Natoland larmar om ryska drönare

2023 09 30

Rumänien menar att ryska attacker kan ha kränkt landets luftrum.

Under natten mot lördagen har Ryssland riktat drönarattacker mot ukrainskt territorium.

Attackerna har varit menade att träffa infrastruktur i områden som ligger nära gränsen med Natolandet Rumänien.

Nu larmar landet om att de ryska drönarna kan ha kränkt Rumäniens luftrum.

Det rapporterar The Guardian.

Flyglarm ljöd

Det rumänska försvarsdepartementet framhåller att radarsystemet indikerade en kränkning under natten.

Nattens attacker riktades mot Izmail i de sydvästra delarna av Ukraina, och i de närliggande rumänska kommunerna Tulcea och Galati ljöd flyglarm.

Tidigare i september hittades fragment av ryska drönare i Rumänien, varefter skyddsplatser byggdes för att skydda befolkningen.

Fortsätter leta

Man har hittills inte hittat några drönare på rumänsk mark men fortsätter att leta under helgen.

– Efter upptäckten av grupper av drönare på väg mot ukrainskt territorium nära den rumänska gränsen, larmades invånare i kommunerna Tulcea och Galati, framhåller landets försvarsdepartement.

– Radarövervakningssystemet indikerade eventuellt obehörigt intrång i det nationella luftrummet, med en signal detekterad på en rutt mot Galati.

Majoriteten sköts ner

Under natten sköt Ukraina ner 30 av 40 iransk-producerade Shahed-drönare som riktades mot landets territorium.

20 stycken blev nedskjutna i regionen Vinnytsia och 10 i Odessa och Mykolaiv.

Det rapporterar Sky News.

Hamninfrastruktur

De ryska attackerna var riktade mot hamninfrastruktur bland annat vid floden Danube.

Attacker har även skett mot Zaporizjzja där åtminstone 5 personer skadats i raketattacker.

Fem byggnader och en "kritisk infrastruktursbyggnad” skadades i samband med attackerna.

– Idag, mellan 10.06 och 10.20, inledde den ryska militären två raketangrepp på Matviivkas territorium, förklarar områdeschefen Yurii Malashko.

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kremls utspel: “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen