Natoland hotar med invasion

2023 10 05

Turkiet hotar nu att invadera ett grannland.

I söndags dödades åtminstone en person, och två skadades, i samband med en bombattack utanför Turkiets inrikesdepartement i Ankara.

På platsen där explosionen skedde hittade utredare senare fyra olika typer av vapen, tre handgranater och sprängmedel.

Den kurdiska militanta gruppen PKK, som Turkiet klassat som en terrororganisation, har tagit på sig ansvaret.

Det rapporterar CNN.

Överväger alternativ

Turkiet menar att personerna som utförde attacken utanför inrikesdepartementet kom från Syrien.

En tjänsteman vid det turkiska försvarsdepartementet har under torsdagen sagt att en markinvasion mot kurdiska mål i Syrien är ett alternativ som man överväger.

Turkiska drönare har redan orsakat stora skador i drönarattacker riktade mot PKK i norra Irak.

“Det är vårt mål”

Den turkiska tjänstemannen framhåller att ett mycket möjligt alternativ är att genomföra en markinvasion i Syrien.

– Vårt enda mål är att eliminera de terroristorganisationer som utgör ett hot mot Turkiet. En markoperation är ett av alternativen för att eliminera detta hot, men det är inte det enda alternativet för oss, säger tjänstemannen till Reuters.

“Legitima måltavlor”

Det menas från turkiskt håll att all infrastruktur som bedöms kontrolleras av de kurdiska grupperna PKK och YPG är legitima måltavlor.

– PKK och YPG är samma terroristorganisation, de är vårt legitima mål överallt. Turkiet genomförde operationer närhelst och varhelst det var nödvändigt tidigare, och dessa operationer kommer att fortsätta om det behövs igen, menar en tjänsteman vid det turkiska försvarsdepartementet.

Minst 60 döda

Under torsdagen har en attack mot en militärakademi i Syrien dödat åtminstone 60 personer.

Såväl civila som militärpersonal förlorade livet i samband med attacken.

Syriens regering har inte pekat ut någon specifik organisation, och ingen har heller tagit på sig dådet.

Det rapporterar France 24.

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen