har Ungerns utrikesminister skickat ett brev om saken till Tobias Billström (M), som ännu inte har kommenterat utspelet.

Nu ser Sverige ut att få fortsätta vänta på att samtliga medlemsländer i Nato ska acceptera ansökan.

Satsar på försvaret

Regeringen har i samband med budgetpropositionen 2024 aviserat en stor satsning på försvaret.

– Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2024 ytterligare tillskott till det militära försvaret om ca 700 miljoner kronor, vilket sammantaget med uppräkningar och tidigare beslut gör det att anslagen till det militära försvaret ökar med mer än 27 miljarder kronor mellan 2023 och 2024, en ökning med 28 procent.

Natos målsättning

Nato har en målsättning om att samtliga medlemsländer ska lägga två procent av BNP på försvarsutgifter.

– Det innebär att anslagsnivån har fördubblats sedan 2020 och att Sverige redan 2024 kommer att uppfylla målsättningen, framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny regel sätts in i skolan – gäller alla föräldrar

2025 06 16

Det innebär, enligt lagen, en direkt möjlighet att påverka skolan.

Men nu är regeln på väg att förändras.

Skollagen ska skärpas och följden blir ett minskat föräldrainflytande, säger skolminister Lotta Edholm.

– Ja, det kommer det med största sannolikhet göra. Vi har ett utredningsförslag som vi arbetar med nu, bekräftar ministern för SR.

"Går alldeles för långt"

Beskedet kommer efter att radion avslöjat att flera kommunala skolor i Sveriges tre största städer portat stökiga föräldrar som uppträtt hotfullt eller “skadat arbetsmiljön”.

Lotta Edholm konstaterar att det är sorgligt att det behövs.

– Lärare idag är väldigt, väldigt trängda av föräldrar, det finns mängder med vittnesmål kring det här. Vi har också en skollagstiftning som säger att föräldrar ska ha ett inflytande över skolan som går alldeles för långt, säger skolministern.

Flera åtgärder sätts in

Det är ännu inte klart exakt hur den nya lagen ska se ut, men enligt radion är det troligt att det handlar om en ny formulering i form av att föräldrar enbart i “begränsad omfattning” ska tillåtas påverka barnets utbildning.

Beskedet kommer kort efter att regeringen gått fram med en rad nya förändringar för hur skolan ska göras tryggare. Förslagen handlar exempelvis om att alla förskolor och skolor ska vidta åtgärder för att hålla obehöriga borta från skolans område under skoldagarna.

Brott som sker i skolan ska dessutom polisanmälas, enligt regeringen.

– Det behöver tydliggöras att skolan inte är en allmän plats. Med det här arbetet tar vi ytterligare viktiga steg mot en säker och trygg studie- och arbetsmiljö för elever, lärare och annan skolpersonal, säger Lotta Edholm i en kommentar.

Var femte elev otrygg

Bakgrunden är en ny rapport från Skolverket som visar att var femte grundskoleelev känner sig otrygg i skolan.

– Att otryggheten i skolan ökar och att allt fler unga mår dåligt i skolan i dag är mycket allvarligt. Ingen ska behöva känna sig rädd i skolan. Därför arbetar regeringen nu på flera håll för att åtgärda ordningsproblemen och stärka tryggheten i skolan. En viktig åtgärd för en tryggare skola är att lärare och rektorer får betydligt bättre förutsättningar – och fler kollegor, säger Lotta Edholm.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen