Natoland på väg att välja Putinvänlig premiärminister

2023 09 29

En av Natos medlemmar är nära att stärka banden med Vladimir Putins Ryssland.

Imorgon, lördag, går landet till val.

Och det är Robert Fico och hans oppositionsparti som leder opinionsmätningarna inför valet – ett val som bevakas med kraftig oro från västvärlden.

Kan förändras i grunden

Landet det handlar om är Slovakien – grannland till Ukraina och Natomedlem sedan 2004.

Sedan Putin beordrade sin invasion av Ukraina har också Slovakien med god vilja ställt upp för sina grannar.

Man var det första landet som skickade luftvärn till den ukrainska militären och har även tagit emot tiotusentals flyktingar.

Den inställningen kan dock förändras i grunden om Robert Fico tar hem segern och blir Slovakiens hela femte premiärminister inom loppet av fyra år.

Pratar om "ukrainska nazister"

Robert Fico gör ingen hemlighet av att han ställer sig på Rysslands sida.

Han har bland annat anklagat "ukrainska nazister och fascister” för att provocera Putin till att invadera Ukraina och har ständigt återupprepat det ryska narrativet kring kriget.

– Fico har uppmanat den slovakiska regeringen att sluta leverera vapen till Kyiv och säger att om han skulle bli premiärminister skulle Slovakien “inte skicka mer ammunition”, rapporterar CNN.

"Är inte för fred"

Grigorij Mesežnikov, politisk analytiker och ordförande för den slovakiska tankesmedjan Institute of Public Affairs, menar att Fico har mycket gemensamt med andra ryska sympatisörer.

Bland annat att han ställer sig bakom Moskvas “fredsinitativ”.

– Han och hans allierade hävdar att vi inte borde skicka vapen till Ukraina eftersom det kommer att få kriget att pågå längre. De säger “det kommer att bli fred om vi slutar att skicka vapen till Ukraina”, för om vi inte gör det kommer konflikten att ta slut tidigare, säger han till CNN och tillägger:

– Så i grund och botten är de inte för fred, de är för Ryssland.

Varit premiärminister två gånger

Fico har tidigare suttit som premiärminister i Slovakien – först mellan 2006 och 2010 och sedan igen från 2012 till 2018.

På våren under sitt sista år vid makten tvingades han avgå efter att massiva protester brutit ut i samband med mordet på den undersökande journalisten Jan Kuciak och hans fästmö som rapporterade om korruption bland den slovakiska eliten.

Robert Fico tillhör det socialdemokratiska partiet Smer som i skrivande stund ligger högst i opinionsmätningarna (19,4 procent).

Tvåa är socialliberala partiet Progresivne Slovensko på 18,2 procent.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24nov25

Sverige ska attackera tre mål – om Putin anfaller Nato

2025 11 24

För första gången någonsin kan Sverige utöka sin vapenarsenal med kryssningsrobotar som kan träffa mål på hundratals mils avstånd.

I dag kan svenska Jas Gripen-stridsflyg utrustas med kryssningsroboten Taurus, som har en räckvidd på cirka 50 mil.

Nu vill Försvarsmakten köpa kryssningsrobotar som kan träffa mål på omkring 200 mils avstånd. 

Det framgår av en färsk rapport som Försvarsmakten har överlämnat till regeringen, uppger SVT.

Pekar ut tre mål i Ryssland

Robotarna ska användas mot mål i Ryssland om landet skulle gå till attack mot Nato och utlösa alliansens artikel 5.

Enligt Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben, kommer robotarna avfyras mot ryska mål för att förhindra ytterligare anfall.

Edström pekar ut tre mål som Sverige kan attackera vid händelse av krig mellan Nato och Ryssland.

– Det kan handla om alltifrån deras ledningssystem, sensorer, men också deras kritiska infrastruktur, säger generallöjtnanten till SVT Nyheter.

LÄS MER: FSB-agenter har öppnat eld

Här är prioriteringarna

I rapporten som överlämnats till regeringen lyfter Försvarsmakten framför allt behovet av:

- Långräckviddig bekämpning – för att kunna möta en kvalificerad motståndare på djupet och bidra till alliansens samlade förmåga.

- Kontroll över Östersjön över tid – där sjö- och luftläget är avgörande för rörlighet, förstärkningar och försörjning.

- En förbättrad och uthållig lägesbild – genom mark-, luft- och rymdbaserade sensorer.

- Luft- och robotförsvar i hela Natos operationsområde – både för skydd av egna förband och för att stärka den norra flankens motståndskraft.

- Ett robust logistiknätverk – med logistik och infrastruktur som kan ta emot och stödja allierade styrkor under längre tid.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen