12 december 2025

Natoland på väg att välja Putinvänlig premiärminister

2023 09 29

En av Natos medlemmar är nära att stärka banden med Vladimir Putins Ryssland.

Imorgon, lördag, går landet till val.

Och det är Robert Fico och hans oppositionsparti som leder opinionsmätningarna inför valet – ett val som bevakas med kraftig oro från västvärlden.

Kan förändras i grunden

Landet det handlar om är Slovakien – grannland till Ukraina och Natomedlem sedan 2004.

Sedan Putin beordrade sin invasion av Ukraina har också Slovakien med god vilja ställt upp för sina grannar.

Man var det första landet som skickade luftvärn till den ukrainska militären och har även tagit emot tiotusentals flyktingar.

Den inställningen kan dock förändras i grunden om Robert Fico tar hem segern och blir Slovakiens hela femte premiärminister inom loppet av fyra år.

Pratar om "ukrainska nazister"

Robert Fico gör ingen hemlighet av att han ställer sig på Rysslands sida.

Han har bland annat anklagat "ukrainska nazister och fascister” för att provocera Putin till att invadera Ukraina och har ständigt återupprepat det ryska narrativet kring kriget.

– Fico har uppmanat den slovakiska regeringen att sluta leverera vapen till Kyiv och säger att om han skulle bli premiärminister skulle Slovakien “inte skicka mer ammunition”, rapporterar CNN.

"Är inte för fred"

Grigorij Mesežnikov, politisk analytiker och ordförande för den slovakiska tankesmedjan Institute of Public Affairs, menar att Fico har mycket gemensamt med andra ryska sympatisörer.

Bland annat att han ställer sig bakom Moskvas “fredsinitativ”.

– Han och hans allierade hävdar att vi inte borde skicka vapen till Ukraina eftersom det kommer att få kriget att pågå längre. De säger “det kommer att bli fred om vi slutar att skicka vapen till Ukraina”, för om vi inte gör det kommer konflikten att ta slut tidigare, säger han till CNN och tillägger:

– Så i grund och botten är de inte för fred, de är för Ryssland.

Varit premiärminister två gånger

Fico har tidigare suttit som premiärminister i Slovakien – först mellan 2006 och 2010 och sedan igen från 2012 till 2018.

På våren under sitt sista år vid makten tvingades han avgå efter att massiva protester brutit ut i samband med mordet på den undersökande journalisten Jan Kuciak och hans fästmö som rapporterade om korruption bland den slovakiska eliten.

Robert Fico tillhör det socialdemokratiska partiet Smer som i skrivande stund ligger högst i opinionsmätningarna (19,4 procent).

Tvåa är socialliberala partiet Progresivne Slovensko på 18,2 procent.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen